Den första maj skrev jag här på Det Goda Samhället något om denna festdags historia. Det är en dag med en historia som är mycket äldre än socialismen. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren postade min artikel på sitt Twitterkonto med kommentaren:

”Läsvärt av Mohamed Omar om förstamaj-traditionen hos DET GODA SAMHÄLLET”

Ljunggren fick då kritik av någon som menade att jag är ”oseriös”, varpå Ljunggren frågade om även min artikel var ”oseriös” eller bara skribenten. Han förklarade sedan varför han tyckte att min artikel var intressant:

”Innehållet i artikeln är ingalunda allmängods. Jfr den okunniga förstamaj-artikeln i DN idag.”

Den artikel i Dagens Nyheter som Ljunggren hänvisar till bär rubriken ”Därför demonstrerar vi på första maj” men innehåller knappast någon tillfredställande förklaring utan ger i stället en mycket ensidig och ytlig bild av dagens innebörd. I rubriken står det ”vi” och man kan undra om DN upplever att man ingår i detta demonstrerande vi. Den som bara läser DN-artikeln och inget annat kommer att få  intrycket att dagens betydelse härrör från 1800-talet, närmare bestämt en händelse som kallas ”Haymarketmassakern” i Chicago 1886.

Till och med svenska Wikipedia är bättre än Dagens Nyheter. I ett stycke, under rubriken ”Tidig historia”, kan man läsa:

”Första maj har en lång ’förhistoria’. Sedan antiken har folk i Europa och på andra håll i världen firat vårens ankomst med en fest. De tidigaste Första maj-firanden går ända tillbaka till tiden innan kristendomen anlände till Europa. Till exempel det keltiska firandet av Beltane och även Valborgsmässoafton i de germanska länderna. Trots att de hedniska firandena långsamt började försvinna när Europa blev kristet så överlevde en mer sekulär version av firandet inom skolor och kyrkor i Europa. I denna form så är Första maj mer känd för sina traditioner som att dansa runt en Majstång och kröningen av Majdrottningen, i vissa länder. Än idag firas de gamla hedniska riterna från 1 maj av nyhedniska grupper som till exempel wiccaner.”

Vill man ha mer information kan man gå till ett äldre svenskt uppslagsverk, Nordisk familjebok eller den så kallade ”Ugglan”, utgivet 1904–1926. Där får man följande uppgifter:

”Första maj firades med gästabud, och seden att ’dricka märg i benen’ har förblifvit gängse. Särskildt vid de svenska universiteten hög-tidlighålles ännu dagen med fester af olika slag,
såsom muntra gillen, besök (’hälsningar’) nationerna emellan, karnevalsupptåg o. s. v., liksom den sedan långt tillbaka i tiden i regel var byalagens och handtverksskrånas stora årsdag, l maj anställdes ock mönstring med städernas vapenföra manskap.”

”Ej blott allmogen, utan äfven städernas borgare plägade fordom vid majgillena tillställa ett festtåg, anfördt af en man, som var prydd med den karga årstidens löf och blomster samt kallades majgrefve (lat. comes florealis). Vid dennes sida uppträdde i regel en majgrefvinna 1. majbrud. Ofta hörde det till upptåget, att maj-grefven kämpade med och öfvervann en i snöiga djurhudar höljd bjässe, som föreställde vintern. Man brukade flerstädes, åtminstone i våra sydligaste landsdelar, ’bära (sjunga) Maj i by’, i det man på valborgsmässoaftonen vandrade från gård till gård med välönskningssånger och strängaspel för att utdela nyutslagna kvistar eller små stänger prydda med vårblommor. Jfr Majstång.”

I Wikipedia-artikeln dominerar det socialistiskt-politiska firandet av första maj. I artikeln i Nordisk familjebok är det tvärtom, de socialistiska demonstrationerna nämns bara med en mening, som en bisak. Det som förut var bisak har alltså blivit huvudsak.

Det sägs ibland att när första maj blev helgdag 1939, så var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Det stämmer dock inte eftersom första maj under vår historia både har firats som en helgondag tillägnad Valborg och dels som en helgondag tillägnad apostlarna Filip och Jakob. Man får inte glömma att första maj faktiskt fortfarande är valborg, medan sista april är valborgsafton, det vill säga aftonen före valborg, på samma sätt som julaftonen är aftonen före juldagen den 25 december. Dock är det sant att det folkliga första maj-firandet inte har varit kyrkligt utan snarare knutet till årstiden. Firandet är äldre än kristendomen.

Traditionen att paradera på första maj är, som jag visade i min tidigare artikel, inte heller påhittad av socialisterna. Som Nordisk familjebok nämner så anställdes i Sverige mönstring denna dag. Denna tradition går tillbaka till det frankiska riket på 700-talet. Pippin den lille höll sin vårmönstring den första maj och detta kallades campus Maiius, majlägret.

De militära aspekterna av första maj märktes också i att man brukade anordna skyttetävlingar denna dag och i de lekfulla striderna mellan majgreven och vintergreven. Sådana krigslekar nämns av Olaus Magnus i hans Historia om de nordiska folken på 1500-talet:

”Den första maj, när solen befinner sig i Tjurens stjärnbild, utses två beridna skaror av unga och kraftiga män, som om de skulle utkämpa en hård strid. Den ena skarans anförare har namn och dräkt som Vintern. Han är klädd i skinn och väpnad med en lans samt kastar ut snöbollar och isstycken liksom för att få kölden att fortfara. Sålunda rider han upp och ned i triumf och visar sig allt strängare, ju flera istappar som hänga ned från taken. Å andra sidan kämpar ledaren av den andra truppen för Sommaren och kallas Majgreven. Han är utstyrd med gröna grenar och löv – ty det finns då knappast några blommor – samt sommarkläder.”

Och liksom i det gamla frankerriket var första maj i Sverige en dag då kungen visade sig i huvudstaden för att ta emot folkets hyllning och livgardet till häst paraderade i glänsande uniformer. Man kan misstänka att Dagens Nyheters utelämnande av vissa sidor av första majs historia inte bara beror på okunnighet.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie).