Det var naturligtvis bara en tidsfråga innan det skulle hända. Den växande otryggheten i samhället har ju skyllts på i stort sett allt utom på den växande kriminalitet som är orsak till det, så kommunpolis Magnus Nilssons senaste yttrande i SVT är inte speciellt oväntat. Han skyller nämligen otryggheten på ”starka Facebook-grupper” .

Hans utspel innebär i klartext att han klandrar människor som skriver i dessa Facebookgrupper – oroade medborgare som behöver ventilera sin ängslan för samhällsutvecklingen eftersom makthavare, myndigheter och polis sällan eller aldrig tar deras oro på allvar – och menar att de ”drevar”. I en tid när man som vanlig medborgare knappt får veta vad som pågår i ens eget bostadsområde om man ringer till polisen menar alltså en representant för denna myndighet att det är medborgarna som själva skapar otrygghet.

Magnus Nilssons uttalande handlar om Stockholmsförorten Upplands Bro där otryggheten, enligt nationella trygghetsundersökningen från Brå, är mycket stor bland medborgarna. Allt är inte bra i Upplands Bro, men problemen står inte i proportion till det trygghetssiffrorna visar, menar Nilsson – vad han nu har för mandat att yttra sig om den saken. Men det anser han tydligen att han har och han skulle också gärna ”se någon forska på Facebookgruppernas påverkan” på befolkningen.

Den enda rimliga förklaringen är det tydliga drevet i Facebookgruppen Varning i Upplands Bro Bålsta, säger Magnus Nilsson. Gruppen har, enligt en artikel i Mitti, omkring 12 000 medlemmar och dessa är alltså, enligt kommunpolis Magnus Nilsson, ansvariga för att medborgarna i Upplands Bro känner sig otrygga.

Jag ska villigt erkänna att jag inte vet hurdan tonen är i den här gruppen, eftersom den är sluten och man alltså inte kan se inlägg och kommentarer om man inte är medlem. Att tonen stundvis är rå och oborstad i sociala medier är dock ett faktum. Men är det verkligen detta som gör att människor är otrygga?

Det tvivlar jag på. Utan att vara expert vill jag istället påstå att det är den allt råare tonen i själva samhället som skapat de hårda tongångarna på sociala medier. När människor blir utsatta för brott, och svikna av samhället (vilket allt oftare är fallet) behöver de en ventil för att få ur sig sin vrede och rädsla – på samma sätt behöver de få veta vad som händer i deras närområde. Det vet jag av egen erfarenhet, jag kan knappt räkna hur många gånger polisen rört sig i mitt område, utan att jag eller mina grannar fått ett uns av information om vad som pågår. Människor behöver få prata om sina erfarenheter och upplevelser, särskilt om de blivit illa behandlade av de samhällsinstitutioner som är avlönade för att skydda dem, och det är därför Facebookgrupper som denna blir till och faktiskt också behövs.

Detta bekräftas också av en av gruppens medgrundare, Christian Eggert. Han håller inte alls med Magnus Nilsson, utan säger i en intervju i SVT:

– Vi skapade gruppen för vi kände att polishelikoptrar hängde i området var och varannan dag. Polisbilar åkte med blåljus och man läste inte ens om hälften av det i lokaltidningarna. Då kände vi att vi skapar en grupp för att ta reda på vad som egentligen händer.

Det skulle de tydligen inte ha gjort. I alla fall inte enligt kommunpolis Magnus Nilsson.

Att polisen skyller otryggheten i samhället på vanliga hederliga medborgare, istället för att lägga skuldbördan där den hör hemma, är en naturlig följd av det moderna värdegrundsdravlet. Kriminella ska behandlas med silkesvantar, medan hederligt folk ska tänka sig för innan de klär sig för snyggt, köper en för dyr klocka, skaffar en alltför schysst bil – ja, innan de överhuvudtaget går ut. Och det är, rent ut sagt, för jävligt.