GUNILLA EDELSTAM: Haveri för globalism 

Konflikten mellan Ukraina och Ryssland är också en konflikt mellan Ukraina och Nato. Konflikten har dessutom omedelbara konsekvenser för Sverige som gör att vår globalistiska politiska inriktning måste ifrågasättas.  

Konflikten mellan Ukraina och Ryssland kommer till uttryck i ett förödande krig med svårt lidande för Ukrainas befolkning. Konflikten mellan Ukraina och Nato uppstod på grund av att Nato utlovat stöd för Ukraina mot Ryssland – ord som Ukraina och dess medborgare trodde på eftersom de fick ukrainarna att känna sig starka mot Ryssland – men sedan inte infriades. Den känslan är nog borta nu.  Nato gav inte orden något innehåll utan frångick sitt uttalade stöd. Nato:s agerande blev ett svek, men man förhindrade kanske därigenom ett världskrig.  

Det som händer i Ukraina visar sig även som en konflikt mellan globalism och nationalism i EU:s medlemsstat Sverige.  

EU har som sina grundläggande byggstenar fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital inom EU. Men EU ska även bidra till en harmonisk utveckling av världshandeln och avveckling av restriktioner i den internationella handeln. Det har till och med hävdats att dessa friheter, särskilt den fria handeln med varor är grunden för världsfreden och tanken är då att om andra länder också vill vara med och tjäna pengar så bråkar de inte med dem som gör fri handel möjlig. 

Men Ryssland hävdade att Ukraina kunde bli ett hot om landet skulle bli medlem i Nato och Nato ville inte i slutänden ge det solidariska stöd som Ukraina hade hoppats på.  

Kriget leder till att Ukraina inte längre är Europas kornbod. Detta innebär problem för svensk djurhållning till exempel för kycklinguppfödarna. Djuruppfödarna hade problem redan innan på grund av höjda energipriser som gör djuruppfödningen mindre lönsam. Det måste vara varmt hos kycklingarna, grisarna och korna. De får inte frysa. En del av uppfödarna kan komma att minska sin verksamhet på grund av olönsamhet. Liknande problem uppstår när det gäller jordbruket. De höga dieselpriserna gör det olönsamt och dessutom behövs oorganisk konstgödsel. Det är Ryssland som till stor del producerar sådan gödsel alternativt säljer råvarorna. Frånvaron av oorganisk gödsel kommer att minska skördarna. Ett svenskt problem är att vi redan innan konflikten endast har en självförsörjningsgrad på 50 procent. Vi kommer nu inte ens att kunna täcka 50 procents självförsörjningsgrad. Det finns en stor risk att vi inte kan försörja vår befolkning när det gäller mat. Sverige har även tidigare varit utsatt på ett liknande sätt. Det var brist på munskydd, testattiraljer och medicin i Sverige under första delen av covid-19 pandemin eftersom det inte fanns någon tillverkning och eftersom våra politiker i riksdag och regering var ansvariga för att det som fanns i beredskapslager skänkts bort eller slängts i samband med att Sveriges försvar monterades ned.  Andra länder behöll allt de kunde när pandemin satte igång. Global handel försvann för sådana varor under pandemins inledande skede. Solidaritet från andra länder fanns inte på kartan. Politiker i andra länder – där tillgång fanns – tänkte istället på att värna om den egna befolkningen.   

Regering och Riksdag har gjort landet beroende av global fri handel. Men det finns ingen garanti för att den fria handeln och varuflödena alltid fungerar som man vill. Grunden för den svenska staten måste istället vara att vi är självförsörjande och kan klara oss vid stora kriser. Allt handlar om beredskap och där ingår även försvar och skydd av samhällskritiska system.  

Vad har vi en stat till? Staten behövs för sådana uppgifter som enskilda och företag inte kan sköta själva vilket är försvar och beredskap. Det är detta som är grunden till att stater bildats. Men försvar och beredskap har regeringen och riksdagen istället låtit montera ned. 1980 hade vi försvar och beredskap på toppnivå. Därefter började en nedmontering som pågick till åtminstone 2014. Det året förstördes 7,3 miljoner andningsskydd i form av så kallade folkmasker, utan att ersättas. Dessa masker skulle skydda civilbefolkningen mot kemiska eller biologiska stridsmedel, radioaktiva utsläpp eller farliga gaser från industrin. Folket tillfrågades inte när det gällde nedmonteringen. Någon skattesänkning ledde nedmonteringen av försvar och beredskap inte heller till utan pengarna används till annat.  

I beredskapen inför större kriser måste även ingå en tillräcklig grad av självförsörjning inom landet. Den globala fria handeln har till väsentlig del handlat om matvaror och Sverige kan drabbas hårt om det inte går att täcka bristen på säd genom inköp på den globala marknaden och om bönder lägger ned verksamhet på grund av alltför höga kostnader för energi och diesel eller brist på mat till djuren. Detta kommer man inte tillrätta med genom att kräva nya skatter från skattebetalarna och sedan köpa det som behövs. Istället handlar det om att få fler att vilja ägna sig åt jordbruk och djurhållning i Sverige. Men brister i självförsörjningen har inte föranlett något större intresse från statsmaktens sida. Bakgrunden till detta är Riksdagens och Regeringens närmast religiösa tro på den globala marknaden.  

Gunilla Edelstam är docent och Jur. dr. 

Gästskribent