
Studio Ett 9 juni här tar upp den nya migrationspakten inom EU. Ylva Nilsson, EU-journalist, tror inte alls att Europas lagar och regler påverkar migrationsströmmarna:
– Jag tror inte att antalet migranter till EU beror på vilka regler vi har eller inte har, eller hur mycket vi skickar hem. Utan det beror på att det är outhärdligt i andra länder av ekonomiska skäl, eller om det är krig, eller så. Då rör sig väldigt många människor och då tar man sig till platser där det känns tryggare, Europa ligger nära till hands. Så jag tror inte att det kommer att göra nån skillnad, faktiskt.
Jag vet inte vilka effekterna av den nya överenskommelsen kommer att bli, men jag tror inte heller att den kommer att hjälpa. Så länge de europeiska länderna har kvar sin asyllagstiftning i sin nuvarande form kommer människor att fortsätta ta sig hit för att missbruka asylsystemet. Och att systemet missbrukas är redan fastslaget från en mängd håll.
Från SvD 8 mars:
”Under 2022 beviljades runt en av tre asylansökningar i EU. I Sverige är bifallsgraden ännu lägre – bara 26 procent. Det innebär att tre av fyra personer som ansöker bedöms sakna skyddsskäl. De borde till stor del – i Sverige och i Europa – hanteras inom ramen för andra regelverk än asylsystemet.”
Enbart under årets fyra första månader har 80 000 människor anlänt till Italien. De kommer huvudsakligen från länder söder om Sahara, som Elfenbenskusten och Guinea samt från Pakistan.
Väldigt få av dessa bedöms ha asylskäl, men de kommer samtliga att ansöka om asyl och ska malas igenom långsamma och kostsamma rättsliga system. Nu har man snabbspår på förslag och att de efter ett snabbt avslag ska utvisas tillbaka till där de kom ifrån, nästan uteslutande från transitlandet Tunisien. Vilket innebär att EU ska gå in och ge Tunisien ”väldigt mycket pengar”, som Susanne Palme säger i reportaget.
Jag tänker inte såga migrationsöverenskommelsen, är ännu för dåligt insatt i frågan. Men jag kan konstatera att EU är lamslaget och saknar handlingskraft. Nu har man sytt ihop en överenskommelse som man har fromma förhoppningar att ska ge effekt. Istället för att man går direkt på roten till det onda.
Att en internationell flyktingkonvention som skapades av FN 1951, för att hjälpa människor efter andra världskriget, fortfarande gäller är fullkomligt barockt. Den utökades dessutom 1967 till att omfatta alla människor i hela världen.
Nästan 150 stater världen över har ratificerat, alltså skrivit under och fastställt, konventionen. Se info från Wikipedia i länken nedan. Då är det inte rimligt att människor i så stor omfattning söker sig till just Europa enbart av ekonomiska skäl. Inte av några andra skäl heller, för den delen.
Man talar i inslaget om Europas stora ansvar. Det är en rent kolonial tanke och samtidigt ett tankefel som råder i hela Europa, framför allt i Sverige. Om jag håller mig till Sverige så undrar jag varför just vi har ett ansvar för hela världen. När det samtidigt innebär att våra politiker till stor del bortser från sitt ansvar för sin egen befolknings välstånd och säkerhet.
Internationella konventioner går att säga upp, om man pallar för grupptrycket. Det tar bara ett år att bli fri från dem, helt lagligt. Från nätet, detta gäller Barnkonventionen och alla andra konventioner:
”En konventionsstat kan säga upp denna konvention genom skriftlig notifikation till Förenta nationernas generalsekreterare. Uppsägningen träder i kraft ett år efter den dag då notifikationen mottogs av generalsekreteraren.”
Så länge Europa har kvar rättigheten för alla att ta sig hit och ansöka om asyl, oftast helt ogrundat, kommer vi att ha kvar migrationsströmmarna. Säger vi, EU eller Sverige, däremot upp FN:s flyktingkonvention så kommer de så småningom att upphöra helt.
Jag inser naturligtvis att detta aldrig kommer att hända, på grund av Europas enorma ”ansvar” för ”människor på flykt”. Jag vill mest påtala att vår lagstiftning visst spelar en ovärderlig roll och har avgörande betydelse.
Jag anser att Ylva Nilsson har fel. Antingen har vi lagar och regler som gör att våra länder likt magneter drar till sig folk från hela världen. Eller också så har vi det inte.


