Mohamed Omar: Barnfrihet

Mohamed Omar

OPINION ”Kvinnobilden är för många tätt förknippad med moderskapet”, säger två kvinnor till Expressen. De uppmanar andra kvinnor att inte föda barn. Att bilden av kvinnan hänger samman med moderskapet är ju inte konstigt då kvinnor föder barn.

Duon driver en podcast som heter ”Barnfrihet”.

I västvärlden föder kvinnor färre barn än förr. Det beror inte på sämre hälsa eller fattigdom utan att på nya värderingar där man väljer bort moderskapet för andra saker som man tror ska ge mer lycka och tillfredsställelse. Förr kallades det barnlöshet och sågs som en tragedi.

Nu finns ett nytt argument till varför man inte ska föda barn: klimatet. Om det verkligen är klimatet, som är det avgörande motivet, eller om det är ett svepskäl, är svårt att veta. Man kanske avstår från barn för att få mer tid till att ha roligt, men förklarar det som en uppoffring för klimatet. Det låter bättre.

För om dessa två verkligen offrat barnen för klimatet så skulle de väl inte prata i timmar på sin podd om hur underbart livet utan barn är, utan kanske i stället om hur tråkigt och ensamt det är, men att de gjorde det som måste göras för att rädda planeten från undergång.

Malou erkänner också att klimatet inte var den enda anledningen när hon säger:

”För mig var det delvis ett feministiskt val att vara barnfri, för det verkar vara helt omöjligt att behålla jämställdheten i ett heteroäktenskap med barn.”

Hon tycker alltså att hennes idealbild av jämställdhet kommer före barn. Eftersom denna idealbild av jämställdhet inte går att praktisera i en normal relation, så väljer hon att vara barnlös.

Om det är omöjligt att praktisera jämställdhet i en familj, då kanske det är detta jämställdhetsideal som är fel och behöver anpassas till verkligheten, eller?

Ibland får jag en känsla av att jämställdheten har utvecklats till en religiös dogm. Man frågar sig inte varför man ska ha denna jämställdhet. Blir jag lycklig av jämställdhet? Ska jag rentav offra min lycka för jämställdheten?

Jag var muslim i många år och jag kan förstå att en religiös människa kan offra sin jordiska lycka för sin tro: man får syndernas förlåtelse, Guds behag, ja, paradiset. Men vad vinner de som offrar sin lycka för en idealbild av jämställdhet?

Kanske handlar det om status.

De två kvinnorna, Malou och Frida, vill att vi bryter normer som säger att det är naturligt att föda barn. Visst får de bryta normer, men den finns där ändå. För barnfödarnormen är nödvändig för att mänskligt liv ska kunna fortsätta. Barnafödandet är minst lika viktigt för livets fortsättning som ett bra klimat. Om vi har ett bra klimat, men inga människor, vad är då meningen?

Normer ska brytas, men jämställdhetsdogmen ska upprätthållas, kanske även om det innebär att människor blir ensamma och olyckliga. Varför får man inte bryta med jämställdhetsdogmen? Varför är den överordnad alla andra värden?

Vilka kvinnor är det som tänker som Malou och Frida? Var hittar man dem? Jo, man hittar dem i den välmående, västerländska medelklassen. Bland dem som redan föder få barn.

När man tittar på bilder från klimatdemonstrationer ser man att det övervägande rör sig om vita människor. Få eller inga har icke-västerländsk invandrarbakgrund.

Det är kvinnotyper i samma etniska och sociala skikt som uppmanar till ”barnfrihet”, som varnar för världens undergång genom en klimatkatastrof, som också vill ha fortsatt massinvandring.

Malou- och Fridatypernas frivilliga barnlöshet kommer inte leda till att det föds färre barn i Sverige, bara till att fler av dem som föds kommer att tillhöra andra grupper som är betydligt mindre ”klimatsmarta”.

Vi kommer att få en generell sänkning av ”klimatsmarthetsnivån”. Det vore alltså rimligare för Malou och Frida, om de prioriterar kampen för att rädda planeten, att föda fler vita medelklassbarn som kan demonstrera tillsammans med Greta Thunberg.

I Afrika och Mellanöstern pratar inte var och varannan människa om klimatförändringar. Där är klimatångest, något som var tredje ung kvinna i Sverige lider av, ett okänt fenomen. Det vore till exempel intressant att mäta hur stor klimatångesten är i Rinkeby jämfört med på Söder, särskilt som Söderfolket röstar för att hela Sverige ska bli mer som Rinkeby.

I moskéerna i Sverige predikar man inte ”klimatsmarthet” och inte heller finns det i den muslimska gruppen någon rörelse som hyllar ”barnfrihet”. Tvärtom härskar ännu normen att barn är en välsignelse som ger kärlek och lycka. Man tänker också att barnafödandet är en plikt mot familjen och det islamiska samfundet, eftersom fler barn ökar bådas styrka.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan visa din uppskattning genom att donera via swish till 0760078008 (Eddie)