HITTAT PÅ NÄTET: Freden i Värälä

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utspelades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Freden i Värälä slöts den 14 augusti 1790 i Värälä i Finland.

Utdrag ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Så hade detta krig slutat utan annan verkan för Sverige än stora förluster av folk och pengar – kan det tyckas. Det hade kostat vårt land 50,000 av dess kraftigaste män, 15 linjeskepp och fregatter, 14 större och många mindre skärgårdsfartyg, och vår skuldbörda var nu tre gånger så stor som före kriget. Det var resultatet. Dock icke endast detta. Segrarna hade höjt svenska folkets självförtröstan. Det hade visat en närgången granne, att dess vapen icke voro slöa, och – framför allt – kriget hade äntligen gjort slut på det ryska inflytandet i Sverige. Nystadtska freden var nämligen icke bekräftad i det nya fredsslutet, och därmed hade Ryssland förlorat varje förevändning att vaka över Sveriges statsskick.

Katarina hade måst erkänna Sveriges självständighet. 1772 års statsvälvning hade fått sitt erkännande även från rysk sida. De instruktioner, Katarina gav sin nye ambassadör i Stockholm, gingo också i en helt annan tonart än de order, som Markov och Razumovskij haft på sin tid. I stället för att deras uppgift varit att motarbeta Gustav III och uppvigla hans undersåtar mot honom, skulle den nye ministern undvika allt, som kunde störa det goda förhållandet, och avhålla sig från all inblandning i Sveriges inre angelägenheter.

Läs hela kapitlet om 1790 års ryska krig här

BILD: Svenska soldater på Gustav III:s tid.

Redaktionen