HITTAT PÅ NÄTET: Erik den heliges ben flyttas från Gamla Uppsala till nuvarande Uppsala

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Biskop Folke Johansson Ängel, som har fungerat som tillförordnad ärkebiskop i Uppsala ärkestift sedan 1267, låter den 24 januari 1273 flytta Erik den heliges ben från Gamla Uppsala till Östra Aros (nuvarande Uppsala), där man håller på att uppföra en ny domkyrka. Därmed flyttas också ärkestiftets centrum till den nya orten.

Dagen fick i den svenska almanackan, till minne av denna händelse, fram till namnsdagsreformen 1901 beteckningen Ericus translatus (latin för ”Eriks överflyttning”). På runstaven utmärktes denna dag med en dödskalle mellan två korslagda ben. Under den katolska tiden firades dagen årligen med stor prakt och ståt, varvid den helige Eriks reliker bars till den gamla vilostaden och åter till sin plats igen.

Erik den helige eller Sankt Erik (Erik Jedvardsson), född omkring 1125, död 18 maj 1160, räknas som kung av Sverige omkring 1156–1160. Han är Sveriges nationalhelgon och Stockholms skyddshelgon.

Utdrag ur Sankt Eriks legend (Grimbergs Svenska folkets underbara öden):

Först och främst tog han sig före Uppsala kyrka, som nu kallas Gamla Uppsala, och som forna konungar, hans förfäder, hade grundat och något uppå byggt; och han skickade därtill klerker, som gudstjänsten uppehöllo, och fullkomnade kyrkan med grov och kyrkelig byggning. Sedan for han kringom sitt rike till sin allmoge, lag och rätt hållande, ej vikande uppå högra sidan för gunsts eller gåvors skull och ej på vänstra sidan för hats eller räddhågas skull utan gick rätta vägen fram, som drager till himmelrik. Så gjorde han sämja mellan osåta, frälsande dem som förtryckte voro av de mäktige, styrkande dem som på rättrådighetens väg voro, utdrivande ur riket de omilde och orättvise och skipande varjom rätt efter lagen.

Fortsätt läsa legenden, och Grimbergs kommentarer, här

Redaktionen