BIRGITTA SPARF: Först nu kan vi tala om kostnader

Mellan åren 1990 till 2021 var massinvandringen från Mellanöstern och Afrika en ren vinstaffär för Sverige. Denna massinvandring har gett oss en helt fantastisk superekonomi.

Invandrarna har inte bara räddat vår välfärd, som skola, sjukvård och äldreomsorg. De har även säkrat upp och förstärkt vårt pensionssystem så att vi alla kan känna oss trygga inför ålderns höst.

För att inte tala om att de har hjälpt upp vår knackiga nativitet. För är det något de kan, inte minst somalierna, så är det att föda barn och därmed får vi mängder med nya nyttiga, nödvändiga och produktiva skattebetalare in i samhällssystemet.

Den som under åren 1990-2021 dristade sig till att ta upp eventuella sociala och ekonomiska kostnader förknippade med denna massinvandring blev regelmässigt offentligt kölhalad, förklarad som vidrig rasist med felaktig värdegrund och berövad både ära och arbete.

Men det var då. Nu stundar nya kärvare tider för alla.

Kompetensregnet bestående av framstående civilingenjörer, molekylärbiologiska forskare, läkare, hjärnkirurger och meriterade kvantfysiker från Somalia, Irak, Syrien och Afghanistan tycks ha upphört.

Dessutom är ju deras uppdrag här redan genomfört och avslutat. De har räddat Sverige från både ekonomisk och demografisk undergång.

Nu kommer det folk som enbart kostar pengar. Från Ukraina, närmare bestämt. Krigsdrabbade kvinnor och barn, alltså riktiga barn. Det är en väsentlig skillnad.

Dessa barn är inte män mellan 23-35 år som bott i Iran hela sin liv och sade sig komma från Afghanistan och nyss fyllt 16 år. Och blev trodda och behandlade därefter.

De är inte heller män i vapenför ålder som lämnat fru och barn bakom sig i krigsdrabbade områden eller i eländiga flyktingläger i närområdet, för att säkra sin egen säkerhet, bekvämlighet och trygghet. För att åratal senare få ta hit sina familjer, på de svenska skattebetalarnas bekostnad.

Mängder av de som tidigare fått flytta hit från Mellanöstern och Afrika har alltid känt sig kränkta. Det har varit deras livsluft, kan man säga.

Även de som i Sverige kunnat etablera sig som skribenter, redaktörer, krönikörer, prisbelönta skådespelare och författare och inte minst välgödda och av skattebetalarna högavlönade entreprenörer i offerskap har varit kränkta. De, vars enda affärsidé är att anklaga svenskarna för utbredd rasism och islamofobi.

Jag trodde inte det var möjligt, men nu känner de sig ännu mera kränkta än tidigare. Och vi svenskar har, enligt dem, visat oss vara ännu mer rasistiska än de tidigare vetat och trott.

– Sa ni inte att landet var fullt redan när vi flyttade hit?! frågar de upprört.

Hitta logiken i det, den som kan!

Nu tar vi svenskar emot kvinnor och barn som ser ut som vi och i viss mån också tänker och lever som vi. Från ett närområde, dessutom. Att vi bara har mage att uppvisa en sådan oerhörd rasistisk fräckhet!

Dagens Nyheter, som fram tills för några dagar sedan har sjungit massinvandringens lov och prisat alla dess ekonomiska vinster och kulturella välsignelser, har svängt 180 grader i frågan.

Jag trodde aldrig att jag skulle få se en sådan rubrik i DN. Eller i någon annan skatteunderstödd mediekanal över huvud taget i Sverige. Men nu har det skett.

Det enda som behövdes för att så skulle ske var ett dödligt, grymt och blodigt anfallskrig iscensatt av en totalt galen rysk despot mot ett näraliggande, kristet och europeiskt land. Varifrån kvinnor och barn nu flyr i vild panik, för sina liv.

Först nu, men inte förr, kan vi enligt DN och vissa inflyttade från MENA-länderna börja tala om kostnader i mångmiljardklassen.

Birgitta Sparf