ANDERS LEION: De välinformerade och anständiga 

Ett under senare tid ofta använt angrepp mot dem som kritiserat invandringen är att beskyllda dessa kritiker för att vara förledda av en konspirationsteori – den om folkutbytet. De välförståndiga är så säkra på sin sak att de inte bekymrar sig om befintlig statistik, t. ex. detta diagram sammanställt av Gunnar Sandelin:  

Naturligtvis betyder detta inte att en befolkning har bytts ut. – Men är det inte på gång? Med fortsatt liknande utveckling kommer det att ske. Och utvecklingen fortsätter.   

Ser en konspirationsteori ut så? Vad förtjänar då beteckningen fakta?               

Efter det att SD:s vitbok publicerats har det varit mycket tal om BSS, Bevara Sverige Svenskt. Expo karaktäriserar, genom att citera Per Engdahl, denna rörelse på följande sätt: Tala om kultur i stället för ras, utmåla minoritetskulturer som skadliga för sammanhållningen i samhället, skyll arbetslösheten på invandringen, och odla myten om att det finns saker man ’inte får säga i det här landet’.        

BSS bildades 1979, långt efter att invandringen från Finland haft sin kulmen. Alltså syftar man sannolikt på andra kulturer än den som präglade de finska invandrarna – som minsann ändå möttes av mycket ovilja när dessa ansågs arbeta alltför ivrigt och därmed bland annat arbeta ner ackorden. Denna ovilja var vitt spridd i LO-leden, men inte bara där.   

Jag måste instämma med BSS – trots att jag därmed tydligen utnämner mig själv till en samhällsfarlig extremist. Det finns invandrare präglade av en mycket problematisk kultur. Sverige – och dessa invandrare – skulle ha mått mycket bättre om de inte kommit hit. Många från Afrika och Mellanöstern skulle sannolikt ha fått ett bättre liv i sina hemländer, om de inte låtit sig bländas och förföras av berättelserna om det rika och lättvunna livet i norr. Samtidigt som välutbildade indier och andra östasiater utgjort ett välkommet tillskott till ekonomi och till samhället i övrigt. 

Ingen behöver skylla arbetslösheten på invandringen – den består till alldeles övervägande del av just invandrare

Det är ju fortfarande uppenbart att ”det finns saker som man inte får säga i det här landet”.  

Och säger man det ändå utmålas man som offer för en konspiration. 

Hela tillvaron andas tydligen tillsammans, i en enda stor klump, 

Men bredvid står de välförståndiga och blir allt ensammare och känner sig allt ensammare. 

Hur skall detta sluta? Var och en får överlägga med sig själv. Utgången är i alla fall inte given. 

(Se petterssonsblogg för tidigare decenniers inställning till värdet av att bevara Sverige svenskt.) 

Anders Leion