Koncernchefen Anna Borg (bilden) vid det statliga energibolaget Vattenfall skrev så här i en debattartikel i Dagens Nyheter:

Sverige står inför en omställning av samhället som bara kan liknas vid den industriella revolutionen. Skillnaden är att den nu ska genomföras på bara 20 år med ett helt annat utgångsläge, med respekt för demokrati, äganderätt och en modern miljölagstiftning. 

Koncernchefen menar troligen att klimatomställningen blir svårare än den industriella revolutionen eftersom demokratin, äganderätten och miljölagstiftningen står i vägen. Det är illavarslande ty om Borg och andra ansvariga för omställningen får problem med uppgiften, vilket jag är övertygad om att de får, så kommer de för klimatets skull att känna sig tvungna att göra sig av med de tre hindren.

Jag kan lägga till två skillnader mellan den industriella revolutionen och den planerade energiomställningen där jag tror att den senare blir en flopp i jämförelse med den förras strålande succé. För det första gav industrirevolutionen människorna ett behagligare liv. Omvälvningen välkomnades eftersom den år för år åstadkom förbättringar som inte bara gynnade en liten grupp privilegierade människor utan snart sagt alla. Det var en revolution som lovade gott för framtiden.

Med energiomställningen är det tvärtom. Livsmöjligheterna ska inskränkas och levnadsstandarden försämras. Inga bilar, inget kött, inget flyg, i varje fall inte för vanliga människor. Mindre bostäder, fjäll och havsytor som förfulas av vindsnurror, en ständig oro för strömavbrott särskilt kalla vinterdagar. Misstänkt lögnaktig propaganda från myndigheter som inte törs tala klarspråk och inte släpper fram andra röster.

Den andra skillnaden, som näst intill garanterar energiomställningens misslyckande, är att den inte kommer att drivas annat än marginellt av fria företag som agerar fria marknader utan av statliga myndigheter som ritar upp planer för framtiden. Vi har lärt oss att skratta åt Stalins femårsplaner men nu är de igång igen eftersom energiomställningen inte har vuxit fram spontant som ett resultat av människors önskemål utan som ett resultat av beslutsamheten hos ett antal aktivister med extremistiska uppfattningar som lyckats kapa staten.

Anna Borg presenterar en önskelista om tio punkter. Kom ihåg att det är det statliga bolaget Vattenfall som talar, först Borgs rubrik, sedan min tolkning av hennes argumentation och sist min bedömning.

1. Skapa acceptans för omställningens konsekvenser. Folk vill inte ha elledningar och vindkraftverk i närheten. ”Det är inte möjligt att göra det utan att det märks… Vi behöver en gemensam målbild.” Stalin hade samma problem. Han hade en annan målbild än folket. Vi vet hur han gjorde för att få målbilderna att stämma överens.
2. Förkorta tillståndsprocesserna. När folk tar vindkraftsplanerna till domstol fastnar besluten i utdragna juridiska processer. Så kan vi inte ha det. Se till att inskränka folks juridiska rättigheter!
3. Kartlägg elbehovet och ta fram en plan för hur utbyggnaden ska gå till. ”Även om tiden för tillståndsprocesserna halveras är det inte tillräckligt för att möta behoven i tid.” Hu! Energiomställningen har dragits igång utan planer avseende ”produktion, elnät, flexibilitet och stödtjänster” och ett uppdrag åt Svenska Kraftnät att ”bygga ut stamnätet proaktivt”.
4. Skapa rätt incitament för elnätsinvesteringar.”Proaktiva investeringar” i elnäten måste göras. Det betyder antagligen subventioner och skatter och andra slags prisregleringar. Sådant brukar införas i desperation och leda till sammanbrott. Diktaturer gör det för att säkra sitt maktinnehav.
5. Värna vattenkraften. Vi kan inte utnyttja vattenkraften fullt ut på grund av besvärliga miljöprövningar. Omsorgen om miljön förhindrar att vi för en tillräckligt kraftfull klimatpolitik.
6. Utveckla marknaden för stödtjänster. Det behövs serviceföretag som får elsystemet att fungera genom ”spänningsreglering och svängmassa”. Hoppsan, att materielen måste underhållas hade vi inte tänkt på.
7. Planera för havsbaserad vindkraft.Det kommer att behövas inom tio år. Tur att Svenska Kraftnät fått i uppdrag att göra en plan för var och när de kan byggas. Såklart man inte kan tåla årslånga juridiska processer. Jag undrar hur mycket man måste inskränka folks juridiska rättigheter för att tioårsplanen ska fungera.
8. Besluta om slutförvar av kärnavfall. Nu måste regeringen sluta söla! Instämmer.
9. Möjliggör för nya fossilfria teknologier. Skapa regelverk för nya lösningar som ännu inte finns färdigutvecklad som exempelvis ”fossilfri vätgas och små modulära kärnkraftsreaktorer”. Det låter som en planbyråkrats önskedröm att kunna reglera sådant som inte finns.
10. Säkra kompetensförsörjningen. ”I grundskolan behöver intresset för den nya ekonomins tillväxtyrken öka… Kompetensbristen är redan ett faktum”. Har du hört liknande krav på skolan förr? Har den någonsin lyckats leverera i enlighet med berättigade önskemål?