ANDERS LEION: En ny värld  

I denna text beskriver jag hur kvinnligt inflytande till dels kunnat omforma vår tillvaro, samtidigt som dock kvardröjande manligt maktinnehav och manliga värderingar, trots allt mer kvinnligt deltagande i utbildning och arbetsliv, fortfarande försvårar utformandet av en mänskligare tillvaro.

I detta land, där alltså många ändå är besatta av en lidelse att förbättra de i samhället förtryckta kvinnornas position, har underligt nog ingen velat undersöka arbetsförhållandena på de arbetsplatser där kvinnorna är i majoritet. Sådana arbetsplatser finns faktiskt, de blir allt fler och kvinnorna utgör en allt större andel av de anställda. I den offentliga sektorn är de i majoritet, också bland cheferna. 

”Bland kvinnor i åldern 25–44 år har mer än hälften en eftergymnasial utbildning. Andelen högutbildade kvinnor uppgår till 40 procent medan en fjärdedel av männen i samma åldersgrupp är högutbildade. Denna skillnad beror på att fler kvinnor går vidare till högskoleutbildning. För närvarande är 61 procent av dem som är registrerade vid svenska universitet och högskolor kvinnor.”  

Källa: SCB 

Inom grundskolan utgör de kvinnliga lärarna 76 procent. 

Andelen kvinnliga chefer inom både offentlig och privat sektor kommer alltså att fortsätta stiga. Inom ut bildningsväsendet dominerar kvinnor både som studerande och anställda. Endast bland professorerna är män fortfarande i majoritet. Det kommer dock att ändra sig inom en snar framtid. ”Fler kvinnor än män bland doktorandnybörjarna”. UKÄ . 

Påståendet ovan att ingen velat undersöka förhållandena på kvinnodominerade arbetsplatser är inte riktigt sant. Det gjorde jag själv för över 25 år sedan. Jag och andra medarbetare genomförde då en rad arbetsplatsundersökningar, som Sifos dåvarande chef och ägare Hans Zetterberg döpt till ”Det osynliga kontraktet”. Dessa undersökningar visade regelmässigt att förhållandena var sämre på de områden där kvinnor dominerade, dvs. inom den offentliga sektorns arbetsplatser. (Jag vill med detta givetvis inte påstå att de sämre förhållandena skulle bero på kvinnornas dominans. Sannolikt handlar det om kvardröjande effekter från en tid då männen dominerade. Det kan ju också bero på dåligt inflytande från de politiker som styr den offentliga sektorn, även om dessa numera också börjat bli dominerade av kvinnor.) 

Politiken har betydelse inte bara för arbetsförhållandena inom den offentliga sektorn. Den styr på många andra områden. Under senare år har kvinnorna haft, lyckligtvis, mer inflytande också över politiken.   

Källa: SCB 

Kvinnorna utgör i Riksdagen för närvarande 46 procent av ledamöterna. Som framgår av bilden ovan har Mp, V och S höga andelar, vilket också M har. 

Politiken bestäms dock inte främst av politikerna i riksdagen, inte ens av partiledarna (75 % kvinnor) eller dem i regeringen (knappt 50 % kvinnor). Det avgörande inflytandet skall väljarna ha – och har, trots allt tal om demokratins brister. Som bilden nedan visar överväger kvinnornas andel männens ibland anhängarna till de partier som utgör regeringsunderlaget.  

Den svenska demokratin fungerar också i det avseende vi nu studerar. Politiken styrs alltmer av kvinnliga värderingar. Allt det som skulle innebära en hård, obeveklig politik undviks. Den höga invandringen fortsätter, trots att den leder till högre våldsbrottslighet, fler våldtäkter och andra bekymmer. Det kvinnliga synsättet, att skydda och värna den svage, så som man värnar ett barn, bestämmer dock politiken. En invandrare, som ännu inte helt fått del av den svenska befolkningens förmåner och färdigheter, måste därför skyddas – också när denne har begått ett brott. Det vissa partier hävdar, att man måste se på de långsiktiga följderna av den förda politiken, övertygar givetvis inte kvinnorna. Evolutionen har lärt dem att barnet svälter ihjäl här och nu. På lång sikt är det redan dött. 

Det kvinnliga synsättet styr också energipolitiken. Elektronerna skiljer sig förstås inte från varandra. Men det är ändå uppenbart att kärnkraftverken, även om de är få och kan göras så att de nästan inte syns i landskapet, utgör ett större ingrepp i naturen än vindkraftverken som så vackert avtecknar sig mot horisonten. Kärnkraften tränger ju ända in i atomerna.  

På område efter område omformar de kvinnliga värderingarna politiken i en sundare inriktning. Det är särskilt tydligt inom skolans område. Det mycket stora inslaget av kvinnliga lärare har inneburit ett avgörande brott mot de tidigare dominerande, manliga värderingarna om disciplin, ordning och reda. Denna ordning ledde till obehagligt strikta skolmiljöer och skadlig, stresskapande inriktning mot goda studieresultat.  Dagens skola, styrd av kvinnliga värderingar, uppvisar en mycket mjukare och behagligare miljö för både personal och elever. 

Alla dessas framgångar skulle inte ha varit möjliga utan det ledande teoretiska arbete som utförs vid våra universitet om de ärvda könsrollernas förkvävande inverkan på könen och på förhållandena mellan könen. Ändå återstår mycket att göra. All statistik – av vilken en del redovisats ovan – visar visserligen att kvinnorna får allt större inflytande på olika områden, men alla ännu rådande missförhållanden utgör klara belägg för att det manliga inflytandet fortfarande är stort – och förödande. 

Forskningens och politikens disciplinerade, långsiktiga arbete är avgörande för en bättre, kvinnligare samhällsmiljö, men detta arbete sker inte i ett vakuum. Detta arbete möjliggörs och stöds av spontana opinionsyttringar från allmänheten, dvs. från kvinnorna. Utan Metoos känslomässiga eruptioner hade omvandlingen av samhället i en för kvinnorna gynnsam riktning kunnat hejdas eller t.o.m. stoppas. Och vem hade varit betjänt av det? 

Anders Leion