På svenska Wikipedia läser jag att mumbo jumbo är ett engelskt uttryck, sedan 1980 också räknas till det svenska språket. Med uttrycket syftar användaren på vad han ”uppfattar som felaktiga religiösa, andliga eller på andra sätt icke-vetenskapliga föreställningar, till exempel tron på arkaiska andliga ritualer, spöken eller new age-relaterade vanföreställningar”.

Enligt Wikipedia kan mumbo jumbo också betyda ”rappakalja”:

Uttrycket kan även översättas med fikonspråk, obegriplig jargong och rappakalja. Begreppet beskriver då alltså det menings- och innehållslösa inom ett visst samtalsämne, konversation, uttalande eller liknande och används ofta i relativt humoristiska sammanhang.

Och så något om uttryckets ursprung:

Uttrycket har sitt ursprung i den brittiska kolonialtiden i Afrika, där kolonialisterna hade stora problem att förstå ursprungsbefolkningen och avfärdade missförstånd med att dessa ändå bara pratade ett slags ”mumbo jumbo”.

På engelska Wikipedia hittar man mer information. Man får veta att uttrycket sannolikt kommer från det västafrikanska språket mandinka:

Mumbo Jumbo is an West African word often cited by historians and etymologists as deriving from the Mandinka word ”Maamajomboo”, which refers to a masked male dancer who takes part in religious ceremonies.

Uttrycket är också namnet på en afrikansk gud:

In the 18th century Mumbo Jumbo referred to a West African god.

Enligt upptäcktsresanden Mungo Park var Mambo Jumbo namnet på en figur i en särskild dräkt:

Mungo Park’s travel journal Travels in the Interior of Africa (1795) describes ”Mumbo Jumbo” as a character, complete with ”masquerade habit”, whom Mandinka males would dress up as in order to resolve domestic disputes.

Mungo Park (1771-1806) var en en skotsk upptäcktsresande som var hängiven uppgiften att kartlägga Afrika. Jag har en bok hemma som heter Berömda upptäcktsfärder. Efter svenska och utländska källor (1951). Ett kapitel handlar om Mungo Parks strapatser i Afrika. Det börjar så här:

År 1788 bildades i London en förening, som kallades Afrikanska Sällskapet. Den hade till uppgift att uppmuntra utforskandet av Afrika, att bidraga till civilisering av dess invånare och att öppna landet för den engelska handeln.

I kapitlet får man också veta mer om figuren Mambo jumbo. Det finns till och med en teckning av den (se den översta bilden):

I negerbyn Kolor lägger han märke till ett slags egendomlig dräkt av bark, som hänger i ett träd. Park ber om närmare upplysningar och får veta, att den tillhör Mumbo Jumbo. Den som bär detta namn är en märkvärdig figur, som finns i alla byar i trakten och som träder i funktion varje gång männen i en by anse att någon av byns kvinnor behöver lära sig att lyda.

De afrikanska männen (som hade möjlighet) hade många fruar och figuren används för att skrämma och straffa uppstudsiga medlemmar av haremet:

Eftersom månggifte förekommer, äro stridigheter och gräl mellan de olika fruarna i ett hus naturligtvis ej sällsynta. När det gått så långt, att mannens auktoritet ej längre är tillräcklig för att återställa ordningen, ingriper Mumbo Jumbo. Denna egendomliga domare, berättar Park, är antingen den man, som önskar straffa sin hustru eller också någon, som han utsett. Han är klädd i den nämnda barkdräkten och beväpnad med en käpp och meddelar sin ankomst genom hemska och högljudda skrik i skogarna i byns grannskap. Han börjar sitt oljud vid mörkrets inbrott, och när det har blivit alldeles mörkt tågar han in i byn, där alla invånarna omedelbart måste samlas vid hans ankomst.

Fruktan för Mumbo Jumbos käpp gör att kvinnorna i byn håller sig lydiga:

Man kan förstå, säger Park, att kvinnorna inte äro förtjusta i Mumbo Jumbo. Vem som döljer sig innanför barkdräkten är omöjligt för dem att veta, och varje gift kvinna i byn kan misstänka, att Mumbo Jumbos besök gäller just henne. Ceremonien börjar med sång och dans och fortsätter till midnatt.

Den uppstudsiga kvinnan pryglas grundligt:

Då utpekar Mumbo Jumbo en av de närvarande kvinnorna. Hon gripes genast, avklädes helt och hållet, bindes vid en påle och genompryglas grundligt med Mumbos käpp, medan alla de närvarande tjuta och begabba henne efter bästa förmåga. ”Det är märkvärdigt”, tillägger Park, ”att de övriga kvinnorna äro mest högljudda, när det gäller att begabba sin olyckliga syster.”

Mungo Park får uppleva många äventyr i Afrika, men han får också lida mycket. Han blir tillfångatagen av ”morer”, det vill säga muslimer, som plundrar honom, misshandlar honom, och spottar honom i ansiktet. Han sitter fånge hos muslimerna i fyra månader. Under den tiden utsätts han för både fysisk och psykisk tortyr.

Men Mungo Park är beredd att genomgå allt detta lidande för vetenskapens skull. Han vill, som han skriver, vara till nytta för mänskligheten.

Du kan visa din uppskattning för skribenten genom att donera via swish till 0760078008 eller bli månadsgivare på Patreon

Klicka här för att gilla min sida på Facebook.