En sverigedemokratisk motion vill avskaffa första maj som helgdag. Så här säger riksdagsledamoten Matheus Enholm till Aftonbladet:

“Att man ska fira en politisk dag för några få enskilda partier. Det kan vi inte tycka är rimligt. Hade man gjort om den till en demokratins dag till exempel, då hade det varit en annan sak. Då kunde alla partierna äga den dagen.”

Men firandet av första maj har en historia som är mycket äldre än den socialistiska arbetarrörelsen. Det är inte många svenskar som känner till det idag.

Vill man ha mer information kan man gå till ett äldre svenskt uppslagsverk, Nordisk familjebok eller den så kallade ”Ugglan”, utgivet 1904–1926. Där får man följande uppgifter:

Första maj firades med gästabud, och seden att ’dricka märg i benen’ har förblifvit gängse. Särskildt vid de svenska universiteten högtidlighålles ännu dagen med fester af olika slag, såsom muntra gillen, besök (’hälsningar’) nationerna emellan, karnevalsupptåg o. s. v., liksom den sedan långt tillbaka i tiden i regel var byalagens och handtverksskrånas stora årsdag, l maj anställdes ock mönstring med städernas vapenföra manskap.

Ej blott allmogen, utan äfven städernas borgare plägade fordom vid majgillena tillställa ett festtåg, anfördt af en man, som var prydd med den karga årstidens löf och blomster samt kallades majgrefve (lat. comes florealis). Vid dennes sida uppträdde i regel en majgrefvinna 1. majbrud. Ofta hörde det till upptåget, att maj-grefven kämpade med och öfvervann en i snöiga djurhudar höljd bjässe, som föreställde vintern. Man brukade flerstädes, åtminstone i våra sydligaste landsdelar, ’bära (sjunga) Maj i by’, i det man på valborgsmässoaftonen vandrade från gård till gård med välönskningssånger och strängaspel för att utdela nyutslagna kvistar eller små stänger prydda med vårblommor. Jfr Majstång.

I den svenska Wikipedia-artikeln om första maj dominerar det socialistiska och politiska firandet. I artikeln i Nordisk familjebok är det tvärtom, de socialistiska demonstrationerna nämns bara med en mening, som en bisak. Det som förut var bisak har alltså blivit huvudsak.

Det sägs ibland att när första maj blev helgdag 1939, så var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Det stämmer dock inte eftersom första maj under vår historia både har firats som en helgondag tillägnad Valborg och dels som en helgondag tillägnad apostlarna Filip och Jakob. Man får inte glömma att första maj faktiskt fortfarande är valborgsmässa, dagen kallas valborgsdagen, medan sista april är valborgsmässoafton, det vill säga aftonen före valborg, på samma sätt som julaftonen är aftonen före juldagen den 25 december. Dock är det sant att det folkliga första maj-firandet inte har varit kyrkligt utan snarare knutet till årstiden – det var en vårfest.

Traditionen att paradera på första maj är inte heller påhittad av socialisterna. Som Nordisk familjebok nämner så anställdes i Sverige mönstring denna dag. Denna tradition går tillbaka till det frankiska riket på 700-talet. Pippin den lille höll sin vårmönstring den första maj och detta kallades campus Maiius, majlägret.

De militära aspekterna av första maj märktes också i att man brukade anordna skyttetävlingar denna dag och i de lekfulla striderna mellan majgreven och vintergreven. Sådana krigslekar nämns av Olaus Magnus i hans Historia om de nordiska folken på 1500-talet:

Den första maj, när solen befinner sig i Tjurens stjärnbild, utses två beridna skaror av unga och kraftiga män, som om de skulle utkämpa en hård strid. Den ena skarans anförare har namn och dräkt som Vintern. Han är klädd i skinn och väpnad med en lans samt kastar ut snöbollar och isstycken liksom för att få kölden att fortfara. Sålunda rider han upp och ned i triumf och visar sig allt strängare, ju flera istappar som hänga ned från taken. Å andra sidan kämpar ledaren av den andra truppen för Sommaren och kallas Majgreven. Han är utstyrd med gröna grenar och löv – ty det finns då knappast några blommor – samt sommarkläder.

Och, liksom i frankerriket, var första maj i Sverige en dag då kungen visade sig i huvudstaden för att ta emot folkets hyllning och livgardet till häst paraderade i glänsande uniformer.

Vi som inte vill ha något med socialisternas första majtåg att göra behöver inte ogilla första maj. I stället kan vi anordna egna fester och egna tåg för att fira vårens ankomst. För att betona skillnaden kan man använda namnet Valborgsdagen.

Detta finns med som ett förslag i SD-motionen, alltså att låta första maj finnas kvar som röd dag men döpa om den till Valborgsdagen.

BILD: Majgreven besegrar vintergreven.