Patrik Engellau: Att läsa i gamla böcker

Patrik Engellau

För 35 år sedan skrev jag en bok om 1 000 års svensk historia. På spaning efter Moder Sveas själ heter den. Den kom ut i två upplagor och fick ett blandat mottagande. ”Bär helt enkelt genialitetens prägel”, skrev Svenska Dagbladet. ”Lite för prillig”, tyckte Clarté.

Jag hade upptäckt en periodicitet i den svenska historien. Även om föreställningen om att saker återkommer efter ett bestämt mönster alltid till slut visar sig vara fel (utom när det gäller att solen går upp även nästa dag) så har tanken alltid åtnjutit en nästan oemotståndlig intellektuell lockelse. Jag har intrycket att nationalekonomer fortfarande tror på en ständigt upprepad konjunkturcykel på i genomsnitt fyra år som kapitalismens naturtillstånd. ”Vanligen är en konjunkturcykel mellan tre och åtta år lång”, säger Wikipedia.

Min historieteori handlade om hur makten i Sverige systematiskt flyttade mellan de tre huvudsakliga sociala skikten i landet: centralmakten, herreskiktet och odalskiktet. (En odalbonde är en självägande bonde som genom tiderna motsvaras av andra grupper med likartade beteenden och värderingar.) Men det var inte nog med det. Dessutom var historien indelad i olika tidevarv, vart och ett med sin distinkta karaktär: vikingatiden, feodalismen, nationalismen (tänk Gustav Vasa som grundade tidevarvet och Karl XII som gjorde slut på det) och industrikapitalismen.

För 35 år sedan, hävdade jag efter diverse beräkningar, stod industrikapitalismen och det med industrikapitalismens sammanbundna politikerväldet – ja, jag använde ordet som beteckning för samtidens historiska epoken – inför sitt slut. Efter en historisk sökperiod som påminde om renässansen och upplysningstiden skulle historien skjuta av i en helt ny riktning som vi inte hade en aning om.

På den vägen är det. Under dessa 35 år har det blivit vedertaget och närmast självklart att västvärlden och dess framsteg, som byggdes av industrikapitalismen, står som en full sjöman vid kajen och inte vet vad han ska ta sig för. Ingen lockande framtid hägrar. Sverige och det övriga västerlandet står i sanning inför ett härke av problem som vi inte vet hur vi ska hantera eftersom våra gamla lösningar inte fungerar. Politikerväldet har spelat ut sin historiska roll (vilket det hade gjort redan för 35 år sedan; jag citerade Assar Lindbeck: ”… vi begär att politikerna ska lösa våra problem samtidigt som det just är politikerna… som är vårt problem”.)

En av samtidens mest brännande frågor är hur vi, Sverige, ska kunna byta makthavare. Makten måste – och kommer att, om mitt historieschema stämmer – flyttas från politikerväldet till odalskiktet (som idag motsvaras av företagare och nettoskattebetalande medelklassare etc).

I historieboken sökte jag för 35 år sedan möjliga svar på den frågan genom att studera hur de två tidevarv som föregick industrikapitalismen – feodalismen och nationalismen – faktiskt hade tagit slut och därigenom öppnat fältet för en modernare ordning. Jag hittade två modeller: sturetidsmodellen och frihetstidsmodellen.

Sturetiden åstadkom skiftet mellan feodalism och nationalism. Det märkvärdiga var att sturarna lyckades åstadkomma denna metamorfos utan revolution och blodig statsvälvning. Sturetiden förebådades av resningen under Engelbrekt, men den kom för tidigt och kvävdes i sin linda.

På motsvarande sätt var frihetstiden länken mellan nationalism och industrikapitalism.

Frihetstiden följde inte sturetidens relativt ordnade former. Frihetstiden var kaos. Frihetstiden uppstod för att Karl XII och hans karolinska armé – som idag motsvaras av politikerväldet och det välfärdsindustriella komplexet med stödtrupper – bröt ihop. Därefter fick kaos råda tills Sverige så småningom tog sig samman med hjälp av Gustav III.

Både sturetidsmodellen och frihetstidsmodellen är möjliga vägar ur industrikapitalismens slutstation, alltså politikerväldet. Sturetidsmodellen skulle motsvaras av att nya politiska krafter inom ramen för den etablerade politiska ordningen kommer till makten och lyckas länka in Sveriges utveckling på mer lovande spår. Frihetstidsmodellen skulle vara ett fortsatt sönderfall utan ordning där folk bestämmer sig för att inte längre lita på staten, välfärden och myndigheterna utan i stället hantera sina egna problem bäst det går.

Jaha, sa min portugisiskalärarinna med viss avsmak när jag försökte förklara detta komplicerade schema. Du menar att alternativen är å ena sidan att en rimligt kompetent och handlingskraftig populistisk rörelse tar över makten eller, å andra sidan, att Sverige blir en dualekonomi som Brasilien där de rika löser livspusslet med pengar och de andra lever i misär, kriminalitet och dåliga skolor.

Jag hade nog inte väntat mig att 1 000 års svensk historia skulle leda fram till sådana slutsatser, svarade jag eftersinnande.

47 reaktioner på ”Patrik Engellau: Att läsa i gamla böcker

  1. MartinA skriver:

    ”vi, Sverige”
    Sverige har inget vi. Att försöka lura i folk att identifiera sig med Sverige är att skada dem. Och det fungerar dessutom bara på Svenskar. Så det är en Svenskfientlig handling som gör oss Svenskar lättare att utnyttja och underkuva.

    Gillad av 6 personer

    • JL skriver:

      Exakt så

      Jag identifierar mig måhända i all fall delvis som svensk fortfarande, men inser samtidigt att jag numera har avsevärt mer gemensamt med världens libertarianer än jag har med den genomsnittlige svensken.

      För varje år som går, och i takt med fortsatt svensk hjärntvätt och folkutbyte, känner jag allt mindre anknytning.

      Naturligt antar jag, men likväl sorgligt att det blivit så.

      Anknytningen har delvis förbytts i ett genuint förakt gentemot den arroganta härskarklassen, och de hjärntvättade undersåtarna.

      Inte lär jag vara ensam om dessa tankar och känslor?

      Vem är ”svensk” om 20 år? Kommer vi behöva ett nytt ord för att slippa bli förknippade med ”det nya Sverige” som Mona Sahlin ville integrera oss i?

      Vad kvarstår till slut? Uppskattningen för svensk orörd natur är det enda jag på rak arm kan komma på.

      Pålitlighet, plikttrogenhet, ödmjukhet, ingenjörskonst, entreprenörskap etc etc. De egenskaperna kommer på sikt inte längre förknippas med landet Sverige om utvecklingen fortsätter på inslaget spår.

      ”Last night in Sweden” var bara början.

      Gillad av 2 personer

      • MartinA skriver:

        Jag går precis tvärtmot dig, jag identifierar mig alltmer som Svensk. Medan ideologi blir allt mindre viktigt. Rätt och fel tillhörde den homogena trygga nationalstaten, i ett mångetniskt samhälle finns bara vi och dom. Min poäng är att ”Sverige” som identitet är passe och det måste man upprepa för Svenskar igen och igen. Vi ser ju hur du inte kan skilja på Sverige och Svenskarna, så är det med många.
        Svensk om tjugo år är samma som idag och samma som för tjugo år sedan och tvåhundra år sedan. Vi som ser tillbaka på en gemensam Svensk historia med varandra och vi som känner oss besläktade med varandra.

        Gillad av 3 personer

      • JL skriver:

        Att det Var några år sen vi bidde i Sverige påverkar nog mina tankar.. Att ”Sverige” och ”svensk” bör vara, olika saker håller jag med om.

        Min poäng är att ordet” svensk” troligen kommer bli alltmer urvattnat framöver.. Framöver behövs ett nytt ord för att skilja på land och person. Inte omöjligt med muslimsk majoritet i Sverige inom mina barns livstid.

        Hoppas jag får fel.

        Gilla

    • Bzzz skriver:

      Jo precis, genom att skriva vi så har man redan tagit ställning. Alternativ så är det ett begränsat ”vi” man avser, det är oklart i ovanstående. Endast genom att ignorera problemställningen runt ”vi” så kan Patrik göra sina teorier trovärdiga, för om vi inte finns mer så kan inte dessa historiska analogier appliceras, redan för 35år sedan så hade det krackelerat. Detta är helt nytt, jag tror Patrik därför har fel på flera punkter. Den första är detta ”vi” som inte finns mer, utvecklingen är inte organisk som tidigare utan artificiell, en artificiell politisk konstruktion med massinvandring av inkompatibla kulturer som uppstått under tusentals år över en mycket kort tid, ett folk och kulturutbyte som endast kan liknas vid tillståndet efter en lyckad invasion. Så den svenska historien tror jag inte har så mycket att lära oss, många av oss kommer aldrig att acceptera det nya, vi lever i Förrädartiden. Detta är nytt. Jag är inte historiskt bevandrad så jag kan inte säga om det skett förr, att ledarna byter ut sitt eget folk mot ett annat, att detta är den huvudsakliga politiska doktrinen?

      Jag vänder mig också starkt mot att likna dagens politiska etablissemang vid fulla sjömän på en kaj, jag ser istället utveckligen som en fokuserad laserstråle, man har ju fullständigt stöpt om befolkningen genom invandring, men man har också fördjupat indoktrineringen så att folk nästan är som ett kollektivt medvetande, endast en tanke existerar åt gången, alla gungar åt ena hållet, sedan åt andra, som ett sädesfält för den politiska vinden. Det är ju häpnandsväckande hur snabbt man ändrat det svenska samhället, endast krig eller farsoter kan göra det så fort annars, detta är inte verket av fulla sjömän, de orsakar bara skada på sig själva. Detta har skett per konstruktion av ondskefulla arkitekter, att de som individer är patetiska betyder inget, tillsammans så är vänstern fruktansvärd.

      Gillad av 9 personer

  2. Bo Svensson skriver:

    ”En av samtidens mest brännande frågor är hur vi, Sverige, ska kunna byta makthavare. Makten måste – och kommer att, om mitt historieschema stämmer – flyttas från politikerväldet till odalskiktet (som idag motsvaras av företagare och nettoskattebetalande medelklassare etc).”

    Och det problemets osökta lösning består i ett övertagande av den direkta makten över våra skattemedels användning.

    Det är rimligt att en bestämd andel av vår tid och vårt engagemang ägnas gemensamma angelägenheter och denna andel kallas skattetrycket. – Vi är ju flockvarelser som schimpanser, vargar och delfiner och inte solitärer som lodjur och björnar.

    Man må då erlägga sin skatt direkt genom att utföra någon samhällstjänst där man kan göra nytta eller i form av sina inkomster under samma tid. – Alltså om man önskar vara en del av samhället och njuta de förmåner som detta medför.

    Gillad av 1 person

  3. svenne skriver:

    ”Men det var inte nog med det. Dessutom var historien indelad i olika tidevarv, vart och ett med sin distinkta karaktär: vikingatiden, feodalismen, nationalismen.”

    Eftervärlden kommer att kunna lägga till ytterligare ett tidevarv efter vikingatiden, feodalismen och nationalismen nämligen ”dumsnällismen”. Denna innefattar den epok då vi under ett antal decennier successivt – på bekostnad av svensk kultur, svenska traditioner, svenskt rättsmedvetande och svensk identitet – överlät det politiska tolkningsförertädet till naiva politiker, indoktrinerade journalister och rabiata yrkesdebattörer. Denna -ism blev den ödesfråga som bidrog till införandet av ett antal komponenter som inte är kompatibla med det Sverige som tidigare var någorlunda civiliserat.

    ”Sverige och det övriga västerlandet står i sanning inför ett härke av problem som vi inte vet hur vi ska hantera eftersom våra gamla lösningar inte fungerar”. 

    Roten till dessa problemen bottnar i att våra styrande inte kan hantera de problem som uppstått då vi under en lång tid har haft invandring från dysfunktionella länder med en utbredd analfabetism och ett synsätt på tingens ordning som är helt främmande för oss som t.ex. fanatisk religiositet, klanstrukturer, hederstänkande och kvinnors låga status. Politikernas rädsla för att ”kalla en spade för en spade” gör tyvärr att ”dumsnällismen” kommer att vara rådande långt in i framtiden.

    Gillad av 6 personer

    • Bzzz skriver:

      Du är lurad och indoktrinerad, endast som indoktrinerad så kan man betrakta sin torterare och bödel som ”dumsnäll”. Det är som ofta skrivits ett nationellt Stockholmssyndrom där etablissemanget är Clark Olofsson. De är inte dumsnälla, de vill ha det så här. De är förrädare, så enkelt och så svårt (för många) är det.

      Gillad av 8 personer

      • Matte skriver:

        Haha, ja, så symptomatiskt att begreppet kommer från Sverige. Hela den politiska situationen liknar ett Stockholmssyndrom. Svenskarna är nog sådana.

        Gillad av 1 person

      • Bzzz skriver:

        @V

        Jag ägnade år åt varför, det finns en lista, man kan skriva böcker i framtiden om det. Jag kom dock fram till att söka varför är att inte acceptera den ondska vi utsatts för, att förräderiet är ett faktum, att de vill ha det så här. Det är slöseri med tid med varför, det är mera konstruktivt att bara konstatera att de vill ha det så här, då slutar man söka samförstånd.

        Gilla

  4. Lars Bernhoff skriver:

    Det är svårt att se en realistisk lösning då det brister i probleminsikt hos majoriteten enligt vad som bevisades vid senaste riksdagsval. S med Magdalena A i första linjen säger att högre skatter är lösningen för att klara välfärden. En kunnig ekonom med bra analysförmåga säger att det måste bli tvärtom dvs lösningen ligger i att vi sänker skatten och använder mer privata lösningar eftersom de offentliga tjänsterna inte längre är effektiva. Intervjun var på ledarsidan i SvD i går.

    Slutsatsen från den intervjuade Nima Sanandaji, bror till Tino som med hög kompetens skrivit om den katastrofalt misskötta migrationspolitiken I boken Massutmaning, är denna ”Min rekommendation är back to basics . Sänk skatterna, bygg upp kunskapsskolan och stimulera en industriell renässans”
    Det handlar om en förnyelse av näringslivets förutsättningar som regeringspartierna inte är i närheten av att förstå, vilket PE skrev om igår med exemplet Volvo och dess negligerade behov av kompetens på högsta nivå.

    Med fruktansvärt höga skatter levererar inte staten bättre välfärd än många andra länder gör idag. I kombination med att den tidigare mycket höga lojaliteten mot våra välfärdssystem 82% 1984 mot 55% i nutid innebär att missbruk och överutnyttjande har blivit allt vanligare. Tydliga larmsignaler om att något är fundamentalt fel trots all välmening.
    Dualekonomi som i Brasilien är svårt att se som ett troligt alternativ även om en del kan välja bra samhällen med bra skola fortfarande. Risken är att vi tvingas köra vidare tills fler inser att det inte fungerar. Vi är indoktrinerade till att staten ska lösa problem, och så sker uppvaknandet att så blir det inte. Men den S ledda utvecklingen har skapat ett förfall som resulterat i ”men över generationer har den generösa välfärdsstaten och de höga skatterna brutit ned delar av den unika ansvars- och arbetsmoralen i Sverige” enligt Nima Sanandaji. En kunnig invandrare som hjälper oss sätta ord på det samhälle som växt fram med den våta filt som lagts på oss och som tynger oss allt mer.

    Uppvaknandet dröjer ytterligare tyvärr. Politik är för viktigt för att hanteras av okunnigt folk som livnär sig hela livet på att inta PK åsikter som de tror behövs för att behålla sitt jobb.
    Kanske måste det bli som i Ukraina då en kändis hoppar in på arenan och sätter ord på det som allt fler har sett och upplevt men att de etablerade politikerna sitter fast i olika låsningar. Vi måste komma ur S och MPs förlamande grepp om makten.

    Gillad av 6 personer

    • Mats Rosengren (@stamcose) skriver:

      ”Kanske måste det bli som i Ukraina då en kändis hoppar in på arenan och sätter ord på det som allt fler har sett och upplevt men att de etablerade politikerna sitter fast i olika låsningar. Vi måste komma ur S och MPs förlamande grepp om makten.”

      Eller en Trump i USA! I Sverige är detta dock knappast möjligt! Det finns ingen väg till makt och inflytande som inte går genom de etablerade partierna och där är ett självständigt tänkande inte möjligt (om du vill göra karriär genom att bli nominerad!) Och de svenska väljarna är väl för tröga (och indoktrinerade/hjärntvättade) för att acceptera nya partier! Hur många år har inte SD fått hålla på innan de slog igenom! Och hur trögt går det inte för AfS och MED?

      Gilla

  5. Aha skriver:

    Lite osorterat till Engellaus strukturella förklaringsmodell för samhällens svängningar;
    En väsentlig orsak till västerlandets begynnande försvagning är angreppen på den vite mannen. Detta stavas identitetspolitik där underordnade grupper såsom muslimer ska stärkas gentemot den vite mannen. Det är t.ex. nu okay att muslimer hetsar mot vita män, mot svenskar, men straffbart när vita män göra samma sak mot muslimer. Genom mångkulturen pågår försvagningen av den vite mannen för fullt. Feminismen är också en del i detta.

    Den förhärskande idéen, mångkulturen med identitetspolitik, bygger alltså på att lyfta fram mindre framgångsrika grupper. Det gör att nu länder som Kina kan utmana ett försvagat västerland om världens tätposition. Kineserna står helt utanför de vänsterliberala strömningarna som är de krafter som driver försvagningen av västerlandet. Även de forna öststaterna värjer sig.

    Hur smart affärsidé är det att satsa på de mindre framgångsrika grupperna?

    Gillad av 3 personer

    • Bzzz skriver:

      Precis, jag mötte en från kultur X häromdagen på min strand, eftersom jag hör hemma där och inte ser så klen ut så fick jag en otroligt hatisk blick, som så klart återgäldades. De hatar oss, så enkelt är det med det. Vi står ivägen, att det är vi som också betalar, ja men kan hela vårt politiska etablissemang bortse från detta så kan väl invandrarna.

      Vid handgemäng så är det självklart att det skulle blivit jag som satts i arresten.

      Gillad av 6 personer

      • uppstigersolen skriver:

        Jag kommenterade en artikel om brott i min kommun nyligen. Jag föreslog kanske lite väl drastiska åtgärder och attans vilka mothugg jag fick från godhetsapostlarna. Jag var en hemsk människa och att rulla mig i tjära och fjäder hade nog inte räckt till om dessa fått hållas. Till slut gick moderatorerna in och raderade alltihop samt stängde av mig i 5 dagar. Så blir det handgemäng så kontaktar man inte polisen efteråt eftersom man själv åker dit. Att vinna är det som gäller. Verkar vinnastrategin inte möjlig så är det bra att kunna springa fort istället.

        Gillad av 2 personer

    • Bo Svensson skriver:

      En rättsordning som gett upp ömsesidighetsprincipen och inte längre strävar efter konsekvens och begriplighet, skall heta något annat.

      Gilla

  6. V for Vendetta skriver:

    Nya politiker finns redan på arenan, de ingår i ett parti som kallas SD. Likt andra samhällsomvandlare motarbetas de hårt dock men vad som inte är lika lätt att begripa är varför nettoskattebetalarna inte röstar på dem. Eller.. jo det är lätt att begripa för sällan har förändringen kommit från folket, det har alltid centralmakten sett till. Odalmannen har knutit näven i byxfickan och med knot låtit sig kuvas under myndighetsförtrycket och gör så än idag med tanken om att det finns hopp om att det blir bättre. Vi har ett fåtal exempel genom historien där vanligt folk gjort uppror mot nationalmakten, de båda mest kända skedde under samma era faktiskt, Anders Eriksson och Nils Dacke. Båda steglades och lades på hjul. Den som önskar göra uppror mot makten idag får nog räkna med en liknande behandling fast den sker idag inte med yxan utan med lagar som fäller dig för att du uttryckt ett ord fel mot den nya adeln, du blir av med arbete och stigmatiseras från samhällsfunktioner. Därför är det bäst att hålla sig till det som gammalt och fornt varit…. nämligen att rösta in sjuklövern och dela deras åsikter trots att det på sikt kommer att hota hela existensen. Den framtida historien i Sverige kommer att skrivas av muslimer och som alltid är det den segrande partens syn på saken som kommer på papper. De kommer förmodligen att beskriva hur de befriat ett land som var vilset och inte visste vägen till himmelriket och att Allah i sin barmhärtighet skickade sitt folk att frälsa dem. Minoritetens beskrivning blir inte sådan. Den kommer att handla om hur folk skickades ur bussar för sin klädsel, hur man tvingades att underkasta sig sedvänjor man inte i sin vildaste fantasin kunde tro existerade. Sverige kommer inte som PEs lärarinna säger bli splittrat…. det kommer att bli ett enat muslimskt samhälle med hedersvärderingar som styrs likt en faciststat med benhård cencur som kondolserar makten. Var så god och skölj framtidens historiker…… ert största problem blir inte hur ni skall beskriva denna era utan vad ni skall kalla den..

    Gillad av 4 personer

  7. Göran Holmström skriver:

    Sagt det förr ,säger det igen.
    Jag önskar att tillnyktringen kommer ske fredligt och på ett demokratiskt vis.
    Men jag tvivlar på det, det kokar i Sverige
    inte sådär bra som när ris ska kokas, typ 10-12 minuter sedan är riset klart..
    Utan det sjuder sakta, trycker håller på att byggas upp. Politiker och media eldar glatt på och tror att allt är toppen.
    Svensken är snäll och tystlåten, till det jäkligt envis och har svårt att förlåta orättvisor. Kokar man dessa egenskaper tillräckligt länge så kommer det explodera!
    Först flippar några som inte kan ta mer,
    Sedan vaknar resten. Nej det kommer smälla inget tvivel på det.
    Synd bara att vi inte kan organisera oss innan och ändra fredligt.
    Men vi kan ju inte ens prata och enas om det sjuka som drabbat landet.
    Låt det smälla jag är byggd för krig, är någon av er det?
    Det är konstigt att försöks buddhisten är den som tjatat om fredlig lösning.

    Gillad av 1 person

    • V for Vendetta skriver:

      Ja det kokar… Nej det kommer inte att explodera om inte mussarna önskar att explodera för svensken exploderar inte. Svensken tiger, lider och betalar och det vikingablod som en gång svallade när man bågnade under angrepp och förtryck är sedan länge utspätt med ett vekt och undflyende dito… Ha de det varit ett rött och hett blod i ådrorna hade t e x denna sajten behandlat helt andra ämnen.

      Gillad av 2 personer

      • Matte skriver:

        Instämmer, och du har nog rätt i inlägget kl 8.27.

        Det kokar. Och även om numerär och intellekt talar för Sverige tycks det osannolikt att få en reaktion innan tiden löpt ut. Vi behöver en katalysator, så att reaktionen kan påbörjas, sen lär den nog löpa på (med risk för att bli överdriven åt andra hållet).

        Vi dissidenter kan lägga energi på att finna en sådan katalysator så att reaktionen kan komma igång. Vi behöver hitta former för protest som passar svensken.

        Gillad av 4 personer

      • A skriver:

        Nä, sluta med förlorarmentaliteten nu. Det leder ingenstans. Ingen kan säkert veta hur framtiden blir, det är bara att nöta på i den riktning man önskar. NÖTA PÅ. Jag har själv varit med om hur jäkligt jobbiga odds vänds i sin fördel. Aldrig ge upp, det är bara det. En kall på det, någon? 🙂

        Mvh A

        Gillad av 1 person

      • Matte skriver:

        @V FOR VENDETTA, Kl 18.05

        Visst kan man känna hopplöshet. Men vi måste utgå från det material vi har: Det passar inte svensken att gå ut på gatan och visa ansiktet. Bättre med samordnade aktioner inkognito. Att ta ut kontanter, tanka bilen full, köpa mycket mjölk, eller nåt…(Vill minnas att P.E. har nämnt ett alternativ men som jag nu inte minns vad det var.) Viktigast är att det ger uppmärksamhet. Vi behöver bara gnistan. De första stegen. Sen kan snöbollen rulla av sig själv. Det finns mycket snö där ute.

        Gillad av 1 person

  8. Rikard skriver:

    Hej.

    Du glömmer en faktor som inte fanns som underlag för din ursprungliga analys:

    Kolonisationen av landet.

    Gör om analysen och tag med i beräkningarna att landet inom detta århundrade kan ha arabiska muslimer som den största enskilda etniciteten.

    Det är Sveriges framtid.

    Eller befrielsekrig.

    För övrigt varar alla konjunkturcykler från sin början till sitt slut, uppmätt i efterhand.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gillad av 5 personer

  9. A skriver:

    Men skiftet har väl redan skett P.E? Det politiskt korrekta, internationellt inriktade maktetablissemanget har utan blod tagit över sedan ungefär millenieskiftet. De har isåfall bara börjat enligt din beräkningsmodell.

    Mvh A

    Gillad av 4 personer

  10. Christer E skriver:

    Sturetidsmodell eller frihetstidmodell som alternativ för Sveriges fortsatta utveckling känns tunt, borde finnas flera alternativ.

    Under frihetstiden reducerades den styrandes makt (kungen) till en enkel stämpel; ville inte kungen skriva under en ny lag stämplades enkelt nog kungens namnteckning på dokumentet. Kan väl jämföras med dagens relation mellan regering och riksdag. Vill regeringen ha en ny lag, viner partipiskorna (S, MP, till del också L och C) och devisen ”Packen och rätten Eder härefter” får en ny innebörd.

    Sturarna stred mot det de upplevde som förtryck, dvs unionskungen. Förtrycket idag upplever ett fåtal som EU, eller med det nya symbolspråket, ”Bryssel”. Den liknelsen haltar av flera skäl (Sturarna hade minimalt (eller inget) inflytande över unionskungens beslut, vilket Löfven skulle kunna ha om han började intresseras sig för EU, börja tycka att EU har en viktig roll att spela inte bara för Europa utan också för Sverige.

    Efter denna lilla utläggning kommer (som ett brev på posten, som det tidigare med rätta kunde sägas), att en tredje modell för den fortsatta (svenska) utvecklingen är Kalmar-unionen (denna för Sturarna så förhatliga institution (med viss rätt, måste jag dock säga)).

    Gilla

  11. Utsikt från en knagglig bergstopp skriver:

    Svår samhällelig matematik. Hur yttre och inre krafter skenar iväg. Samlar sig till breda sociologiska strömningar inom olika befolkningsskikt. Ett mönster som framträtt är att konsumtion – samtidens större samhällsmotor – mer och mer flyttas från materiell konsumtion till information, i bred bemärkelse. Detta är särskilt tydligt hos ungdomar. Snart är deras konsumtion, genererad från app-världen – i tid betraktad – större än den tid de sover.

    Människas framgång vilar på hennes sociala förmåga och behov. Vi är som art betraktat en extremt kommunikativ varelse. Informationstekniken, den dubbelriktad, håller på att explodera i nya uttrycksmöjligheter. Det går att idag kommunicera även inom fiktivt uppbyggda världar. Och i mellanting. Skapa nya tjänster där enbart den egna fantasin utgör begränsningen. De som behärskar denna nya värld styr i allt högre grad människors prioriteringar och i förlängningen även deras medvetande.

    Företag som Google dammsuger världen på kreativa uppstickare, och köper upp deras teknik och tjänsteutveckling. Och placerar in deras teknik och sociologi i nya konstellationer, som de själva utvecklar till informationstekniska ekossystem. De samlar i praktiken makt över våra liv. Och hur och på vilket sätt vi lever dem.

    Egentligen utnyttjas enbart den stora sociala förmåga människan alltid burit på, men gör det på nya sätt. Och idag kan det göras i megaskala och utan ett beroende av fysiskt avstånd. Med möjlighet att konstruera imaginära världar i samspråk med den reella. Där vi faktiskt kan få svårigheter att skilja på den fysiska och den som genereras på en skärm. Mer uttalat inom virtual reality, ett snabbt växande område.

    Det finns idag en vertikal skiktning där en klyfta mellan yngre och äldre öppnar sig. Unga fullkomligt sugs in i nya typer av beteenden, som vi äldre inte vet särskilt mycket om. Och detta sker i deras mest formativa ålder. Att då gå tillbaka och använda historien som mall – för att sia om framtiden – har sina risker. Det är lätt att tappa bort det mer svåröverskådliga. Det som osäkra och nya utvecklingsvägar kan ge upphov till.

    Man bör även hålla i minnet att enskilda människor följer en slags inneboende livskurva. Som nyfödd en svamp, som suger upp allt. Som ung en prövningens och risktagandets tid. Som medelålders mer av etablering och själslig koagulering. Och som gammal ett mer tryggt varande.

    Ett samhälle statt i snabb förändring skiktar samhället annorlunda än förr. Där äldres erfarenhet och möjliga visdom förr ansågs som värdefull, ropar dagens samhället efter ungdom. Det handlar i hög grad om förändringstakt. Att följa med i den. Vi får allt mer ett samhälle som ställer demografin upp och ned. Yngre högre upp. Äldre längre ned. Där äldres behov av mer trygghet riskerar att fungerar som en broms. Särskilt för unga som vill upp och framåt. Där snart varje 30-årings utbildning är passé. Och företagen sliter i de mest nyutbildade.

    Som ett litet tillägg; Trots min egen ålder längtar jag efter en app – som ännu inte finns. Du håller upp din mobiltelefon i kameraläge. Du ser landskapet omkring dig. Med en svepning på skärmen kan du se vart havet gick vid olika tidsperioder. När du står på en hög bergsknalle, och sveper på skärmen, kan du se när Ancylus-sjöns eller Litorina-havets vågor slickade dina fötter. Och se ut över en skärgård som inte längre existerar. Och ana i vilka lägen dåtidens säljägare slog upp sina läger. I en helt annan skärgård.

    Så visst kan appar även få mina trötta ben att mer ofta och ivrigt ge sig ut nära en skärgårdsmiljö. Och dela intresset över äldre landskap med de yngre. För att tillsammans betrakta flydda tider. Detta sagt från en äldre till en yngre. Med en blinkning till svenska Google.

    Gilla

    • Jari Norvanto skriver:

      ”När du står på en hög bergsknalle, och sveper på skärmen, kan du se när Ancylus-sjöns eller Litorina-havets vågor slickade dina fötter.”

      Jag är rädd att en sådan app vore kättersk, mot klimatagendan.

      Gilla

  12. Observatör skriver:

    Patrik glömmer två viktiga samhällsgrupper, dels den mer eller mindre egendomslösa befolkningsmajoriteten, dels prästerskapet. Prästerskapets förmedlade värdegrunden i form av ”Dr Mårten Luthers lilla katekes”. Husförhör anställdes. Idag är det Bonnier, Schipsted och statsmedia som har övertagit den rollen.

    Gillad av 1 person

  13. slaszlos skriver:

    Tack PE för boken och som ny medlem då i ” Medborgarrörelsen ” , vilket är den första intrycket för mig i mitten av 1980-talet med svenska verklighetens undangömda i det öppna samhället i skuggan av s k ” svenska modellen ” , liksom kopplat till George Orwells bok ” 1984 ” är den totalitära diktaturskapelse med demokrativerktyget… ” Sanningen befriar ” ( citat ur Bibeln ) .

    Gilla

  14. Att läsa framtiden skriver:

    Större samhällsförändringar är även kopplat till tekniska framsteg. Och informationsteknik är stadd i snabb omvandling. Vi är som art betraktat en extremt kommunikativa varelser. Människas stora framgång vilar i hög grad på hennes sociala förmåga. Informationstekniken är idag dubbelriktad, och håller på att explodera i nya uttrycksmöjligheter. Det går att idag kommunicera även inom fiktivt uppbyggda världar. Och i alla mellanting. De som behärskar denna teknik styr i allt högre grad människors prioriteringar och i förlängningen även deras medvetenhet.

    Företag som Google dammsuger idag världen på kreativa uppstickare, och köper upp deras teknik och tjänsteutveckling. Och placerar in deras teknik och sociologi i nya konstellationer, som de själva utvecklat till informationstekniska ekossystem. De samlar i praktiken makt över våra liv. Och hur och på vilket sätt vi lever och prioriterar inom dem.

    Egentligen utnyttjas enbart den stora sociala förmåga människan alltid burit på, men gör det på nya sätt. Och idag kan det göras i megaskala och utan ett beroende av något fysiskt avstånd. Med möjlighet att konstruera imaginära världar i samspråk med den reella. Där vi i förlängningen kan få svårigheter att skilja på den fysiska världen och den som genereras på en skärm. Mer uttalat inom virtual reality, ett snabbt växande område.

    Det finns idag en vertikal skiktning där en klyfta mellan yngre och äldre öppnar sig. Unga fullkomligt sugs in i nya typer av beteenden, som vi äldre inte vet särskilt mycket om. Och detta sker i deras mest formativa ålder. Att gå tillbaka och använda historien som mall – för att sia om framtiden – har sina inneboende risker. Det är lätt att tappa bort det mer svåröverskådliga.

    Man bör även hålla i minnet att enskilda människor följer en slags inneboende livskurva. Som nyfödd en svamp, som suger upp allt. Som ung en prövningens och risktagandets tid. Som medelålders mer av etablering och själslig koagulering. Och som gammal ett mer tryggt varande.

    Ett samhälle statt i snabb förändring skiktar samhället annorlunda än förr. Där äldres erfarenhet och möjliga visdom förr ansågs som värdefull, ropar dagens samhället efter ungdom. Det handlar i hög grad om förändringstakt. Att följa med i den. Vi får allt mer ett samhälle som ställer demografin upp och ned. Yngre högre upp. Äldre längre ned. Där äldres behov av mer trygghet riskerar att fungerar som en broms. Särskilt för unga som vill upp och framåt. Där snart varje 30-årings utbildning är passé. Och företagen sliter i de mest nyutbildade. Snart är ungdomarnas konsumtion från app-världen, i tid betraktad, större än den tid de sover per dygn.

    Gilla

  15. Rikard skriver:

    Hej.

    Där görs ovan en mycket bra liknelse med det som kallas Stockholmssyndromet, och om jag får så vill jag spinna vidare på den tråden.

    Om man inser att alla mänskliga regler är överenskommelser utan annat värde än hur de begränsar en respektive vad de erbjuder i form av hävstänger, så är man fri att göra vad man vill. Det ligger nära hur en person född med det som på kvällstidningsprosa kallas psykopati, men är inte samma sak – psykopaten gör inte som den gör av eget val utan av sin natur.

    Stickspår:
    (Vulgärnihilism, värderelativism och postmodernism eller poststrukturalism är alla idéskolor som syftar till att befria människan från de regler kollektivet den växer upp i påtvingar den (tvingar som i att inget aktivt medvetet val sker; jämför hijab, dop och liknande) och via detta tvång i förväg definierar hur val förstås och vad som kan, får och bör väljas. Vad de inte gör är erbjuder något annat ramverk än den egna lusten (i psykologisk mening, inte sexuell) eller den egna viljan, vilket gör att den tänkta intellektuella frigörelsen från sagda regler aldrig går vidare från det lilla barnets utvecklingsstadium till tonår och vuxen ålder; personen blir intellektuellt sett kvar i barnstadiet med allt vad det innebär. Fetischer (gosedjur/rosa band/gem/med mera), svart/vitt tänkande (dumma vs. snälla vilket definieras som att snäll är den som låter barnet få som det vill), grandios generositet med andras tillhörigheter, och onyanserat känsloregister samt raseriutbrott vid motgångar och förmänskligande av saker och företeelser utan egen vilja eller agens.)

    Förstår man politiska (mediala med mera) ledare utifrån detta blir funderingar om det är slump, dumhet, onda planer eller liknande ointressanta (bortsett från att det kan vara grader av samtliga i olika kombinationer – valet av modell säger inget om sakernas tillstånd men desto mer om sagesmannen) och man kan istället fokusera sin analytiska energi på att bedöma konkreta gärningar, och endast sådana eftersom principiella uttalanden, påståenden och liknande endast är hävstänger enligt det inledande stycket: att besegra sin fiende genom att använda dennes principer mot honom är god strategi, kan man dessutom använda hans egna resurser på hans eget territorium och med dessa förstöra sagda resurser – så mycket bättre.

    Välj en social situation där du har något eget värde på spel. Analysera den utifrån att alla regler, lagar, konventioner och överenskommelser bara är ord; endast materiellt konkreta hållhakar räknas. Vad ser du, till skillnad från när du gör samma men gör det med tro på konventionernas existens och värde?

    Skiftande av arv där testamente saknas, men det finns muntliga löften och ingifta är inblandade är synnerligen gott studiematerial.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gilla

  16. Willy Lindqvist skriver:

    Sveriges politiker byter ut sitt folk mot ett annat folk som avser att eliminera dem. Svenska politiker förbereder sin egen undergång.

    Gilla

  17. Lars skriver:

    Gör ett tankeexperiment. Föreställ er att den vanvettiga invandringspolitiken blockerats tidigt 80-tal. Vilka trender skulle vi ha setts utvecklas i det samhället (särskilt efter 90-tals krisen)? Digitalisering, informationssamhället, globalisering, låg produktivitetsökning, få större, växande företag, ökad internationalisering av befintliga företag, konkurrens med låglöneländer, ökade inkomstklyftor, troligen lägre skatt relativt BNP, ökad BNP per capita. Lägg på invandringen och vi ser alltmer urholkad genomsnittlig kompetens, alltmer olust och otrivsel i samhället, kulturella olikheter och ökade spänningar. Ökade kostnader. Politiker i samtliga partier låtsas att de vi ser inte har hänt.

    Det förefaller mig att politiker på statlig och kommunal nivå, media och akademierna är det stora problemet. De behöver bytas ut. Fredligt eftersom alternativet antagligen endast är ett mer genomgripande sammanbrott. Men vad kan få partigängare i alla dessa partier att vakna upp och kräva kunskap och kompetens hos de utsedda? SD är en blåslampa, men räcker nog inte för det. Det behövs uppror inom partierna!

    Gilla

    • Bzzz skriver:

      Utvecklingen kan ju dock ses i alla västländer, från USA till Tyskland. Öst utvecklas helt annorlunda. Så jag tycker att din analys haltar, det hela bygger på ett ”om”, du verkar tro att det är en (mycket stor internationell) grupp människor som är problemet, inte de ideologier de följer? Jag tror du har fel, man måste söka problemet hos de ideologier som följs, även om jag håller med om att vi har ett antal häpnadsväckande usla ledare.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Jag förstår inte vad du säger, jag säger inget ”om”, jag säger att om man håller en av de viktiga variablerna, den vanvettiga invandringen, utanför analysen och då ser på hur trenderna i samhället är och hur det skulle och ser ut, vad hade hänt då? Lägg till invandring och det ser värre ut på ett irreversibelt sätt.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Ekonomerna analyserar så hela tiden, om de vill analysera invandringen så gör de det mot bakgrund av ceteris parabus, håller övriga påverkande faktorer/variabler konstanta. Så hamnar de i modeller med massor av partialderivatorer eftersom antaganden är att individer/representativa agenter hela tiden optimerar sitt beteende för sin egen nytta Kritiken handlar dels om beteende antagandet, att människor och aktörer inte beter sig rationellt optimerande på det sättet, dels att variablerna inte är oberoende, särskilt inte de som man inte kan identifiera, man får en fel term man hoppas fånga dessa variabler (som man antar är normalfördelade och oberoende). Sedan antar man att marknader, utbud/efterfrågan har en inneboende tendens att skapa generell jämvikt. Men som man påvisade redan på 70-talet, man kan inte matematiskt härleda en sådan allmän jämvikt.

        https://en.wikipedia.org/wiki/Sonnenschein–Mantel–Debreu_theorem

        Ideologi är naturligtvis en sådan variabel, men det intressanta då är vilka tankegångar som dominerar de politiska partierna, näringslivet, akademierna mm.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.