HITTAT PÅ NÄTET: Freden i Stettin

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Freden i Stettin slöts den 13 december 1570 efter det Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark, samt mellan Sverige och Lübeck.

I september 1570 öppnades förhandlingar vid en fredskongress i hamnstaden Stettin i nuvarande nordvästra Polen av medlaren, den tysk-romerske kejsaren Maximilian II. Freden undertecknades den 13 december samma år.

Nordiska sjuårskriget kallas det krig mellan Sverige å ena samt Danmark, Lübeck och Polen å andra sidan, som fördes 1563–1570. Anledningen till kriget låg ytterst i Danmarks missnöje över den så kallade Kalmarunionens upplösning. Detta missnöje visade sig flera gånger under Gustav Vasas regering, bland annat genom att Danmarks kung Kristian III upptog Sveriges vapen tre kronor i sitt vapen. Detta tilltag tolkades från svensk sida som ett bevis på danska anspråk på Sverige.

Utdrag ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Förlusterna av folk och egendom, de betungande transporterna av krigsförnödenheter på långa och dåliga vägar, pest och andra sjukdomar framkallade till slut inom både Sverige och Danmark utmattning och leda vid de ändlösa fejderna. Örlig och pest hade lagt tusentals hem öde, och bland den vapenföra befolkningen hade farsoterna och fiendens svärd härjat så fruktansvärt, att i Södermanland en av konungens män tagit sig för att i brist på män utskriva kvinnor till krigstjänst.

Till sist slöts fred i Stettin 1570 utan landavträdelser, men Sverige måste betala en penningsumma. Danmarks konung avsade sig nu uttryckligen alla anspråk på Sveriges tron och godkände alltså unionens upplösning. Härjningskrigen hade dock den fördärvliga följd, att de nordiska folken nu hatade varandra dödligt.

Läs hela kapitlet om Nordiska sjuårskriget här

BILD: Tyska landsknektar.

Redaktionen