Lars Hässler: Svenska tonåringen Greta seglar över Atlanten – för att minimera miljöavtrycket?

Lars Hässler

Är man en världens mest kända 17-åringar är man värd massor i PR. Man kan till och med få lift över Atlanten i en av världens mest extrema segelbåtar, Malizia II. Nyheten om Gretas seglats citerades omedelbart i världens medier innan hon ens mönstrat på. Anledningen är att Greta, som är klimataktivist, vägrar att flyga på grund av de koldioxidutsläpp som flyg genererar.

Men hur miljövänligt är det att färdas med en avancerad segelfarkost som Malizia II? Båten kostar till att börja med ca 40 miljoner kronor. Skrovet, som är byggt 2015, är helt i kolfiber och till viss del titan (titan kostar 45 000 kr/kilo), två mycket dyra material. Masten kostar minst 500 000 kr, och storseglet åtskilliga hundratusen kronor. Men det behövs många olika segel; flera storsegel, flera genuor och fockar (försegel i olika storlekar), spinnakers, gennakers, etc som kostar flera miljoner kronor tillsammans. Segelytan uppgår som mest till 330 kvadratmeter på kryss och 620 i medvind. Riggen, det vill säga vant och stag som håller upp masten, är också i kolfiber och dynema (ett annat avancerat material).

Processen för att tillverka kolfiber är både kemisk och mekanisk och oerhört energikrävande. Kolfiber används tillsammans med epoxi-, poly- eller vinylester för att tillverka lätta och starka material. Efter flera komplicerade processer upphettas fibrerna slutligen utan kontakt med syre till 1000-3000 grader Celsius. Ej att förglömma miljöaspekten vid brytning av dessa råvaror.

Båten är utrustad med all upptänklig elektronik; satellitnavigering, elektroniska sjökort, navigationsutrustning (radar, AIS, VHF, SSB) datorer, instrument, internetuppkoppling för mail och väderinformation. Båten är 18 meter eller 60 fot lång, 5,5 meter bred och sticker 4,5 meter djupt. Masten är 29 meter hög. Farten kan bli 25 knop och högre. Tack vare hydrauliska foilers, en sorts utanpåliggande skidor, kan hon vid vissa tillfällen segla snabbare än vinden.

Malizia har en svängbar köl som kan lutas upp mot båtens lovartssida (i normalfallet sitter besättningen på båtens lovartsida för att tynga ned båten). Inte nog med det, hon har också ballasttankar, 2,5 tons på varje sida i båten, som kan pumpas över till lovartssidan och minska lutningen.

Båten har rikligt med solpaneler och två vattengeneratorer (undervattensturbiner) som alstrar all den energi som båten kräver för instrumenten, att tillverka och värma vatten (maten är frystorkad och vakuumförpackad) och driva hydrauliken. På så sätt är båten miljövänlig. Ombord finns visserligen en dieselmotor som dock är förseglad och bara används i en nödsituation. Ombord finns varken toalett eller pentry och sovplatserna består av enklare kojer.

Malizia ägs av en tysk företagare men hyrs ut till Team Malizia som drivs av Pierre Casiraghi viceordförande i Yacht Club de Monaco och tillika dotterson till Prince Rainier III och den amerikanska skådespelaren Grace Kelly, och den professionella skepparen Boris Herrman. Förutom besättningen skall även Gretas far och en dokumentärfilmare segla med. Seglatsen beräknas ta ca 10 dagar mellan England och New York och startade den 14 augusti.

Båten har vidare två stora sponsorer, en investeringsbank och BMW, vars loggor dock tagits bort för denna seglats, och ett antal mindre sponsorer. Det krävs nämligen stora resurser för att driva en kappseglingsbåt i världsklass. Det ingår upp till 15 heltidsanställda i teamet som alla skall ha lön; pressteam, teknikteam, assistenter, hälsoteam, transportbesättning, etc. De som inte seglar flyger mellan hamnarna och med containers transporteras all utrustning; segel, verktyg, instrument och reservdelar. I hamnar skall alla bo på hotell, äta på restauranger, och bilar hyras etc.

Så hur miljömässig är Gretas seglats till New York? Visserligen är båten självförsörjande på energi under seglatsen, men med tanke på den enorma mängd råvaror, energi och kostnader som åtgått till skrov, segel, elektronik och sedan driva den med alla anställda kan man bli tveksam. Som jämförelse skulle Greta kunnat flyga i en privatjet  som kostar betydligt mindre än de 40 miljoner kronor som Malizia kostade att bygga. Och hur mycket koldioxid skulle Greta skapa med sina ca 40 kg i en flygstol? Räknar man koldioxidekvivalenter, som Greta gärna refererar till, hade det säkerligen varit betydligt bättre för miljön att flyga.

Tilläggas bör att vid en Atlantsegling som den avancerade
kappseglingsbåten Malizia nu gör med Greta innebär att vid framkanten till
NY har ett flertal personer, s k shorecrew, flugits över med en container
för att i hamn serva och reparera båten. En oceanseglats i hög fart
innebär slitage på både besättning och material.