ANDERS LEION: Klansamhällets revansch

Jag har länge försökt förstå kristendomens sexualfientlighet utan att ha hittat någon bra förklaring.

Det är lätt att föreställa sig det våld en romersk husfader kunde utöva i sitt hushåll. Han var i stort sett allsmäktig. Han avgjorde om ett nyfött barn skulle få leva eller dumpas på avskrädeshögen och om en slav skulle få leva och fortplanta sig eller inte.

Ingen i hushållet kunde motsätta sig hans köttsliga krav. Kristendomens tuktande av denna praktik måste för många, främst slavarna, ha varit en befrielse. Men varför har den katolska kyrkan så länge hållit fast vid denna sexualmoral, när samhället i övrigt förändrats så mycket?

Förklaringen är enkel – när man väl fått den påpekad för sig: det har med makt att göra. Den katolska kyrkan måste, för att hävda sina intressen, bryta den makt som familjen eller klanen höll innesluten i sig. Kyrkan gjorde det genom att bekämpa incest i mycket vid bemärkelse.

Detta har lett till att en kultur blivit olik alla andra: den är en ”WEIRD (Western, educated, industrialized, rich, democratic) culture.”

Detta innebär att den enskilde i västerländska kulturer är befriad från den gamla inlåsningen i en klan, men därmed är han också tvungen att klara sig själv, att utforma sitt eget öde. Detta är den grundläggande förklaringen till de västerländska samhällenas överlägsna framgång. (Och de protestantiska länderna är weird-ast).

Denna ordning är också idag ett undantag. Så fungerar inte andra kulturer. Denna skillnad mellan existerande klankulturer och den västerländska weird-kulturen är orsaken till många av dagens konflikter och problem. Det syns bland annat i Italien. Skillnaden mellan Norditalien och Sicilien är att det tidigare muslimska herraväldet i söder fortfarande styr sederna: kusinäktenskap är tio gånger vanligare på Sicilien än i Norditalien.

Nu senast har polischefen Mats Löfving påpekat hur inflyttade klaner kunnat överta kontrollen över stadsdelar och därmed tvingat alla där boende in i ett mer medeltida styrt samhälle, i vilket en maffiaboss tvingar alla att böja sig efter sin vilja. Mats Löfving mer än antydde att också delar av näringslivet (till exempel restauranger) och politiken har tagits över av maffialiknande klanintressen. I klanen råder förstås de sexualförhållanden som den katolska kyrkan en gång kunde bryta upp, där den lyckats etablera sig: äktenskap arrangerade för att behålla klanens makt, kusinäktenskap och obegränsat våld mot den flicka som vågar välja någon utanför klanens gränser.

Jaha. Nu vet vi det. Vi får väl bygga fler ungdomsgårdar. Fast först får vi be klanledarna om lov.

Det låter som ett skämt. Det är det inte. De etablerade partiernas medel för att bekämpa brottslighet i så kallade utsatta områden är fortfarande att ösa pengar över områdenas institutioner, också de muslimskt styrda. Partierna förstår inte bättre. Ännu vid riksdagens partiledardebatt under onsdagen beskrev de flesta partiföreträdarna gäng- och klanvåldet utan att kunna övertyga om att de insett allvaret i detta nya, genom en förljugen invandringspolitik skapade problemet. Anledningen är enkel. För att rätt beskriva och därmed göra denna brottslighet synlig för alla måste de också granska sin egen politik. Det vill de inte.

Anders Leion