HITTAT PÅ NÄTET: 1734 års lag träder i kraft

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA 1734 års lag är den svenska lagrevision som är grunden för den nu gällande lagstiftningen i Sverige och Finland. Den är den senaste fullständiga lagrevisionen och ersatte de medeltida lagarna Kristofers landslag och stadslagen. Nu gällande lag i Sverige och Finland utgörs således av 1734 års lag med ändringar till dags dato.

Efter att 1734 års lag antagits av riksdagen stadfästes den av konungen 23 januari 1736 varefter den trädde i kraft den 1 september 1736. Det var slutresultatet av ett omfattande juridiskt reformarbete som inletts under stormaktstiden och sedan fördröjts kraftigt bland annat på grund av det stora nordiska kriget.

Titelbladet i 1734 års lag har rubriken ”Sveriges Rikes Lag”.

Utdrag ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

I mer än ett århundrade hade regering och riksdag varit betänkta på att arbeta om landslagen. Vad som varit ypperligt på Magnus Erikssons tid kunde ej förbli det, då allt annat i samhället ändrades. Visserligen hade landslagen efter ett århundrade, på Kristofers av Bäjern tid, kommit ut i en ny upplaga ochkallades sedan Konung Kristofers landslag. Men förändringarna voro mycket obetydliga, och för städerna gällde fortfarande Magnus Erikssons stadslag. Slutligen fingo dock lagkunniga män i uppdrag att omarbeta lagen, och efter en dryg mansålders arbete antogs den nya lagboken år 1734 av ständerna, vilka därigenom satt sig ett minnesmärke för sekler. Den är gemensam för land och stad och gäller än i dag, både i Sverige och i Finland, fastän den blivit i många delar förbättrad. Någon konungabalk innehåller den icke, ty denna var nu ersatt av 1720 års regeringsform. Regeringsformen och riksdagsordningen kallas grundlagar, därför att rikets övriga lagar grunda sig på dessa. Grundlagarna bestämma förhållandet mellan regering och folk; den allmänna lagen bestämmer förhållandet mellan undersåtarne inbördes.

1734 års allmänna lag utmärkes av ett klart språk, som går rakt på sak. Men så kunde det också hända, att kommissionen använde flere timmar på att finna ett enda riktigt tydligt och träffande ord. Bönderna funno också den nya lagboken vara ”så klar och tydlig, att den ej lätteligen torde stå att missbruka till den enfaldiges förfång”.

Både genom sitt innehåll och sina korta, kärnfulla uttryck är 1734 års lag en värdig arvtagare till våra landskapslagar, dessa mästerverk av germansk rätt, som höra till den svenska kulturens yppersta skatter. Största äran av den nya lagen tillkommer riksrådet Gustav Cronhielm, som alltsedan 1710 var lagkommissionens nitiske ordförande.

Fortsätt läsa Grimbergs historia här

Redaktionen