Enligt EU:s ekonomiska prognoser kommer Sveriges BNP i år att sjunka med 0,5 procent som staplarna i bilden antyder. Många skickliga ekonomer har försökt att förklara detta trista tillstånd men, vad jag kunnat upptäcka, inte åstadkommit med någon övertygande förklaring varför även jag ska göra ett försök.

Bruttonationalprodukten mäter en ekonomis producerade volym av varor och tjänster under ett år. Den producerade volymen bestäms på ett oändligt komplicerat sätt som inte ens kan räknas fram med datorer (ty då hade man gjort det) utan höftas till av erfarna ekonomer som ofta träffas i förväg och stämmer av så att avvikelserna i de olika prognoserna inte ska bli så stora att folk tror att ekonomin är en så svag disciplin att den ger helt olika svar beroende på vem som ställer frågorna. Det vill man inte eftersom då har den ekonomiska vetenskapen inget eget att komma med utöver de enskilda ekonomschamanernas mer eller mindre pricksäkra fantasi.

För att undvika detta måste läran bygga på en solid teori och det gör den om du frågar mig. Teorin är att den producerade volymen bestäms av hur mycket resurser som stoppas in varje år, särskilt den ädlaste resursen, vilket är arbete. Om en miljon årsverken stoppas in ett år och 800 000 årsverken nästa år så går bruttonationalprodukten ned 20 procent (plus att det finns en massa osäkerheter och komplikationer som ekonomer kan käbbla om, till exempel om bortfallet av 200 000 jobb beror på att råvaror under coronat fastnat i supply chains på Stilla Havet eller på att kapitalmarknaderna i Kalifornien har tappat lusten och därför slutat investera vilket drabbat svensk verkstadsindustri med ett allvarligt efterfrågebortfall).

Men jag har talat med ett antal högutbildade löneslavar i yngre medelåldern som presenterat en helt annan förklaring. Att de är löneslavar betyder att de måste ha en fast anställning med trygg lön för att trivas i tillvaron. Att de är högutbildade betyder att de förväntas arbeta med huvudet och armarna (för att kunna tänka och knappa på en dator), inte med kroppen. De kan således ha en roll som sales manager eller assistant vice president for human resources eller chefsekonom men inte som lokalvårdare eller tågförare eftersom de senare jobbar med kroppen och därför måste vara etthundra procent närvarande på arbetsplatsen.

Under coronat inträffade en oväntad social förändring. I vissa länder såsom USA och Frankrike inrättades arbetsförbud eftersom myndigheterna insett att sjukdomen spreds vid smitta vilket förutsatte mänsklig kontakt som därför borde minimeras exempelvis just med hjälp av arbetsförbud eller rättare sagt arbetsförbud för högutbildade (eftersom lokalvårdare och tågförare behövdes i arbetet hela tiden).

I Sverige hade vi egentligen ingen genomtänkt statlig covidpolitik som i länder där det utgick order om att produktionsanläggningar skulle stängas. Men det hindrade inte att svenska högutbildade löneslavar kunde se fördelarna med att hålla sig hemma och ”jobba hemifrån” några dagar i veckan. Hemifrånjobbandet som social konvention utvecklades inte av statsmakterna utan som ett resultat av initiativ som togs av vissa självmedvetna grupper anställda. Och det fanns inga som med övertygande invändningar kunde förmå dessa löntagare att återgå till jobbet på heltid. Varför skulle de, i USA och Frankrike blev ju folk till och med tvingade att arbeta hemifrån!

När coronaepidemin officiellt avblåstes upphörde hemarbetstvånget i länder som USA och Frankrike men inte i Sverige där det aldrig funnits något tvång utan hemarbetet uppfunnits och implementerats på egen hand av den del av arbetskraften som insåg att deras fysiska närvaro på arbetsplatsen inte var oundgänglig.

Min ekonomiska tes är att svenska högutbildade anställda vande sig vid hemarbetet och har fortsatt med det även sedan coronaepidemin officiellt blivit avblåst. På det viset har en tillräckligt stor del av de produktiva inputs som krävs i produktionsprocessen fallit bort för att det ska räcka för att sänka bruttonationalprodukten med en halv procent.

Men hallå! Det där har du inte alls begripit, invänder du som gillar att jobba hemifrån till exempel torsdagar och fredagar. Det är mer produktivt att jobba hemifrån än från ett kontor med en massa störningar. I själva verket höjer hemarbetet bruttonationalprodukten!

Fan tro´t.