De skrämmande videoklippen från jihadattacken i Wien visar krigsliknande scener. Klippen kunde ha kommit från krigen i Irak eller Syrien. Det som är hänt är att Europa, genom massinvandringen från Mellanöstern, har blivit mellanösterniserat. De värderingar, den mentalitet och de konflikter som gett upphov till de brutala krigen i Mellanöstern, finns nu här.

De jihadistiska attackerna mot västvärlden kommer så ofta nu. Jag tror att det kommer en tid då man inte hinner med att utlysa sorgedagar, manifestera, skriva artiklar, hålla tal och tända ljus. Jag kanske låter pessimistisk, men min insyn i den islamistiska miljön – vad jag hört, sett och läst, – har gjort mig medveten om det bottenlösa hatet mot väst. Jag tror att terrorattackerna kommer att bli fler och större och komma allt tätare inpå varandra. Frågan är när terrorism och kontraterrorism övergår i regelrätt krig.

Vi har haft fred i Västeuropa alltsedan andra världskriget. Om skulle utbryta, blir det sannolikt inte ett krig mellan olika europeiska nationer utan mellan staterna och jihadistgrupper inom nationerna.

Den kamp mellan civilisationer som den amerikanske statsvetaren Samuel P. Huntington skrev om sin berömda bok från 1996, pågår nu inom våra länder. Huntington menade att ”islam har blodiga gränser”. Dessa gränser går kors och tvärs genom Paris, Stockholm, London och Berlin. Det finns ingen gräns mellan islamvärlden och västvärlden. De två har flutit ihop.

Kanske befinner vi oss redan i ett krig? Ja, det är möjligt att framtidens historiker kommer att beskriva vår tid som ett krig och de olika jihadattackerna som skärmytslingar och mindre slag i detta stora krig.

Decennier av ansvarslös invandringspolitik har skapat en fruktbar grogrund för jihadistisk ideologi och verksamhet. Det handlar inte om terrorgruppen Islamiska staten (IS) eller om Al-Qaida. Det handlar om islamismen, tron på en islamisk stat, som har fler anhängare än alla terrorgruppers medlemmar tillsammans. Det handlar om sharia, tron på en gudomlig lag som står över människans förnuft, som har fler anhängare än alla terrorgruppers medlemmar tillsammans. Och det handlar om tron på det heliga kriget, jihad, som har fler anhängare än alla terrorgruppers medlemmar tillsammans.

Det är ur dessa trosuppfattningar som Islamiska staten och alla andra islamistiska terrorgrupper har kommit. IS är bara ett av flera uttryck för en idé, idén om en islamisk stat. Förvisso det mest brutala och barbariska uttrycket. Och denna idé är fast förankrad i Koranen och i profeten Muhammeds undervisning.

Jihad, det heliga kriget, är bara det mest akuta och extrema uttrycket för ett hat mot väst som omfattar betydligt fler muslimer än det fåtal som tar till vapen för att döda oss. Miljoner och åter miljoner muslimer hatar väst. Så ser verkligheten ut. Att detta hat stundtals leder till våld är föga förvånande. En anledning till hatet är skillnader i värden och världsbild. Opinionsundersökningar visar att skillnaden i sättet att tänka mellan människor i islamvärlden och i västvärlden är oerhörd.

För det första krävs att väst inser att det finns en konflikt och står upp för sina egna värden. Vi får inte underkasta oss islamisternas krav på att inskränka vår yttrandefrihet. Muhammed må vara en helig profet för muslimer, men han är det inte i västvärlden. Han är muslimernas profet, inte vår. Vi kan inte – av fruktan – införa islamiska hädelselagar i Europa. Islam har aldrig varit en del av vår kultur och vår historia.

Tusentals unga muslimer, europeiska medborgare, har anslutit sig till jihadistiska grupper i Mellanöstern. För dem var medborgarskapet bara ett papper som de skaffat för få fördelar. De var aldrig fransmän, engelsmän, belgare, tyskar eller svenskar. Kring var och en av dessa europeiska jihadterrorister finns X antal sympatisörer som själva inte tagit steget. Det är en växande femtekolonn. År 1683 slogs det turkiska kalifatets invasionsarmé utanför Wiens portar. Nu finns den innanför portarna.

Vi kan inte utesluta att jihadister i framtiden inte nöjer sig med enstaka attacker utan i stället inriktar sig på att ta över ett eller flera områden. Tio, tjugo eller trettio jihadister med erfarenhet från kriget i Syrien skulle kunna utkämpa gerillakrig i mindre skala i London, Paris eller Berlin.

Redan 2016 varnade chefen för den franska säkerhetstjänsten Patrick Calvar att Frankrike står på randen till ett inbördeskrig. Allt som behövdes för att tända gnistan var en eller två jihadistiska attacker. Hur många jihadattacker har inte skett sedan dess? Hur många attacker till kan vi uthärda? Det är dags att vidta riktiga åtgärder för att bevara freden i Europa. Till de första hör att se över den ansvarslösa invandringspolitiken.

Frankrikes president Emmanuel Macron postade ett inlägg på Twitter om jihadattacken i Wien: ”Vi fransmän delar det österrikiska folket chock och sorg”, skrev han på både franska och tyska, och fortsatte, ”Detta är vårt Europa. Våra fiender måste förstå vilka de har att göra med. Vi kommer inte att göra några eftergifter”.

Hotet från islam, särskilt turkarna, har genom historien förenat européer från olika länder och väckt känslan av att tillhöra en gemensam civilisation. Det skedde i slaget vid Lepanto 1571 och vid belägringen av Wien 1683. Edmund Burke uttryckte det så väl då han skrev: ”Ingen europé kan vara helt och hållet främling i någon del av Europa.”

BILD: Tryck från 1500-talet som visar en turkisk krigare som slaktar barn. Ungerns nationalmuseum, Budapest.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera genom att swisha till 0760078008 (Eddie)