LARS HÄSSLER: Hotet från elektrifieringen

Alltfler utropar klimatnödläge: Greta, kommuner, regeringen, EU och FN. Anledningen är den globala uppvärmningen som anses bero på människans användning av fossila bränslen. Lösningen är att gå över till förnybar energi. Men det finns även en annan lösning, nämligen fossilfri energi som innebär förnybar energi och kärnkraft. Sveriges elproduktion är idag till 98 procent fossilfri, lite över hälften kommer från förnybara energikällor som sol, vind, vattenkraft och biobränsle.

Nu ska Sveriges transportsektor (bilar, lastbilar och bussar) enligt regeringen gå över till förnyelsebar energi och landet elektrifieras. Vissa politiker kräver att fossildrivna (bensin/diesel) bilar skall förbjudas i framtiden, kanske redan 2040. Huruvida elektrifieringen skall ske med fossilfri energi, där kärnkraft ingår, verkar dock oklart.

Även processindustrin skall elektrifieras. I dagarna har LKAB proklamerat att järnframställningen skall ske med vätgas (i stället för kol) vilket kräver enorma mängder elektricitet. Totalt bara för LKAB behövs 55 TWh förnybar (eller fossilfri?) el om året. Det är en tredjedel av den el som producerades totalt i Sverige förra året och nästan tre gånger så mycket som vindkraften gav 2019, ca 20 TWh. För att möta behovet bara för LKAB krävs, enligt dess VD i en intervju i Sveriges Radio den 26 november, en massiv utbyggnad av vindkraften. Anmärkningsvärt nämnde han varken kärnkraft eller vattenkraft som källa för LKABs kommande elbehov.

Google, Facebook och Amazon planerar, och har redan, enorma serverhallar som drar ofantliga mängder elektricitet och företaget Northvolt bygger Europas största batterifabrik som även den kommer att kräva stora mängder el. Nu snart skall G5 rullas ut och med det följer det så kallade ”sakernas internet” vilket kräver ännu mer energi, det vill säga el. Ytterligare el krävs för alla streamingtjänster som Netflix, HBO, SvT Play etc som alla ideligen utökar sina tjänster.

Varifrån skall all denna el komma? Vad händer om det blir elbrist eller om elsystemet slås ut? Nu gäller det för politikerna att ha konsekvenstänkande. Om det blir långvariga elavbrott stannar alla fordon inom en dag då det inte går att ladda batterierna. Polis, ambulans och brandkår kan inte rycka ut efter en dag eller två. Militära fordon, vid ett krigstillstånd, kan inte köra.

The Economist, ett engelskt magasin, har en svensk version, Världen Om som i nr 1 beskriver olika katastrofala konsekvenser vid långvariga elavbrott. Den listar fem tänkbara scenarier: naturkatastrofer, cyberattacker, geomagnetiska stormar, elektromagnetiska pulsar och terrordåd.

Naturkatastrof:

Orkaner och vulkanutbrott kan orsaka att elförsörjningen slås ut i dagar, ibland veckor eller till och med månader. Ett exempel är när stormen Gudrun drog in över Sydsverige 2005 då 730 000 abonnenter blev utan el. 2010 fick en jordbävning i Chile landets elnät att kollapsa och timmar efter började plundringar.

Cyberattack:

En cyberattack kan slå ut ett lands elnät vilket skedde 2015 då en hackare slog ut elströmmen i Ukraina under flera timmar. 2007 utsatte Ryssland Estland för en internetblockad som varade i flera veckor. Det blev svårt att nå myndigheter och massmedia via internet och nätbankerna fick avbryta sin verksamhet. . De svenska elbolagens skydd mot avancerade cyberattacker är i dag helt undermåligt. På några timmar kan elförsörjningen i hela eller delar av Sverige slås ut.

Geomagnetiska stormar:

År 1859 ledde en enorm solstorm, en så kallad ”koronamassutkastning”, till att telegrafer i USA och Europa att börja brinna. Om vi skulle träffas av en liknande solstorm i dag skulle den krossa vår infrastruktur och i ett slag förpassa oss tillbaka till 1700-talet. Solstormens energi motsvarade tio miljarder atombomber. 1989 inträffade en annan solstorm som fick en enorm inverkan i Kanada. Inom 92 sekunder sänkte den geomagnetiska stormen Quebecs elnät under nio timmar. 2012 blåste en betydligt större solstorm förbi jordens omloppsbana och missade jorden med några dagar. Hade den drabbat USA hade 25 procent av USA:s högspänningstransformatorer förstörts. USA drivs av 2 500 stora transformatorer, som kan väga upp till 400 ton vardera. Det tar ca ett år att bygga nya och världen har endast kapacitet att bygga ca 500 enheter per år, allt enligt Världen Om.

Elektromagnetiska pulser:

En kärnvapenbomb utformad för att maximera gammastrålning kan orsaka en elektromagnetisk puls om explosionen sker på hög höjd. Följden skulle bli att elnätens högspänningstransformatorer skulle brinna och förstöras. Som nämnts ovan tar det ca ett år att bygga nya, vilket kan innebära en lång tid utan el.

Terrorism och sabotage:

Terrorism skulle kunna slå ut kraftförsörjningen i ett land. Om bara nio strategiskt belägna elförsörjningsanläggningar sprängdes i USA skulle landets elnät slås ut under flera månader, och det skulle ta flera år att ersätta enligt tidskriften Världen OM.

Alla ovan exempel till eventuella elavbrott kan orsaka enorma problem för samhället. Artikeln beskriver katastrofala följder om elförsörjningen slås ut en längre tid: televäxlar, internetroutrar och flygledning ligger nere, tunnelbana, tåg och bussar stannar, efter två dagar är maten slut och plundringen börjar, dieselgeneratorerna tystnar på grund av brist på bränsle, folk som fastnat i hissar dör, avlopp kan inte rensas och färskvatten inte pumpas ut. Förorenad avföring för med sig kolera och beväpnade miliser bildas.

Det är näst intill omöjligt att freda sig mot alla dessa scenarier, men det går i viss mån att förbereda sig. Detta gäller framförallt för transportsektorn. Det är klart olämpligt att fasa ut alla fossildrivna bilar, bussar, tåg och flygplan. Räddningstjänsten och kommunikationerna måste kunna fungera. Vi kan heller inte förlita oss på bara förnybar energi. Kärnkraften måste behållas och eventuellt utvidgas. Några fossildrivna kraftverk bör behållas, eventuellt i malpåse.

Nu i dagarna har det uppkommit en ny osäkerhetsfaktor. Vattenkraft och bioenergi ska inte längre klassas som en hållbar energikälla enligt EU-kommissionen. Denna har kommit med förslag till lista på hållbara gröna investeringar. Listan, som är beslutade i EU-parlamentet och i ministerrådet, är nu ute på remiss och har fått namnet taxonomin.

Förhoppningsvis kan framtidens teknologi bli lösningen på energiproblemet, som vätekraften som jag skrev om här på DGS . Tills dess får vi hålla oss med en blandning av fossil- kärn- vatten- vind- och solkraft. Vi kan inte säga att vi inte såg det komma.

Lars Hässler