HITTAT PÅ NÄTET: Svenska flottans utbrytning lyckas den 3 juli 1790

Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utspelades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter.

Ur Nordisk familjebok (1921):

Viborgska gatloppet har man kallat den utbrytning ur Viborgska viken, som af svenska flottan företogs 3 juli 1790.

[…]

På morgonen 3 juli blef vinden gynnsam, öst-nord-östlig, för utbrytningen genom västra farleden förbi Krysserort, som då genast sattes i verket. I spetsen för flottorna styrde linjeskeppet ”Dristigheten” under öfverstelöjtnant Puke kl. 7,30 mot den af ryska linjeskepp och fregatter spärrade farleden vid Krysserort (”embosseringen”) samt bröt sig utan större förlust igenom, beskjutande de fientliga fartygen både styrbord och babord långskepps. Skärgårdsflottans yppersta fartyg, hemmema ”Styrbjörn”, under V. von Stedingk, och turuma ”Norden”, under kapten G. Öländer, bröto sig samtidigt igenom ryska embosseringen, ehuru närmare fasta landet. I bredd med linjeskeppen och fregatterna, men innanför dessa passerade sedan i god ordning kanonsluparna, galärerna och transportfartygen, beskjutande de ryska fartygen. Fiendens andra embossering, vid Pensarskäret, 5 km. v. om den första, bestod af 6 fregatter och forcerades med ännu mindre svårighet. Konungen följde skärgårdsflottan i en öppen slup, som förde kunglig flagga, och var vid Krysserort nära att bli skjuten samt bytte därefter om fartyg. Genombrytningen af de ryska embosserin-garna, hvarvid de svenska fartygen liksom i ett ”gatlopp” (se d. o.) passerade de ryska skeppen, har föranledt, att hela sjöstriden fått namnet Viborgska gatloppet.

Läs hela artikeln om Viborgska gatloppet i Nordisk familjebok här

BILD: Viborgska gatloppet. Målning av ryssen Ivan Ajvazovskij (1817-1900)

Redaktionen