Ingen kan idag undvika nyhetsflödet om de olika vaccinkandidaterna mot SARS-CoV-2. Förhoppningarna är stora, och många regeringar har säkrat avtal om leverans av vaccin från olika tillverkare.

Som jag ser det så finns det två olika linjer i detta stora flöde av nyheter: en dominerande som handlar om nya vacciner mot SARS-CoV-2 virus, och en annan linje som tar upp möjligheten att använda tidigare kända vaccin mot SARS-CoV-2, det vill säga vaccin som utvecklats mot andra sjukdomar. De senare nyheterna har ännu inte uppmärksammats så mycket, men jag menar att de framsteg som görs här kan vara minst lika intressanta som de nya vaccin som är på gång. Mer om det i slutet av artikeln.

Först en uppdatering om de pågående corona-vaccinerna. Jag skrev om de vacciner som närmar sig registrering i en tidigare essä i DGS. Flera vaccinprojekt har rapporterat goda resultat i Fas 3 och de närmar sig ett godkännande av regionala och nationella myndigheter i olika delar av världen. På vissa håll har man redan nu påbörjat riktade vaccinationsprogram efter snabbehandling (”emergency use”). Under de närmaste månaderna kommer vi säkert se att omfattande vaccinationskampanjer påbörjas ibland annat UAE, Mellanöstern, Kina, USA, Brasilien och flera andra länder i Europa, Asien och Sydamerika. The New York Times har en bra och uppdaterad websida om vaccinerna, ”Vaccine Tracker”, som du finner här.

Vissa coronavaccin under sen utveckling som exempelvis Pfizer/Biontech/Fosun Pharma och Moderna/NIH vaccinerna verkar ge bra antikropps-skydd på 95 procent eller mer, även de ryska och vissa kinesiska vaccin anger siffror på över 90 procent. CanSinoBio har nått Fas 3 och redan godkänts i Kina för begränsad användning till speciella grupper av personer inom bland annat kinesiska militären. Det ryska Sputnik 5-vaccinet från Gamaleya Institute, har redan godkänts för ”emergency use” i Ryssland. Även det vaccin som utvecklas av Johnson& Johnson/Beth Israel Deaconness Medical Center är i Fas 3, liksom de vaccin som är underutveckling av AstraZeneca/University of Oxford (egentligen Fas 2/Fas 3). När det gäller AZ vaccinet så kvarstår vissa frågor. Det finns oklarheter om dos-effekt förhållandet. Lägre doser gav bättre svar än högre doser, och i en artikel på BBC:s hemsida beskrevs resultaten som lite förbryllande.

Sverige har redan tecknat avtal om att få tillgång till vaccin från fyra olika tillverkare, det senaste från det tyska företaget CureVac som för närvarande befinner sig i klinisk Fas 2 med sin vaccinkandidat. Det är ett RNA baserat vaccin, och det senaste av fyra vaccinkandidater som Sverige har tecknat avtal om att få tillgång till under 2021.

Även Maryland-baserade Novavax är i Fas 3, med ett stöd på 1,6 miljarder USD från amerikanska staten. Det kinesiska företaget Anhui Zhifei Longcom(Chinese Academy of Medical Sciences är också i Fas 3 med sitt projekt. Också det vaccinprojekt som är under utveckling av Medicago/GSK befinner sig nu i Fas 3. Det kinesiska vaccinet som utvecklats av Sinovac Biotech är godkänt för begränsad användning i Kina. Vidare har det vaccin som Wuhan Institute of Biological products utvecklat nått Fas 3, och det är redan godkänt för användning i UAE, liksom det vaccin som kinesiska Sinopharm/ Beijing Institute of Biological Products utvecklat i samarbete. I Indien har ett vaccin som utvecklats av Bharat Biotech i samarbete med Indian Council of Medical Research and the National Institute of Virology. Även det projektet har nått Fas 3.

Utöver dessa vaccinprojekt, så finns även ett projekt kallat BRACE, som går ut på att undersöka effekterna av BCG (Bacille Calmette-Guerin) mot COVID. BCG är ju traditionellt ett vaccin mot tuberkulos, men det finns data som talar för att det kan ha en effekt mot coronavirusinfektion. För närvarande genomförs en Fas 3 studie av Murdoch Research Institute i Australien på denna indikation.

Denna strategi, BCG som skydd mor corona-infektion, är en form av ”återanvändning” av tidigare vaccin från andra områden, på en ny indikation. Man kallar det ibland för ”re-positionering” altternativt ”re-purposing” (även känt som ”terapeutisk switch”). Man använder helt enkelt tidigare kända och registrerade läkemedel eller vacciner i syfte att förebygga eller behandla nya sjukdomar. Fördelen att använda ett tidigare känt läkemedel (eller vaccin) är att man redan vet mycket om eventuella risker och biverkningar. Vägen till klinisk användning och marknadsgodkännande på den nya indikationen kan då ske mycket snabbare.

Nu till just möjligheten att använda tidigare kända vaccin mot SARS-CoV-2, dvs vaccin som utvecklats mot andra sjukdomar.

Nyligen har en amerikansk forskargrupp presenterat intressanta och lite oväntade nyheter baserat på registerstudier och retrospektiva studier. Gruppen (Gold och medarbetare) fann att patienter fått det vanliga MMR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund) hade ett indirekt men mycket effektivt corona-skydd, och de patienter som hade höga titrar av antikroppar mot påssjuka, hade låg eller ingen risk att insjukna i COVID-19.

Denna intressanta observation antyder att en trippel-spruta (Priorix®), det vill säga MMR-vaccin verkar ge ett effektivt skydd mot COVID på följande sätt: 1) boostrar interferon-produktionen av levande virus-vaccin och 2) inducerar utveckling av korsreaktiva antikroppar (antikroppar mot påssjuka motverkar SARS-CoV-2 viruset). I artikeln av Gold och medarbetare framgår att det är ”påssjuke-delen” av trippelvaccinet som står för skyddseffekten mot COVID. De personer som hade höga titrar mot påssjuka hade ett uttalat skydd mot insjuknande i COVID. MMR-vaccinet verkade ge en form av ”funktionell immunitet”.

Många äldre personer har säkert haft dessa sjukdomar i barndomen, men efter 40 – 60 år är inte antikropps-titrarna speciellt höga. Så här ser skyddseffekten ut efter vaccinationer mot mässling, påssjuka och röda hund (MMR).

För påssjuka och röda hund är alltså skyddseffekterna ca 10 – 15 respektive 15 – 20 år. För mässling anses den livslång. De flesta medelålders eller äldre svenskar har haft dessa sjukdomar i barnaåldern, men eftersom antikroppstitratna sjunker med åldern, så har den äldre delen av befolkningen i stort sett inget skydd kvar.

Så för alla som har barnsjukdomar eller vaccinationer decennier bakom sig, finns det anledning att överväga en ”booster-dos” för att förnya skyddet mot mässling, påssjuka och röda hund. Det kommer i så fall att ”på köpet” även ge en bra indirekt skyddseffekt mot COVID, om data från Gold-artikeln stämmer och kan verifieras i pågående prospektiva studier.

Det vaccin som är mest använt, Priorix®, är ett vaccin som är väl dokumenterat under många år. De flesta som vaccinerar sig upplever få eller inga biverkningar av vaccinationen.

Självfallet är det så att användning av ”gamla vaccin” på en ny indikation måste godkännas av myndigheter innan de kan användas fullt ut i sjukvården. Men det är säkert så att många kommer att överväga en MMR vaccination som skydd mot mässling, påssjuka och röda hud, och när de vaccinerar sig, får de corona-skyddet ” så att säga på köpet”. Det är ju en lågriskåtgärd som kan vara intressant i avvaktan på godkännande för de mer specifika coronavaccinerna.

Intresset internationellt för denna åtgärd verkar vara stort – jag googlade just ”MMR vaccine and COVID protection” – och fick 16,5 miljoner träffar.

Min egen bedömning eller snarare förhoppning är att MMR spåret väl kan bli ett mycket lovande spår mot framtida kontroll av corona-pandemin. Det skulle inte bara vara en lättnad för oss alla, utan även en triumf för medicinsk forskning och vaccinutveckling och en påminnelse för mänskligheten om det mest närliggande globala hotet – nya pandemier.

Thomas Hedner är professor i klinisk farmakologi vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg och har tillika en doktorsexamen i ekonomi.