Ibland händer det att Sveriges Television får till det riktigt bra. Så skedde i torsdagskvällens Rapport 19.30. Inte för att jag är helt säker på att det skedde med vilje. Med tanke på hur svårt SVT har att rapportera om terrordådet mot Israel utan att sticka offerkoftor åt araberna kan det vara ett olycksfall i arbetet. Bra var det i alla fall, eftersom det tydligt visade hur svårt det arabiska civilsamhället har att ta avstånd från terrorism.

Programmet började på sedvanligt vis med med att man gjorde Gazaborna till de främsta offren för den terrorattack som Hamas utsatte judarna för. Allvarsamt redogjorde man för antalet döda araber innan man nämnde hur många judar som mördats – och man räknade dessutom in Hamas döda soldater bland offren.

Sedan lät man Mellanösternkorren Samir Abu Eid berätta om situationen i Gaza:

”Ja jag har precis nu ikväll pratat med människor i Gaza och dom säger att… det som händer just nu och det som har hänt… de senaste dagarna, det är det VÄRSTA dom har varit med om… nånsin”

Han förklarade sedan att det varit ”flera krig mellan Israel och Hamas genom åren”, ungefär som om det vore högst oklart vem som startade angreppet i lördags, och fortsatte:

”… men… eh… det som händer nu är mycket värre och det dom säger, det är att… nu är ju Gazaremsan helt stängd. I tidigare krig så har ju… gränsen varit öppen på vissa håll, mat har kunnat kommit in, men det gör det inte nu så nu då… eh… börjar bli brist på mat, vatten och… dom säger också att… sjukvården håller på och kollapsa så att läget är verkligen akut.”

Sedan gick korrespondentmikrofonen över till Stina Blomgren på besök i gränslandet mellan Israel och Libanon. Hennes lågmälda framtoning gav vid handen att hon ville förmedla en bild av rädda och oroliga civila i Israels mörka skugga. Men så blev det inte. Svaren hon fick målade nämligen upp en helt annan bild. Istället för tungsinta offer mötte vi kaxiga människor som var ungefär lika sorglösa som hade de befunnit sig på semester i Benidorm.

”Vi stänger dörren och stannar inne”, skrattade två äldre kvinnor som satt och rökte och tycktes fullt belåtna med tillvaron.

”Vi är inte rädda alls”, sa en fjortis i okänd ålder, utstyrd i hijab, och fnissade infantilt medan hon berättade att Hizbollahs ledare vet exakt vad som behöver göras.

”Det han beslutar, det genomför vi” sa hon malligt.

Personen på bilden ovan skulle alltså, utan att blinka, kunna vara med och genomföra en slakt på oskyldiga människor om hennes ledare tycker det är lämpligt.

Senare plockade SVT fram Morgan ”twittertrollet” Johansson, som var mycket upprörd över att regeringen nu pausar utvecklingsbiståndet till Gaza. Den tidigare justitieministern tycker uppenbarligen att det är helt rimligt att svenska skattebetalare tvingas finansiera islamistisk terror. Dessutom kan ett pausat bistånd öka till att… Ja du gissade rätt: ”Öka radikaliseringen”.

Med tanke på vad Hamas gjorde i lördags borde till och med Morgan Johansson inse att de inte kan bli mer radikaliserade än de redan är. Men inte då. Han är som en papegoja, bara rapar fram sånt som han tror låter djupsinnigt.

Argumentet att det pausade biståndet går ut över ”vanliga” människor ger jag inte heller ett vitten för. I Gaza är nämligen inte ens hälften av invånarna ”vanliga” – om man med begreppet vanlig menar människor som säger nej till terror och krig. Det berättar Anders Persson, lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i en intervju i P1:

”Ja… alltså… man får… m-m-m… me… man har inte speciella… opinionsundersökningar ba på Gaza men bland palestinier så Gaza plus Västbanken så ligger det på dryga… 50… procent. Så det är ju liksom eh… väldigt högt och det har ju legat där ganska länge.”

”Asså, det menas ju så… fra… hm… menas ju som a-att… en majoritet av palestinierna är ju för en väpnad kamp… mot Israel å… å… i den finns ju… men olika typer utav strategier, allt ifrån terrordåd till… att bekämpa ockupationen… till… ja… till allting däremellan.”

Det satt långt inne, men nu vet vi. Hälften av Gazaborna stödjer mord på oskyldiga barn kvinnor och åldringar.

Att döma av helgens styggelser tycks även hälften av exilpalestinierna på svensk mark göra detsamma.

Och för den som nu händelsevis rycker på axlarna åt det som skedde i Israel i helgen kan det vara värt att påminna sig om att efter lördag kommer söndag. Mer om detta begrepp kan farbror Google berätta.

Foton: Skärmdump Rapport torsdagen den 12 oktober

”