Fransmannen Renaud Camus (bilden), enligt Wikipedia författare, framstående homofil och konspirationsteoretiker samt fascist påstås ha uppfunnit begreppet Folkutbyte i den moderna bemärkelse som innebär att det i ett antal europeiska länder inom några årtionden kommer att finnas fler muslimättlingar än folk med nationellt påbrå. Jag har inte besvärat mig med att ta reda på hur man räknar. Tänk dig en första invandrad generation som får två svenskfödda barn som i sin tur får två svenskfödda barn. Ska då nästa generation räknas som färdigutbytt eller som en del av ett pågående byte?

Jag har inte Camus kvalifikationer, framför allt är jag inte homofil, ehuru grundlösa anklagelser om att jag skulle vara nazist, rasist och andra slags brunråtta har förekommit. Det hindrar inte att jag intresserat mig för de två berörda religionerna eftersom de i många stycken påminner om varandra. Det kan man ha nytta av.

Om det nu råkar vara så att både Mohamed och den kristna Bibelns många författare smyger runt i samma materia och efter förmåga så sannfärdigt som möjligt försöker beskriva sina iakttagelser så är det ju inte underligt om vi nu levande människor, vare sig vi är kristna eller muslimer, funderar över exempelvis vad de olika trossystemen har att erbjuda människor efter döden. Om folkutbytet ska förverkligas inom överskådlig tid och det rimligen är i samband med denna händelse som människorna kommer att beordras att välja trosriktning så vill man väl ha lite förhandsinformation så att man inte satsar på totalt fel häst. Till exempel tror jag att det vore rätt ofarligt för mig att ansluta mig till islam medan det nog vore förödande för en kristen bög att ovetande om konsekvenserna konvertera i sista ögonblicket.

Framför allt är det de förväntade straffen som kommer att utdömas på respektive resmål – man vet inte om det är samma helvete på båda ställena – som intresserar mig. På det hela taget verkar Allah vara en strängare härskare än Gud. I Sura (kapitel) 7:23,24 delar Allah ut förhållningsregler för hur människorna ska bete sig efter syndafallet. Mannen heter Adam men kvinnan verkar inte ha behövt något namn vilket jag tar som en fingervisning. ”Ned alla!”, säger Allah. ”Fiender skall ni vara inbördes. På jorden skall ni leva och där skall ni dö”.

Koranen beskriver himlen och helvetet mycket mer noggrant än vad Bibeln gör. Till exempel visar det sig att platserna ligger så nära varandra att invånarna på ömse håll kan betrakta vad som pågår på den andra stället och till och med föra samtal: ”En mur skall skilja de [båda] grupperna åt… Och de som haft både insikt och urskillning skall ropa till dem som de igenkänner på deras kännetecken [som förnekare]… Och de vars arvedel är Elden skall ropa till dem som stigit in i Paradiset: ’Häll litet vatten över oss eller något av det som Allah har skänkt er!’ De skall svara: ’Bådadera har Allah nekat dem som avvisade tron (sura 7:48, 50).

Jag kan inte undgå att notera språkbruket. De som avvisar den korrekta läran kallas ”förnekare”. Vad jag vet är detta nyspråk som används av extremister i uttryck som ”förintelseförnekare” och ”klimatförnekare”. Är sådana formuleringar ett tecken på att islam närmar sig?

Paradiset har många fördelar. Ibland lockar Allah med jungfrur: ”Allah har slutit ett avtal med de troende, enligt vilket Han i utbyte för deras liv och egendom lovar dem paradiset; de kämpar för Guds sak och de dödar eller dödas… Och [deras] hustrur skall vara med dem i dessa ”lustgårdar”, renade från [all jordisk] orenlighet, och där skall de förbli till evig tid.”

En del översättningar nöjer sig inte med ”jungfrur” utan föreslår ”rena makar” och ”jungfrur med blyga blickar” och ”mörkögda tärnor” och ”hos dem skall vara oskuldsfulla kvinnor, med blygt sänkta blickar, evigt unga som de själva”.

Men vänta! Välj inte religion riktigt än. Det finns mer viktig information, nämligen hos Dante som visserligen avskriver islam men ändå tycker Mohameds lära är tillräckligt viktig för att hela tiden omnämnas. Tro inte att det här beslutet kommer att bli så enkelt.