OPINION Idag känner jag mig på humör att jaga storvilt. Efter jakten får du avgöra om det var jag eller viltet som vann. Om du såg någon blotta hos besten som jag missade vill jag gärna ha ett tips till nästa omgång.

Storviltet i det här fallet är den mäktigaste kraften vi har i landet nämligen Värdegrunden. Att ge sig på Värdegrunden är desto farligare som den är allmänt fredad och varje bakhåll därför jämställt med majestätsbrott, en styggelse som dömde den misslyckade kungamördaren Damiens att slitas sönder av fyra hästar.

Av samma skäl som man i vissa religioner inte får avbilda Gud så saknar den så ofta omtalade Värdegrunden en allmängiltig formulering. Det närmaste jag lyckats komma gäller bara för skolan enligt Skollagen 1 kap 3 § och lyder som följer:

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Till att börja med undrar jag vad de ”grundläggande demokratiska värderingarna” är för något annat än de ”mänskliga rättigheterna” som kortfattat presenteras i lagtexten. För mig är demokrati rösträtt plus rättigheter så eftersom rättigheterna i texten separeras från de demokratiska värderingarna så utgår jag från att det är rösträtten som menas med de demokratiska värderingarna.

I skolan? Observera att skollagen handlar om skolan. Menar lagstiftaren att principen en person, en röst ska gälla i skolan där de flesta besökarna är under arton år? I skolan befinner sig de underåriga i förkrossande majoritet. Ska de besluta om lärarlönerna och schemat och om Hallands floder ska utgöra obligatorisk kunskap?

För mig är sådant bara skadligt trams eftersom den skola som tog detta synsätt på allvar på mycket kort sikt skulle förvandlas till ett pandemonium, ett tillhåll för vildsinta småjävlar. Detta kan inte vara uppriktigt menat utan måste utrangeras ur Värdegrunden för skolan.

Av Värdegrunden för skolan har vi då kvar mänskliga rättigheter som ”människolivets okränkbarhet”, ”individens frihet och integritet”, ”alla människors lika värde”, ”jämställdhet” samt ”solidaritet mellan människor”. Und hast du mir gesehen! När Skolverket beskriver Värdegrunden på sin hemsida tycks myndigheten har resonerat precis som jag och nöjt sig med dessa fem punkter. Rösträtten i skolan har fått vika på foten.

Vad ”människolivets okränkbarhet” egentligen betyder har jag svårt att förstå. Får staten inte sätta brottslingar i fängelse? Ska man förbjuda folk att klättra i berg för att de kan ramla ned och slå ihjäl sig? Måste vi förbjuda döden, den kanske största tänkbara kränkningen? Jag fruktar att ”människolivets okränkbarhet” bara är en välljudande floskel som ingen begriper. När jag googlar på engelska – ”the inviolability of human life” – för att få bredare ledning blir det 2 670 000 träffar av förvirrande olikartad filosofisk karaktär. Bort ”människolivets okränkbarhet” för att det råder svammelvarning kring begreppet.

”Alla människors lika värde” är som bekant en felöversättning från FN-originalet där det talas om allas ”lika värdighet”, en företeelse som min hjärna kan få grepp i. Rånaren och massmördaren har inte lika värde – rånaren ska kanske ha två år i fängelse och massmördaren bli hängd – men däremot kan båda kan däremot behandlas med samma värdighet när de förs mot respektive straffplats.

”Jämställdhet” kan jag begripa om det handlar om lika möjligheter för pojkar och flickor men sedan fastnar jag igen på ”solidaritet”. Wikipedia säger att konceptet kan avse ”grupp, klass, nation eller hela världen. Vilken nivå hade lagstiftaren och Skolverket tänkt sig? Menar lagstiftaren detsamma som Jesus enligt vilken vi skulle älska vår nästa, alla miljarder människor som vi inte ens sett, lika mycket som oss själva och offra lika mycket för dem som för våra egna barn och föräldrar? Nästan inga människor har genom årtusendena lyckats nå Jesu ideal. Har politikerna nu genom Skollagen bestämt att alla svenska skolbarn plötsligt ska göra det – eller är även denna del av Värdegrunden bara pladder?

När jag såg Skolverkets pedagogiska film om Värdegrunden på fem minuter och 42 sekunder blir jag övertygad om att det bara var pladder.

Hur sköts den här frågan i andra länder och i andra skolor? Bara på kul undersökte jag hemsidan hos den amerikanska skolan Lawrenceville där jag en gång studerat. Det här var den skolans värdegrund:

Lawrenceville utmanar en heterogen grupp lovande unga människor att leva liv i lärdom och integritet för höga ändamål. Skolans uppgift är att inspirera till det bästa hos var och en i syfte att söka det bästa för oss alla.

Den värdegrunden skulle jag till nöds begripa själv. Kanske skulle jag, till skillnad från när det gäller Skolverkets svenska Värdegrund, kunna förklara innebörden för en vetgirig ung människa som undrar vad vi vuxna har för avsikter med henne.