MOHAMED OMAR: När kommer filmen om Sankt Erik?

Pingsten närmar sig. Den infaller i maj i år. Kung Arthur samlade enligt sagan sina riddare av runda bordet på slottet Camelot varje år på pingstdagen.

Kung Arthurs pingstfest nämns i Eufemiavisorna, det första skönlitterära verket på svenska. I den andra delen, som kallas Ivan Lejonriddaren, på sidan fyra:

Konung Artus som I haven hört
haver höviskhet över alla furstar gjort,
han i den samma timma
höllt ett hov försnimma
med mycken fröjd om pingstdagstid.

Översättningen till moderniserad fornsvenska har jag hämtat från Svenska akademiens utgåva i serien Svenska klassiker (2018).

Sagan om kung Arthur och hans riddare var populära i hela Europa under medeltiden. Och den är fortfarande populär. Tittar man på Wikipedia ser man att otaliga filmer har gjorts om den legendomspunne hjältekungen.

Igår var det den 18 maj och Sankt Eriks dag.

De flesta moderna svenskar känner till irländska Saint Patrick’s Day, men hur många har hört talas om svenska Sankt Eriks dag? Inte många, skulle jag tro. Och det är synd för Sankt Erik, eller Erik den helige, har haft stor betydelse i vår historia. Han var den ende svenske kung som kallades landsfader, pater patriae, före Gustav Vasa.

Erik kom att bli Sveriges särskilda skyddshelgon, en som svenskar kunde åkalla i krig och i nöd. I slaget vid Brunkeberg 1471, där Sten Sture den äldre stod mot danskarna, uppenbarade sig ett brinnande svärd i skyn. Det var Eriks svärd, sade man. Svenskarna fick mod och vann.

I berättelsen om Erik finns gott om stoff och uppslag till filmer och romaner och andra underhållningsprodukter. Men inget har gjorts.

Det är alltid lika tråkigt när jag påminns om hur lite vi gör av vår fantastiska, häftiga och dramatiska historia. Svenskarnas underbara öden väntar på att bearbetas om visas upp för en värld som älskar äventyr, fantasy, kärlek, krig och hjältedåd.

Tyvärr är det ju så att när det väl görs något av vår historia så ska det ”problematiseras”. Vi tillåts inte att bara hänföras och underhållas och förflyttas till sagornas värld. Nej, vi ska, på ett övertydligt sätt, påminnas om att vi befinner hos här och nu, år 2021, och vilken värdegrund som gäller nu.

Erik den helige dog enligt legenden som martyr den 18 maj 1066. I Heidenstams novellsamling Svenskarna och deras hövdingar skildras kungens död.

När mässan var sjungen, gick Erik ut och mötte sina fiender. En av danskarna höjde sitt breda svärd över hans nacke. Men den hjälplöse kungen blev inte rädd, han blev lycklig:

Hans ansikte, som förut varit blekt, övergöts av en stark rodnad som inför den högsta lycka. ‘Mer än jorden och den sol, som nyss rann upp’, sade han halvviskande och kysste korset på radbandet, ‘älskar jag något långt borta, som jag ännu aldrig har fått se med mina ögon eller röra vid med mina händer. Och för den kärleken är det mig en ära och en himmelsstund att få dö.’

Erik brukar avbildas som en ung, skägglös man. Svärdet är hans attribut. Han står vakt vid porten till Uppsala domkyrka.

Heidenstam berättar hur Erik rider fram med sina kämpar, som sjöng psalmer:

På hans ljuslockiga huvud satt en blå mössa, omsluten av en gyllene pannring med platta stenar, och hans blå mantel hängde ned över svärdet. Framför honom bars en korsfana, som han stritt under i Finland, och den ville han nu hänga upp i sin kyrka vid Uppsala högar.

Och så berättar Heidenstam om undren, och hur Erik efter sin död fortsatte att välsigna landet:

Svärdet föll, och där hans huvud rullade på marken, upprann en klar källa. Munkar och andra fromma män upplyfte hans kropp, och blinda, som vidrörde den, återfingo sin syn. Hans korsfana blev sedan förvarad som Sveriges heligaste baner, och hans dödsdag i maj, då kornet går i ax och enbusken blommar, firades i minsta kyrka. Hans ben buros kring åkrarna till god årsväxt liksom fordom Frejs beläte, och ännu ligga de i ett silverskrin i Uppsala domkyrka.

Heidenstam nämner här hur helgonkungen Erik fick ta över fruktbarhetsguden Frejs roll. Frej ska ha haft binamnet Erik som betyder ”den allsmäktige”, vilket torde ha gjort det lättare för svearna att blanda ihop de två figurerna.

Den hedniska kulten fortsatte alltså under kristen förklädnad, menar vissa. Frej ska liksom Erik ha varit lagstiftare och Erik blev martyr i den stad där det stora hednatemplet stått. Liksom man under hednisk tid fört Frejs bild kring åkrarna för att få god skörd, så bar man under kristen tid runt Eriks reliker och fana för att välsigna jorden.

Om denna teori stämmer eller inte kan jag inte uttala mig om.

Hur som helst, att skapa underhållning som ogenerat inspirerar till tidlösa ideal, som till exempel fosterlandskärlek eller att dö för en god sak, är i stort sett omöjligt i Det Nya Sverige. Åtminstone om du vill ”bli någon”.

Är du nöjd med att vara en outsider så kan du göra vad du vill. Idag, med all ny teknik, har det blivit enklare och billigare att producera videofilmer, animationer och musik. Därför hoppas jag att folk, som har mer talang än jag, och är mer tekniskt kunniga än jag, gör underhållande och vackra saker av berättelsen om Sankt Erik.

BILD: Filmen Excalibur (1981) och Erik den heliges staty i Uppsala domkyrka.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan visa din uppskattning genom att donera via swish till 0760078008 (Eddie) eller bli månadsgivare på Patreon.

Mohamed Omar/Eddie Råbock finns på FacebookVKGABMeweTwitter och Instagram

Mohamed Omar