Frågan om Donald Trumps skuld eller oskuld i alla de åtal som nu ligger på bordet är en höggradigt relevant fråga i dagens politiska situation. Dels handlar det givetvis om moral: kan en person med kriminell bakgrund väljas till president i världens mäktigaste land?  Det finns också många juridiska och politiska aspekter som jag ska beröra nedan.  

När det gäller det moraliska verkar den uppfattningen finnas hos många att enbart det faktum att Trump nu har 94 åtalspunkter emot sig, är tillräckligt för att han inte ska kunna väljas. Ingen rök utan eld, ungefär. 

Utan tvekan är hela åtalshärvan en verklig stinkbomb. Inte bara för Donald Trump utan också för hela det demokratiska systemet, där USA spelar den viktigaste rollen. Om inte USA kan hantera demokratin, vem kan det då? 

En viktig faktor som inte är omedelbart synlig för ögat är det mycket utbredda hat mot Trump som har sin grund att han redan från allra första början proklamerade sin avsikt att ”rensa träsket”, d.v.s. riva upp hela det centraliserade systemet som rotat sig så djupt i Washington D.C. Systemet är enligt Trump och många andra helt korrumperat där media, politik och affärer är kraftigt insyltade i varandra och där resten av USA är det utsugna offret. De som hatar Donald Trump menar i många fall att han är ett så kraftigt hot mot demokratin att man måste kunna bortse från normala juridiska procedurer.  

Räknar man in alla dem som även utanför Washington lever bekvämt på denna korruption kan vi säkert räkna med att det kan handla om 10 miljoner individer. Härutöver har vi storstäder som New York, Chicago och Los Angeles som är organiserade efter i stort sett samma mall. Trumps hot att rensa träsket kan över hela landet drabba kanske 50 miljoner människor eller fler. Här hittat vi det djupa hatet. Systemet har existerat under mer än 100 år och har bara blivit mer och mer utbrett. 

Under Trumps presidenttid utsattes han för ”Russiagate”, som var påståendet om att han vunnit presidentskapet på grund av ett samarbete med Ryssland. Det gick som bekant inte så bra. Trots det fortsätter såväl mediafigurer som Rachel Maddow och politiker som Hillary Clinton m.fl. att fortfarande hävda att påståendet var sant. Därutöver utsattes han för två riksrättsåtal, vilka båda föll. Ingen sittande president har tidigare drabbats av detta. 

Ett av riksrättsåtalen handlade om händelserna vid Kapitolium den 6 januari 2021 då ett antal personer med våldsamma medel tog sig in i parlamentsbyggnaden och utsatte de valda ombuden för hot. Trump har nu blivit åtalad dels för att ha organiserat upploppet, dels för att ha använt sig av andra olagliga metoder för att hindra Joe Biden från att bli vald till president.  

Ett ytterligare åtal gäller att han gömt och missbrukat hemliga handlingar som han tagit med sig när han lämnade Vita Huset.  

Det sista är att han tillsammans med sina juridiska ombud har organiserat ett olagligt övertagande av makten i landet genom att mot bättre vetande i olika sammanhang påstå att det pågått valfusk under presidentvalet 2020.  

Hur ska man nu se på dessa åtal?  

Som jag skrev inledningsvis är det nu många – och särskilt givetvis Trumps alla fiender – som hävdar att blotta faktum att han har (för närvarande) 94 åtalspunkter emot sig, är nog för att diskvalificera honom att delta som presidentkandidat. Flera demokratiska guvernörer i ”blå” delstater har öppet vädrat idén om att Trump redan nu bör avlägsnas från alla valsedlar. (I USA är det som bekant delstaterna som organiserar valen; även dem som avser federala poster som t.ex. president.) 

En mycket kvalificerad jurist som noggrant satt sig in i åtalen är den pensionerade Harvardprofessorn Alan Dershowitz (bilden nedan), som är en av USA:s främsta specialister på landets konstitution och straffrätt.  

Enligt Dershowitz mening (han röstar inte på Trump utan på Biden, är han noga med att betona) är samtliga åtal utom ett synnerligen svaga och kan sägas vara politiskt mer än juridiskt motiverade. Den enda punkt han menar kan ha viss bäring är att Trump vid något tillfälle påstås ha handlat vårdslöst genom att vifta med ett hemligstämplat dokument framför en journalist.  

För att kunna väcka åtal måste åklagaren först lägga fram sitt fall för en så kallad Grand Jury som består av slumpvis utsedda medborgare från den stad där den brottsliga handlingen begåtts. Sedan ska han övertyga denna jury om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal.  

Alla de aktuella åtalen sker i områden där Trumphatet är som mest utbrett: i Washington, New York och Atlanta, Georgia. Åklagaren kan i dessa områden åtala en ”skinksmörgås”, som Alan Dershowitz uttrycker saken.  

Åtalen är klara och den första rättegången är utsatt till mars 2024, några dagar för den s.k. ”Super Tuesday” då en stor del av primärvalen äger rum.  

Det finns särskilt två omständigheter som är oroande med åtalen: den ena handlar om att man åtalar advokaterna som företräder Donald Trump i Atlanta och den andra är att man genom att försöka få rättegångarna tidigt och mitt under den slutliga presidentkampanjen; åklagarna vill ha fällande domar i de partiska underrätterna (som man vet inte kommer att hålla vid prövning högre upp) för att kunna motivera att Trump inte kan ställa upp i valet. 

Trumps anhängare är synnerligen klara över vad som gäller: demokraterna försöker med alla medel – lagliga eller olagliga – få bort Trump från valsedlarna. Trumps popularitet i väljarkåren växer paradoxalt nog med varje åtal och han förväntas i de senaste opinionsundersökningarna att slå Biden. Tar man bort Trump kommer troligen ingen av de andra viktiga kandidaterna att ställa upp och då blir det för första gången i USA:s historia inget presidentval. Då hotar ett blodigt inbördeskrig.  

Olle Reimers är en pensionerad fd advokat och bankman. Han är sedan 10 år bosatt i Bangkok, Thailand.