
Jag har just fått en enkät från bostadsföretaget jag bor i. Enkäten handlar om bilkörning, eller rättare sagt – den handlar om att vi som bor i hyresrätter bör köra mindre bil. Villaägare är svåra att kontrollera för Stockholms stad, men hyresgäster i allmännyttan kan man naturligtvis bestämma över lite som man vill och nu kommer alltså en enkät där man i detalj förväntas beskriva hur mycket eller lite bil man kör.
Enkäten berör en rad frågor om hur vi som bor i allmännyttan beter oss när det gäller bilkörning. Har vi bil? Har vi fler än en bil? Och tar vi också bilen när vi ska handla, åka till fritidsaktiviteter, kasta sopor på återvinningen?
Det är naturligtvis alldeles uppåt väggarna. Vilka tror vi att vi är? Vi är fel, fel, fel!
Inte för att det står så uttryckligen förstås, men mellan raderna kan man utläsa exakt vad det är Stockholms stad är ute efter. Och mest genomskinlig av allt är förstås följande fråga:
”Skulle du köra mindre bil om en parkeringsplats kostade 1200 kronor i månaden?”
Man behöver inte vara ett geni för att inse att allmännyttan redan bestämt sig för att chockhöja parkeringsavgifterna och på det sättet försvåra för sina hyresgäster att ha bil.
Nu skulle det sannolikt inte hjälpa om en parkeringsplats kostar 1200 kronor, i alla fall inte när det gäller alla hyresgäster, för det finns faktiskt en och annan även bland oss som bor i hyresrätt som har hyfsat god ekonomi. Så vad göra? Kanske höja parkeringsavgiften till 2000, 3000, 10 000?
Om Stockholms stad verkligen vill vara helt säkra på att hyresgästerna i allmännyttan ska tvingas sluta köra bil så kan de ju slå på riktigt stort och höja avgifterna för parkeringsplatserna till 100 000 kronor i månaden, det skulle nog hjälpa. Då skulle de olydiga rättshaverister som fortfarande envisas med att behålla bilen tvingas parkera på allmänna parkeringar eller utmed gatorna istället.
Det skulle bli en vinst för staden, det också, eftersom det är parkeringsförbud på de flesta ställen, inte bara i innerstaden utan även i orten. Om staden dessutom kan införa riktigt knasiga parkeringstider så att folk bara får parkera mellan exempelvis kl 06.00 och 10.05 en dag i veckan så kan det bli riktigt lukrativt. Jag kan riktigt höra jubelropen när p-böterna börjar rulla in.
Tanken är förstås att vanligt folk inte ska ha bil överhuvudtaget. Det är dåligt för klimatet och osolidariskt mot människorna i fattigare länder. Vanligt folk måste ju ta ansvar, gubevars! De ska cykla, gå eller åka kollektivt och därmed basta. Bil är till för människor som är lite förmer, som politiker och kändisar. Såna som har råd både med det skyhöga bensin- och dieselpriset och med parkeringsplatser som kostar fantasisummor.
Det är samma sak med flyg, förstås. Vanligt folk ska inte flyga heller. Absolut inte på semester (vanligt folk behöver ingen semester), och helst inte ens i jobbet. Flyget är till för de högre stånden, människor med viktiga sysslor och tajta scheman. Ministrar som har brådis till klimatmöten, till exempel, och upphöjda aktivister som måste resa världen runt och sprida sina domedagsprofetior.
Stockholms allmännyttas senaste enkät är bara ett av många exempel på hur politikerna vill krympa vanliga människors möjligheter till ett någorlunda bekvämt liv, i Stockholm såväl som i andra delar av landet. Allra värst är det givetvis för dem som bor i norra delarna av Sverige, där bilen är en absolut nödvändighet för att överhuvudtaget kunna sköta ett jobb.
Med klimatet som förevändning ser den nya adeln enorma möjligheter att öka klyftorna mellan sig själva och oss andra. Klassföraktet är totalt – vanligt folk ska inte kunna ta bilen när de storhandlar eller transporterar skräp till återvinningen, det är alldeles för bekvämt. Ropen skalla – lådcyklar åt alla.
Utom åt politikerna och kändisarna och andra högre stående. De tänker fortsätta leva på stor fot precis som tidigare. Lådcykeln kan de förstås gärna posera med på bild, men när kamerorna är borta tar de bilen, och väljer flyget före tåget.