Att bära munskydd i samhället och i vanliga vårdbesök som skydd mot smittspridning av Covid-19 har ingen effekt, det kan däremot orsaka huvudvärk och påverka koldioxidbalansen. Dessutom ser läkarna Hans Zingmark och Anders Funkquist allvarliga konsekvenser för ett bra patientmöte.

Sverige lyckades länge hålla sig ifrån munskydds-användande som en del i arbetet med att förhindra smittspridningen under corona-pandemin. Tappert har Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell stått pall med hänvisning till bristande bevis för att munskydd verkligen fungerar. Men idag har munskydden börjat bli en del av samhällsbilden, du ser dem när du är i mataffären, uppmanas att bära dem vid vårdbesök – till och med barn med munskydd har på senare tid blivit en allt vanligare syn. Föräldrar som mot bättre vetande täcker sina barns mun och näsa med material som hindrar dem från att andas fritt. Frågan man kan ställa sig är om det överhuvudtaget finns något vett i det här?

Avsikten med munskydden är inte att filtrera luften. Det är ett stänkskydd framtagit i vårdsituationer som exv en operation.

En av de största tillverkaren (3M) av munskydd beskriver användandet av kirurgiskt munskydd så här: primärt används för att förhindra att partiklar andas ut av bäraren; inte designade för att sluta tätt och läckage är högst troligt. Vidare beskriver 3M att det kirurgiska munskyddet med gummiband bakom öronen är ett skydd framtaget för att snabbt kunna användas, och därmed mindre tätt än de som knyts runt huvudet. De är till för exempelvis tandvård, där kraftiga stänk kan förekomma! Dessutom har man gjort mätningarna vad gäller skydd mot bakterier, inte virus vilka är mindre än en tiondel av de förra!

Idén att täcka mun och näsa med någon form av filtrerande material är inte ny och har kommit och gått genom historien. På 1300-talet använde exempelvis läkarna ett fågelnäbbsliknande munskydd för att skydda sig mot pesten medan det idag främst är det så kallade kirurgmunskyddet som används. Vanligt förekommande är också tygmasken medan det lite tätare andningsskyddet med ventil, N95, används framför allt på sjukhusens covid-avdelningar.

Filterstorleken i ett kirurgiskt munskydd är cirka 15 000 -30 000 nanometer (nm), det vill säga en miljarddels meter, medan ett coronavirus är i storleksordningen 60 – 130 nm. Alltså är själva hålen i masken, eller avståndet mellan fibrerna, 1 000 gånger större än själva viruspartikeln! Med en ungefärlig jämförelse så motsvarar det att ett fotbollsmål utan nät förväntas stoppa en tennisboll. I och för sig så binder sig gärna viruspartiklarna till dammkorn och även till små, små vattendroppar, men även dessa är betydligt mindre (1 000 – 5 000 nm) än maskens filterstorlek. Betänker vi att ett kirurgiskt munskydd heller inte går att få helt tätslutande blir det ännu mer uppenbart att de inte har någon effekt. Vid näsroten och kinden finns det alltid en glipa, och även om den bara är så liten som 1 mm, så är det detsamma som 1 miljon nm. Fotbollsmålet har då blivit stort som hela arenan – och har fortfarande inget nät. Dessutom behövs det inte många viruspartiklar för att smitta när det gäller Covid-19.

Munskyddens baksidor En forskargrupp från Tyskland ledd av Dr Kai Kisielinski publicerade nyligen en sammanvägning av flera studier som redogör för hur bärandet av munskydd påverkar våra kroppar både fysiskt såväl som psykiskt.

Att täcka för mun och näsa med ett munskydd innebär att två viktiga förutsättningar för bra andning förändras. Dels så blockeras själva luftströmmen, vilket medför ökat andningsmotstånd och dels så förlängs det så kallade “döda rummet”. Det ”döda rummet” utgörs av luftrör, svalg, mun- och näshåla där det i sin natur blir ”kvar” lite utandningsluft och som åter-inandas och blandas med nästa andetag. Utandningsluften innehåller hög koncentration koldioxid och lägre koncentration syre jämfört med rumsluft och ökar på så sätt koldioxidhalten i inandningsluften men inte så pass mycket att det annars har någon betydelse. Däremot om det ”döda rummet” förlängs så är det visat att halten koldioxid ackumuleras i inandningsluften och i bloden och halten av syrgas sjunker. Kombinationen av hög koldioxid och lägre syrgas är visat ge upphov till bland annat ökad hjärtfrekvens och andningsarbete liksom huvudvärk, yrsel, förvirring och försämrad tankeförmåga. Ett exempel är en studie där 80 % av 158 tillfrågade vårdanställda berättade om huvudvärk efter 10 – 50 minuters användande av munskydd.

En annan och minst lika viktig aspekt är hur munskyddet påverkar den mänskliga kontakten och hur avidentifierade det gör oss. Inget leende, inget gensvar, ingen förvåning – bara två ögon som blir så svåra att läsa med halva ansiktet täckt. Det är till och med så att vi upplevt att ett videomöte innebär en bättre patient-läkarkontakt än mötet i mottagningsrummet. För att inte tala om vilka svårigheter det innebär för alla äldre patienter med nedsatt hörsel som läser på läppar.

Vår klara uppfattning är att munskydden har en mycket begränsad om ens någon skyddande funktion avseende virus och att de negativa aspekterna vida överstiger de eventuellt positiva. Därför förordar vi att munskydd ute i samhället och i vanliga vårdsituationer bör upphöra – och kanske viktigast av allt, att aldrig sätta dem på barn.

Anders Funkquist, överläkare, specialist i neurologi

Hans Zingmark, överläkare, specialist i intern- och lungmedicin