Bitte Assarmo: SVT:s rapportering om Abo Raad gynnar religiösa extremister

Bitte Assarmo

Just nu svämmar sociala medier – och fysiska samtal människor emellan – över av avsky och förfäran inför det faktum att sex radikala islamister, som betecknas som en säkerhetsrisk, släppts fria. Trots att de dömts till utvisning, just på grund av att de utgör ett hot mot oss alla, är det omöjligt att utvisa dem eftersom de då riskerar straff i sina respektive hemländer. Därför har de släppts fria i väntan på att det ska bli möjligt att utvisa dem.

Det känns ungefär lika effektfullt som att släppa dem fria i väntan på Godot. Det kommer sannolikt aldrig att bli riskfritt för dessa extremister att återvända hem, eftersom få länder ser mellan fingrarna på extremism på samma sanslösa sätt som Sverige gör. Och även om jag naturligtvis inser att det handlar om lagar och regler så undrar jag om de verkligen måste släppas fria? Bör man inte, med hänsyn till medborgarnas säkerhet, kunna hålla dem i förvar?

Oavsett orsakerna till det som skett blir resultatet otvetydigt detta: Sex våldsbejakande religiösa extremister är mer värda än rikets, och dess medborgares, säkerhet. Minister Damberg hävdar nu att hindren för utvisning ska undanröjas, men när? Och hur många ska utsättas för religiöst extremvåld innan så sker?

Lika upprörda är människor över ”oberoende” public services rapportering om extremisternas frisläppande. Med stor entusiasm har de skildrat den mysstämning som rådde när Abo Raad släpptes:

”Efter att ha suttit i förvar i drygt ett halvår var han tillbaka i Gävle moské under fredagsbönen och omfamnades av församlingsmedlemmar.

– Jag tänker alltid positivt men den här lagen och beslutet är orättvist. Jag hoppas att regeringen tänker om när det gäller lagen, säger Abo Raad till SVT Gävleborg, men i övrigt hänvisar han till sin advokat för ytterligare kommentarer.

– Det känns bra att han är tillbaka hos sin familj och sin församling, säger Mirzet Hadzic, en av alla moskébesökare som passade på att krama om imamen.”

Man passade också på att illustrera den glädjefyllda artikeln med en gosig bild med texten ”kramkalas när Abo Raad var tillbaka på fredagsbönen”. Bildtexten togs snabbt bort när det blev uppenbart att en väldigt massa medborgare blev heligt förbannade över detta Bullerbyreportage om en våldsbejakande extremist. Men att tanken ens fanns där från början tyder på att något är allvarligt fel på det skattefinansierade public service. En islamistisk återträff är ingenting som ska förskönas av skattefinansierad TV.

Joanna Wågström, ansvarig utgivare för SVT Nyheter Gävleborg, menar att det är självklart att SVT ska rapportera om det faktum att en islamist och säkerhetsrisk hyllas av muslimer i Sverige. Och det har hon rätt i, för det säger en del om hur utbredd extremismen faktiskt är även bland så kallade vanliga muslimer – något som ytterst få medier någonsin vågar ta i av rädsla för att islamofobistämpeln ska åka fram. Men på vilket sätt ska skattefinansierad TV rapportera? Det är inte glasklart i Wågströms text, långt därifrån. Hennes försvar innehåller nämligen en rad vaga formuleringar som lämnar mycket övrigt att önska:

”En man som är ett hot mot Sverige – hyllas som en stjärna. Vad betyder det? Hur har hans status bland medlemmarna påverkats av ett halvår bakom lås och bom?”

Det är en försåtlig frågeställning, för i denna fråga finns en antydan om att Abo Raad kanske inte borde ha hållits inspärrad alls, eftersom det kan ha stärkt hans ställning och radikaliserat fler muslimer.

Den slutsatsen blir än mer sannolik med tanke på att hon också är mycket noga med att påpeka att extremisten blivit inlåst ”med svepande anklagelser” – ett uttryck som knappast tjänar något annat syfte än att misstänkliggöra Säkerhetspolisens arbete.

Dessutom har SVT också bjudit sina finansiärer – dig och mig – på en ”exklusiv intervju” med Abo Raad, där han oemotsagd har fått rapa fram floskler om svensk rasism och diskriminering av muslimer på bästa sändningstid. Anledningen? Man ville få ”hans syn på anklagelserna” och ge honom möjlighet att själv berätta hur han ser på det att utredningen är hemligstämplad så att han inte får prata offentligt om den.

De enda som gynnas av en sådan intervju är Abo Raad själv, och andra extremister av samma sort. Antingen förstår inte SVT:s ansvariga detta, eller så bryr de sig inte. Oavsett vilket tär det mycket hårt på det lilla förtroende de fortfarande åtnjuter bland skattebetalarna.