BIRGITTA SPARF: När moderaterna för en socialistisk politik

Kärt barn har många namn. Jag tänker här på ordet ”bidrag”. Alla olika bidrag som vårt samhälle bistår med, genom skattepengar till en ständigt växande skara, kan i Sverige kallas precis vad som helst, bara inte vad de faktiskt är; alltså rena bidrag.

För oss som är födda på 40-, 50- och 60-talet för ordet ”pension” våra tankar till en intjänad förmån som man arbetat ihop till under sitt yrkesliv, så att vi kan få en dräglig tillvaro när vi lämnar arbetslivet.

Detta begrepp, som i intjänad pension, är dock förlegat och gäller inte längre. Man har från politikerhåll gått så långt att man kallar ett rent bidrag för pension, som i fallet med garantipensionen.

För att ytterligare förvilla och trolla bort bidragen till personer över 65 år som inte jobbat, eller arbetat i mycket liten omfattning, klumpar man ihop garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd (som är konstruerat för att få bort äldre invandrare från sociallbidraget) till något som Pensionsmyndigheten (PM) kallar för grundskydd. Bidraget har här gått från bidrag till pension till inkomstskydd. Kreativt!

Vilka är det då som erhåller detta så kallade grundskydd. PM redovisar detta i sin ”Faktaserie om pensionerna” från mars 2022. Där står att läsa:

”Vanligare att utrikesfödda har grundskydd.

Samhällets ekonomiska skydd för pensionärer som har fyllt 65 år är grundskyddet i det allmänna pensionssystemet. Grundskyddet består av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Garantipensionen är ett inkomstskydd för dem som har låg eller saknar allmän inkomstgrundad pension. För personer som inte har bott i Sverige i minst 40 år i Sverige innan de fyllde 65 år reduceras garantipensionen proportionellt med andelen år som saknas. De som har kommit till Sverige av asylskäl får oreducerad garantipension oavsett när i livet de kom till Sverige.”

I statistiken som PM redovisar, från SCB, indelas de utlandsfödda efter födelseland i Afrika och Asien. Vilket är märkligt, eftersom Asien är jordens största och mest folkrika världsdel dit 49 stater räknas. Varav många inte alls har någon invandrarrepresentation i Sverige.

Däremot är personer från asiatiska länder som Afghanistan, Irak, Syrien och Pakistan, i viss mån även från Libanon och Turkiet, rikligt förekommande i både invandrings- och bidragsstatistiken. Det som vi kallar Mellanöstern. Jag tar mig därför friheten att ändra Asien till Mellanöstern här, annars blir det helt obegripligt för de flesta.

Kvinnor födda i Afrika/Mellanöstern i behov av grundskydd är 89 procent. Vilket ska jämföras med kvinnor födda i Sverige som är 49 procent.

För männen födda i Afrika/Mellanöstern är andelen 78 procent, mot 13 procent av männen födda i Sverige.

I denna statistik kan vi vara relativt säkra på att en person som redovisas som född i Sverige är en svensk, eftersom vi pratar om människor födda på 50-talet. Att andelen svenska kvinnor är så hög inom grundskyddet beror troligtvis på att de till stor del arbetat deltid/halvtid under småbarnsåren på 70-talet och senare.

Dagens Industri (DI) skriver 9 februari 2023 om garantipensionerna:

”51 procent av pensionärerna får någon del av sin månadsutbetalning i form av garantipension. Det var tänkt som ett grundskydd för den som har fått alldeles för lite arbetsinkomster under yrkeslivet, men nu går det till mer än varannan pensionär. Så ska det inte vara.

Det beror på de beslut som togs förra året. Då gjordes de mest ingripande ändringarna av systemet på många år. Vänsterpartiet hade ställt krav på höjda pensioner för att släppa fram Magdalena Anderssons enpartiregering.

Garantipensionen höjdes med en tusenlapp. Och gränsen för när man kan få garantipension förändrades samtidigt, vilket innebar att fler fick ta del av den. Garantipension betalas inte ur pensionssystemets kassa utan kommer från statsbudgeten.

Prisbasbeloppet styr garantipensionen, som därmed höjdes 8,7 procent. Inkomstpensionen höjs dock inte med prisutvecklingen utan med löneutvecklingen, vilket vid detta årsskifte beräknats till 3,0 procent. De som har jobbat mindre får mer, de som har jobbat mer får mindre.”

För de med lägst garantipension höjdes alltså beloppet med 1 000 kr i augusti 2022. Nu har en ytterligare höjning med 850 kr skett den 1 januari 2023, på grund av inflationen och uppräkning mot prisbasbeloppet.

Tänk på detta varje gång ni hör finansminister Elisabeth Svantesson (M) stoltsera med höjda garantipensioner, höjda och riktade bostadsbidrag till barnfamiljer och bibehållen höjd A-kassa. Hon bedriver i dessa fall tyvärr en kommunistisk/socialistisk politik, inte en borgerlig.

Birgitta Sparf