BIRGITTA SPARF: Är massinvandringen verkligen lönsam?

Ett av de största politiska mysterierna jag fått uppleva under min livstid är att våra styrande politiker lever i övertygelsen att det går att genomföra massinvandring till Sverige från diametralt motsatta kulturer utan att detta kommer att ge några som helst negativa konsekvenser för vårt land. Tvärtom förklarar våra politiker, i tätt samarbete med våra medier, att detta är helt nödvändigt, ofrånkomligt och dessutom lönsamt.

Massinflyttning från våldsamma och underutvecklade länder med låg utbildningsnivå, ständiga krig och konflikter, klanstrukturer och totalitära politiska ideologier som islam och medföljande sharialagar ska inte bara utveckla vårt samhälle kulturellt, den kommer även att ge oss en superekonomi.

Denna totalt vansinniga invandringspolitik har som väntat gett negativa, för att inte säga rent katastrofala resultat för hela vårt samhälle. Det finns i dag inte en enda samhällsfunktion som inte har påverkats negativt.

Två områden som speciellt intresserar mig är bostäder och skolor.

Beviljar man två miljoner nya uppehållstillstånd mellan år 2000 till 2020 i ett land med en befolkning på cirka åtta miljoner så kommer det onekligen att uppstå ett problem med både bostäder till de nyinflyttade samt med utbildningsplatser.

Inte bara barnen ska beredas plats på skolor, även föräldrarna är i stort behov av utbildning. För att lära sig läsa och skriva, lära sig svenska språket, för att förhoppningsvis komma upp i gymnasiekompetens. I vissa förekommande fall för att få en kompletterande utbildning till en redan innehavd högre examen.

När det gäller bostäder till så kallade nyanlända, alltså personer som beviljats uppehållstillstånd, har Stockholms stad byggt modulbostäder. Vilket betyder barackliknande boenden med tillfälliga byggnadslov på olika platser runt om i Stockholm.

Enligt en sammanställning från Stockholmshem har detta skett på nio platser, till en total kostnad om 777,8 miljoner kronor. Rivningskostnader inte inkluderade.

Modulhusboendet i mitt grannskap, i Slakthusområdet vid Globen, invigdes under pompa och ståt i januari 2019 men ska nu vara avvecklat i höst, tre och ett halvt år senare. Detta eftersom hela området ska omprojekteras till en ny stadsdel. De har börjat nedmontera huslängorna och de nyanlända ska vara ute senast i september i år.

Att detta boende bara var en högst tillfällig lösning har samtliga nyinflyttade självfallet fått noggrann information om. Från Mitti juli 2021:

”– När hyresgästerna flyttar hit börjar bovärdarna arbeta direkt med alla för att de ska ta sig vidare på egen hand. Det är ett eget ansvar att hitta en bostad och det är klart att chanserna ökar att få bostad för de som har jobb, säger Nina Nordlund, tillförordnad enhetschef på boendet.”

Men naturligtvis kommer beskedet att de måste flytta som en fullkomlig chock för de boende:

”Mammorna Masume Ashuri och Feteme Rabbani, med respektive familjer, är två av dem som måste flytta först.

– Jag blev chockad. Jag trodde vi skulle kunna bo här längre, fem år, och att jag skulle hinna börja jobba först, för att lättare hitta en bostad. Det är inte långt tills januari, säger Masume Ashuri som snart är färdig undersköterska.

– Jag var hos socialtjänsten. De sa att jag måste hitta en bostad själv, säger trebarnsmamman Feteme Rabbani.”

I en annan artikel från april 2019 kan jag läsa i Mitti att det råder platsbrist på skolorna i Enskede. Enskedebarn får inte plats på skolorna i närområdet, utan hänvisas till andra skolor längre bort, som på Södermalm.

Jag bor precis vid Enskede Skola i Gamla Enskede och har sedan vårterminen 2019 sett vilka som trots stor platsbrist fått plats på skolan. Och det är barnen som bor uppe i modulhusen vid Globen.

Det vet jag eftersom de kommit i strömmar uppifrån Globen ner längs Kolonivägen där jag bor. Barn från främst Somalia och Syrien. Unga tjejer i hijab som går värdigt och lugnt mot skolan. Grabbgäng som virvlar runt och tumlar ner för gatan, hoppar upp och pallar äpplen från äppelträden, jagar katter, kastar sten på grannhusens fönster och gapar, skriker och för ett jävla liv.

Nu när boendet vid Globen avvecklas kommer det förhoppningsvis att bli lite lugnare här igen. Jag hoppas även att alla de från MENA-länderna, som lurats att flytta till Sverige med löfte om att få allt här gratis, lyckas ta sig vidare och hittar en bra framtid.

Men att allt detta skulle vara lönsamt har jag väldigt svårt att förstå.

Birgitta Sparf