Patrik Engellau: Högre utbildning

Patrik Engellau

Häromdagen kom jag i debatt med en trevlig och begåvad person som forskar kring innovationer. Hans uppfattningar i åtminstone debattfrågan skilde sig avsevärt från mina. Det handlade om svenska högskolor och universitet. Är de bra eller dåliga?

Mina åsikter baseras i detta fall dels på en allmän misstänksamhet mot allt som politikerväldet åstadkommer, så där kan nog element av fördomar påverka mitt synsätt, dels också på att jag tillsammans med en grupp universitetsprofessorer och andra forskare för några år sedan skrev en bok som heter Universitetsreform! om just svenska högskolor och universitet. Bokens tes är ungefär att eftersom universiteten får betalt efter hur många examina de delar ut så har de incitament att göra studierna alldeles för lätta vilket studenterna missbrukar till att inte anstränga sig så mycket. Detta system tenderar, sa vi, att undergräva de akademiska lärarnas makt och i stället ge större inflytande till studenterna och administratörerna till men för kunskapsnivån på lärosätena. (Den lösning vi föreslog var bland annat att lärosätena inte själva skulle få sätta sina betyg utan att utomstående akademiker skulle anlitas för detta. På det viset skulle man bekämpa betygsinflationen.)

Min meddebattör förklarade att jag hade fel. Svenska högre lärosäten levererar fler och bättre forskare än någonsin tidigare. En allt stridare ström av patent flödar ut ur universitet och högskolor. Stockholm är enligt påstått vetenskapliga undersökningar världens mest innovativa och företagsamma område efter Silicon Valley. Och se bara hur entreprenörskapet frodas i Sverige. Var och varannan vecka presenteras nya, unga svenskar som blivit dollarmiljardärer på att sälja sina relativt nystartade företag.

En helt annan bild alltså. Jag vet att jag har grund för mitt ställningstagande men jag tror att det ligger en hel del i även vad meningsmotståndaren anförde. Hur kan det gå ihop?

Jag tror att det kan ha att göra med vad vi egentligen menar att de högre lärosätena ska åstadkomma. Här finns två motsatta uppfattningar.

Den första är att skolorna ska bibringa studenterna stor, mätbar, användbar lärdom, till exempel hur man lagar tänder eller gör årsredovisningar. Genom att skaffa sig djupa kunskaper av den sorten förbereds studenterna för ett yrkesliv som förutsätter god bekantskap med hantverket och tänkesätten inom den aktuella sysselsättningen. För att studenterna ska lyckas bra krävs det att de jobbar mycket. Den jurist som har studerat tio timmar i veckan kan vid examen efter fyra år mycket mindre än den jurist som studerat fyrtio timmar i veckan. En tandläkare som bara lagt ned fem timmar i veckan på studier skulle jag inte bevilja inträde i min munhåla.

Det är den sortens högre utbildning som jag tror sviktar i Sverige. Detta är allvarligt, för den stora massan av studenter går på högre lärosäten just för att skaffa sig en användbar och praktisk utbildning så att de kan få ett jobb. I varje fall är det detta politikerna hoppas på när de bygger ut universitetsväsendet och skickar allt större andelar av årskullarna till högre utbildning.

Men det finns också den motsatta uppfattningen om vad vi har universiteten till, nämligen att skapa bästa andliga förutsättningar för att extremt begåvade människor ska få utveckla sin kompetens under ledning av en äldre generations främsta hjärnor. Detta är något helt annorlunda än det korvstoppningsprojekt jag just beskrivit som handlar om att producera en stor mängd yrkesskickliga personer. Här är syftet i stället att hjälpa särskilt talangfulla unga människor att lära sig tänka och ge deras kreativitet luft under vingarna. Avsikten är att odla fram intellektuellt unika individer och få upp dem på banan. Det handlar inte så mycket om råplugg och noggrann kunskapskontroll som fastmer att studenterna ska staka sig en egen väg mot mål som de själva formulerar. I stället för att underlätta sådana personers utveckling kan en utbildning baserad på plugg och tentamina lägga hinder i vägen för möjliga naturliga framsteg. Naturligtvis är det bara en liten del av en årskull som har de mentala förutsättningarna att platsa i den sortens skolning.

Om ett land har relativt kravlösa och dåliga högre lärosäten är det utbildningen av revisorer och sjukgymnaster som blir lidande. Det är farligt ty det är den sortens jobb som den överväldigande majoriteten av de examinerade är ämnade för. Men dåliga skolor är inte nödvändigtvis skadliga för de självmotiverande individer som ödet har bestämt ska bli uppfinnare eller kompositörer.
På det viset är det möjligt att ha ett universitetsväsende som misslyckas med huvuduppgiften, nämligen att pumpa ut skicklig, yrkeskunnig arbetskraft för kvalificerade jobb, samtidigt som det trots sina brister duger till plantskola för ett mindre antal patentproducerande forskare och företagare som tjänar miljarder på egenutvecklade appar.

25 reaktioner på ”Patrik Engellau: Högre utbildning

  1. Dnam eksnad skriver:

    Ja människor med drivkraft och intelligens finner alltid vägar. Det mest allvarliga är inom humaniora, där man indoktrinerar en armé att kämpa för rådande antivetenskapliga vänsterordning där endast makten betyder något. Maxwells ekvationer är ju desamma vad man än lär ut på genustramserikursen. Problemet är att dessa indoktrineringskurser är fyllda av alla de som påverkar folks åsikter, journalister, politiker och värre.

    Gillad av 10 personer

  2. Bo Svensson skriver:

    Extern betygssättning ÄR problemets lösning, – där problemet är planekonomins tillkortakommanden inom undervisningssektorn. – Med den direkta makten över våra pengars fördelning över skattefinansierade ändamål, skulle vi då bara betala för att kunnandet hamnat på plats. – Man får betalt i takt med att man lär sig och för pengarna köper man sin undervisning där man tycker den bedrivs effektivast.

    Gillad av 1 person

    • Patria Amissa skriver:

      ”Problemet och lösningarna är långt mer besvärliga än så. Grundskola och gymnasium har degraderats i decennier. Redan för 25 år sedan talades det livligt, på min avdelning på ett högre lärosäte, om att eleverna hade sämre och sämre förutsättningar för studier på högre nivå.
      Detta är, tror jag, en av orsakerna till reformen att alla högre lärosäten skulle få betalt per elev som klarade utbildningen. En andra orsak till reformen skulle kunna vara att ALLA skall kunna skryta med en universitetsutbildning, men det är en ren spekulation från min sida. Hursom, reformen är inget annat än ett kunskapssjälvmord. Med dagens utveckling kommer snart svenska högre utbildningsdiplom att vara ungefär lika mycket värda som rumänska sjuksköterskediplom – men det är ju i alla fall enligt tidens melodi.

      Att vända utvecklingen från dagens nivå till att få tillbaka en utbildning i världsklass kommer att ta ungefär lika lång tid som vi låtit den förfalla; att tro något annat är inte realistiskt, utan rentav naivt.”

      Gillad av 8 personer

      • cmmk10 skriver:

        Mats Alveson har funderat en hel del på det här, bl a att det kanske inte är nödvändigt med en universitetsexamen för revisorer och sjukgymnaster.

        Även om samhället blir att mer kunskapsintensivt är det ändå vansinne att universitetsutbilda mer än de kanske 15-20% som har utförsgåvorna för detta. I dag har vi alldeles för innehållslösa kurser och för långa utbildningar, för att tillräckligt stora volymer skall kunna få en examen.

        Gillad av 3 personer

    • Patria Amissa skriver:

      Problemet och lösningarna är långt mer besvärliga än så. Grundskola och gymnasium har degraderats i decennier. Redan för 25 år sedan talades det livligt, på min avdelning på ett högre lärosäte, om att eleverna hade allt sämre förutsättningar för studier på högre nivå.
      Detta är, tror jag, en av orsakerna till reformen att alla högre lärosäten skulle få betalt per elev som klarade utbildningen. En andra orsak till reformen skulle kunna vara att ALLA skall kunna skryta med en universitetsutbildning, men det är en ren spekulation från min sida. Hursom, reformen är inget annat än ett kunskapssjälvmord. Med dagens utveckling kommer snart svenska högre utbildningsdiplom att vara ungefär lika mycket värda som rumänska sjuksköterskediplom – men det är ju i alla fall enligt tidens melodi.

      Att vända utvecklingen från dagens nivå till att få tillbaka en utbildning i världsklass kommer att ta ungefär lika lång tid som vi låtit den förfalla; att tro något annat är inte realistiskt, utan rentav naivt.

      Gilla

  3. Göran Holmström skriver:

    Man kanske ska skilja på riktiga kunskaper och erfarenheter som leder till varaktigt förbättring .
    Att slå sig för bröstet och hävda att Sverige är världsledande i innovation, är ju rätt missledande. Om man istället skulle hävda att Sverige producerar många miljonärer och miljardärer per Capita på helt meningslösa ”Trendiga” varumärken och saker som blir en,”Hit”, i sociala medier så stämmer det bättre.
    Nästa pilsner i den frågan blir vem betalar egentligen dessa,”Innovatörer”?
    Ja som vanligt svenska skattebetalare antingen direkt då man köper skräpet, eller via skattsedeln då vinnova eller något anat institut med en Agenda vill styra folket åt önskad riktning.
    Återgår vi till utbildning och kunskaper, så är det ju bara att titta på kunskapsnivån på dom styrande. Dom imponerar inte ett dugg, och ska det föreställa ”Eliten”,
    så lär deras skolväsende vara än mer sämre.
    Min misstanke är att dom flesta normala av oss missuppfattat allt rejält och letar i termerna god eller ond, vänster eller höger!
    När lösningen är enklare än så. Det finns ett hemligt språk som skiljer alla vanliga från dom som driver agendorna, språket är baserat på ett helt nytt träd. Att kalla det Indoeuropeiskt vore fel.
    Det nya språket heter Bullshitanska, och behärskar man inte det flytande så är alla vägar till dom stora pengarna eller en värdefull mediaplattform fullständigt stängda.
    Språket lärs ut från Dagis till skolan och går vidare till studierna efter.
    Det är inte resultaten som räknas, endast hur snyggt man snackar lingot.
    Citerar Hövdingen i Asterix och Obelix på detta,” Vid Teutates måtte himlen falla ner över er”!

    Gillad av 3 personer

    • Kronblom skriver:

      Har man en bra affärsidé ska man inte försöka slå mynt av den i Sverige av egen erfarenhet. Man blir motarbetad av myndigheterna. De gillar zombieföretagande och det är ett bra alibi så länge man noggrant planerar sin svenska identitet. Inget ska sticka ut från den grå massan. Det man tjänar mycket pengar på ska bedrivas i en separat verksamhet i ett annat land där företagande ses som en tillgång. Det finns många att välja mellan men det har blivit svårare att arbeta osynligt i Europa sen 2010.

      Gillad av 2 personer

  4. Anders skriver:

    Det är inte sant att vi producerar framstående forskare. Alla bibliometriska data visar det motsatta: Vi sjunker i internationell ranking. Att en och annan datanörd lyckas ändrar inte på detta förhållande.

    Gillad av 8 personer

  5. Hovs_klipphällar skriver:

    Vad jag förstår — det var många år sedan jag hade någon kontakt med universitetsväsendet — så är det politiseringen som utgör det värsta problemet. Här är det framförallt inom de såkallade samhällsvetenskaperna som detta blir tydligt.

    Den numera klassiska norska programserien ”Hjernevask” tar upp detta:

    https://genusnytt.wordpress.com/2011/12/03/se-hjernevask-avsloja-genusmyterna/

    Som man kan vänta, så har vänsterextrema SVT vägrat sända detta.

    Gillad av 12 personer

  6. Claudia de Longueville skriver:

    Universitetens kvalitet är tyvärr en följd av skolkatastrofen, Patrik.
    Liksom gymnasieskolan i dag är ett förlängt högstadium, fungerar universitet och högskola i bästa fall som ett förlängt gymnasium.
    Vänstervandalernas kontinuerliga misshandel av skolan har sänkt studenternas kunskaper till europeisk lägstanivå.
    Det lär inte dröja länge innan även universiteten närmar sig denna.

    Socialdemokraterna avskaffade studentexamen.
    Den ersattes med den till föga eller intet meriterande ”flumstudenten”.
    När den gamla lärdomsskolan skulle ersättas av en enhetsskola för alla, så kontaktade Tage Erlander, sin gamla vän, sedermera hedersmedborgaren i Östtyskland, Stellan Arvidsson.

    Var gick det fel med skolan och hur länge har utvecklingen pågått?
    Postmodernisterna styr svensk skola med järnhand, och har så gjort i decennier.
    Den som det allra minsta har följt utvecklingen, kan rimligen inte ha missat att nedgången har skett under lång tid.

    I Sverige har social utjämning och inte kunskapsförmedling varit skolans huvuduppgift sedan 1960-talet.
    Lärdom har successivt ersatts av snömos och svammel.
    Svenska elevers kunskaper har rasat mot ett svart hål samtidigt som betygsinflationen galopperat mot oändligheten.

    Självdisciplin, uthållighet och punktlighet existerar sorgligt nog inte i den kravlösa flumskolan.
    Dagens elevgeneration, kan för övrigt inte ens stava till koncentration, uppmärksamhet eller fokus.
    Det har i sin tur medfört att svenska elever är svaga i disciplinen självständigt tänkande och enkannerligen i läsförståelse.
    Brister som rimligen inte befordrar elevernas intellektuella utveckling och som sannolikt inte heller gagnar demokratin eller den politiska toleransen.

    Det finns många, som inte alls har förstått orsakerna, vidden och djupet av det svenska skolfiaskot.
    Hur skolan förvandlades till dagens inferno av kaos, stök och bråk.
    Ett ställe där störningarna i klassrummen för längesedan har nått en nivå, som omöjliggör all vettig undervisning.

    En grushög till mardrömsmiljö, cementerad som arbetsplats för en ny underklass.
    En plats så deprimerande, hälsovådlig och hopplös att ingen frivilligt vill vistas där.
    Lektorer och adjunkter har utrotats och resten har blivit kommunalarbetare med soplöner och stinkande status.

    En lärarkår, som rekryteras från flumstudenternas absoluta bottenskrap kan inte förmedla de kunskaper som krävs.
    Varannan gymnasielärare saknar nu behörighet för de ämnen i vilka de undervisar.
    Kvackandet är välkänt för den som har minsta kännedom om skolan.

    Kaoset i skolan är ett enormt svek mot alla de elever som vill lära sig och som har rätt att få god undervisning i en trygg miljö.
    Det är ett förräderi mot ungdomen.
    Aldrig har det släppts ut grupper av så obildade elever och aldrig har medelgoda och duktiga elever fått så lite stimulans.
    Den svaga tredjedelen, som inte bara stör all undervisning får dessutom praktiskt taget alla resurser.

    Enligt skolutredaren, professorn Leif Lewins rapport från 2014, har kunskapsresultaten i den svenska skolan under drygt två decennier försämrats på praktiskt taget alla områden och för såväl de bäst, som de sämst presterande eleverna.
    Enligt OECD:s PISA-rapport från 2014 utmärker sig Sverige.
    Den forna kunskapsnationen utgör tillsammans med Turkiet, Tunisien, Mexiko och Uruguay den grupp av länder, i vilken antalet extremt lågpresterande har ökat särskilt mycket.

    OECD poängterar även, att Sveriges självbild av att vara en kunskapsnation inte stämmer med verkligheten.
    Lewin klargör omsorgsfullt för vad som hände, när svenska elevers PISA-resultat hamnade på europeisk träsknivå.
    Trettio år av låt gå-mentalitet, i vilken kravlösheten gick som en röd tråd, ledde till det svenska skolfiaskot.

    I en skola där ”katederundervisning” är lika fult som ”kadaverdisciplin” och där det senare ordet är den officiella beteckningen på normal arbetsdisciplin, kan man inte förvänta sig annat än att kunskaperna ligger på bottennivå.
    Decennier av mardrömslik misshandel av skolan har oundvikligen sänkt även klassen på universiteten

    Det svenska skolsystemet fungerar inte alls.
    Alla internationella undersökningar visar, att det är ett absolut fiasko.
    Den svenska skolan likviderades sannerligen inte på en eftermiddag, för i så fall skulle ju den världskloka broilern ha kunnat vrida allt rätt på en kafferast eller åtminstone på hundra dagar.

    Det tog över hundra år att bygga en högklassig svensk skolkultur.
    Efter tre decennier av illdåd var den förvandlad till den ruin, som nu kan beskådas.
    Flummarna brände katedern och förvandlade den gamla kunskapsskolan till dagens bildningsfientliga förvaringsanstalt.
    Tyvärr är den absoluta botten ännu inte nådd.

    Yrvakna politiker orerar om att ”det är skolans plikt att alla som går ut i samhället skall kunna läsa, skriva och räkna”.
    Högskolekompetens!
    Nu har vi det utbildningssystem, som politikerna gjort sig förtjänta av.
    Minst en tredjedel av eleverna i den svenska skolan har ingen möjlighet att få den utbildning, som motsvarar deras kapacitet.

    Massinvandringen av analfabeter och outbildade från tredje världen, motsvarande hundra ”Norra Real”, min gamla skola, kommer sannolikt att knäcka det som är kvar av den svenska skolan.

    Gillad av 8 personer

    • cmmk10 skriver:

      Håller med om det mesta, men …

      ”Den ersattes med den till föga eller intet meriterande ”flumstudenten”.”

      … då jag examinerades från NT (4 årig teknisk) på sent 70-tal så var det banne mej ingen latmansutbildning. Universitetet var rena vilohemmet i jämförelse. (Undantaget matematikstudierna, då jag tyvärr inte har den där medfödda fallenheten som en del lyckligt lottade har.)

      Gillad av 3 personer

      • Claudia de Longueville skriver:

        Du hann ut från gymnasiet i god tid.
        ”Efter tre decennier av illdåd var skolan förvandlad till den ruin, som nu kan beskådas.”
        Du tog ”studenten” omkring 1979, då det fortfarande ställdes betryggande krav.
        Det är fyra decennier sedan.
        Den gamla stammen av välutbildade lärare fanns då alltjämt kvar.

        Gillad av 2 personer

  7. Jari Norvanto skriver:

    Mats Alvesson, både psykolog och ekonom, skrev underhållande om det utbildningsprofessionella komplexet, titelsjukan, grandiositeten och illusionsnumren inom politiken och diskursen, i boken ‘Tomhetens triumf’. Han skrev bl a om det utbildningsfundamentalistiska paradigmet som ser de icke studiemotiverade som problem och vidareutbildning som det normala; med följden att pedagogiken ska anpassas till de icke studiemotiverade, som varken vill eller ens kan ta sig igenom en utbildning. Och här ertappar jag mig själv med ”ta sig igenom” – som om det är genomströmning i första hand och inte förkovran utbildning handlar om.

    Även om en högre utbildning kanske inte behövs i ett specifikt arbete, så blir det ändå en inträdesbiljett för att komma i beaktande. Vilket då motiverar andra att lägga tid och pengar på en utbildning som de kanske inte behöver i arbetet. Här finns också ett exempel på hur fler examinerade jurister riskerar medföra juridisering av samhället, där problemen annars skulle ha betraktats med ett annat synsätt och lösts på ett annat sätt. Och nu när jag bläddrar i boken ser jag att han bl a refererade till Lasch i det följande, som på 70-talet såg utbildningen av ”hjälpande professioner” medförde en ”terapeutisk sensitivitet” med följden att de såg klienter, hjälpbehövande och var lyhörda för deras ”frustrationer, kränkningar och imperfekta arbetsmiljöer”. Och Foucaults maktanalys ”förolämpar bondförståndet” och människoförbättrande anspråk är inte harmlöst.

    Gillad av 3 personer

    • cmmk10 skriver:

      (Är han inte socionom från början? Haft professorer i Företagsorganisation.)

      Hörde ett påstående om att chefer gärna ser att underhuggarna har höga examina, då det påverkar deras egna löner på ett positivt sätt. Undrar om det kan ligga någonting i det?

      Gilla

      • Jari Norvanto skriver:

        Vet ej. Däremot kan en osäker chef känna sig utmanad av kompetenta personer genom deras blotta existens. Kom ihåg att många omger sig med nickedockor, eftersom det är behagligt så.

        Gillad av 2 personer

  8. Hortensia skriver:

    Briljant, Patrik, att enstaka individer tycks klara sig helskinnade genom det svårt politiserade utbildningsväsendet och lyckas bli framgångsrika uppfinnare, som blir ofattbart rika på sin företagsamhet, men tiotusenmiljarderkronorsfrågan är ju olöst:

    Hur ska den kloka, duktiga, ständigt strävsamma och skötsamma befolkningens liv, lem och egendom rent praktiskt kunna skyddas mot korkade och/eller grovt kriminella individer, vars antal dessvärre förefaller öka dramatiskt i stora delar av landet?

    Gillad av 4 personer

  9. JL skriver:

    “Var och varannan vecka presenteras nya, unga svenskar som blivit dollarmiljardärer på att sälja sina relativt nystartade företag.”

    ———

    Ja visst är det underbart hur alla möjliga statliga institutioner glatt tar åt sig äran för det som drivna individer åstadkommit?

    Jag tillhör skaran ovan, och känner andra i densamma.

    Ingen av oss har den svenska universitetsvärlden att tacka för framgångarna. Jag har fullföljda universitetsstudier och tror jag är ensam om detta bland de jag känner som lyckats på riktigt. Övriga framgångsrika hoppade av eller påbörjade aldrig studier på universitet.

    Tiden på universitet fungerade mer som en ”underhållande broms” där vuxenlivet sköts upp och studier var bland de saker man ägnade minst tid åt. 10-12 timmar i veckan var nog snittet under 6 år. Bromsen var som tur är inte tillräckligt stark för att hindra det inneboende drivet att till slut skapa något eget..

    Katalysator i mitt fall var många års resande och frekvent umgänge med vänner från andra sidan Atlanten. Den svenska offerkoftan och mellanmjölks-indoktrineringen jag ofta bar initialt tvingade de mig att kasta asap.

    Mycket tacksam för detta.

    Universiteten har absolut sin roll i att utbilda kvalificerad arbetskraft och forskare. Att de skulle fostra framgångsrika entreprenörer är bullshit.

    Gillad av 6 personer

    • JL skriver:

      Rekommenderar Tinos brors bok.

      Sammanfattat:
      Svenskar är överlag framgångsrika, trots ”den svenska modellen”, inte tack vare densamma

      Säkert rasistiskt att säga detta va?

      Gillad av 4 personer

    • cmmk10 skriver:

      ”Att de skulle fostra framgångsrika entreprenörer är bullshit.”

      Detta kan aldrig ha varit tanken med Universitet/Högskolor. Den arbetskraft – utöver lektorer och forskare – som produceras är till för att verka i byråkratiska system.

      Gillad av 3 personer

  10. fabricerad skriver:

    Att de som studerar mindre vet mindre än de som studerar mycket är en sanning med modifikation. Gör rätt! Bra studieteknik och förmåga att förstå fort! Har man bara hygglig kognitiv skärpa behöver man inte kämpa med sådant som andra kämpar med.

    Gillad av 1 person

  11. Snackademiens anständiga sekreterare skriver:

    Jag uppfattar att det är en enorm spännvidd vad det gäller olika utbildningar och vad de kräver av studenterna. Det finns flera tunga utbildningar som kräver många ”dygnanden” av sin studenter. I stället för att dra alla utbildningar över en kam kanske detta faktum skulle erkännas.

    Gilla

    • JL skriver:

      Bra poäng.

      Kan själv gå i god för detta efter att ha läst ett år på civilingenjörsutbildningen, psykologprogrammet och trumvirvel……… lärarprogrammet.

      Den sistnämnda av de tre var en parodi på universitetsutbildning. All de fördomar ni har infriades.

      Genus, etnicitet och klass var de tre variabler som genomsyrade alla diskussioner.

      Ordet ”värdegrund” återkom i alla möjliga sammanhang.

      Studietakten var på en nivå anpassad till elevunderlaget, som i sin tur var en skrämmande mix. Många personer som inte blev antagna på andra utbildningar.

      Vänstervridna åsikter var en självklarhet bland både elever och professorer. De som undervisade var i flera fall de som inte klarade att bli lärare och akademin blev deras livlina. Några lysande undantag på utbildningen fanns, men flera av dessa gjorde som jag och hoppade av när de insåg vad de gett sig in på.

      Är skrämmande nu när allt fler av den gamla skolans lärare går i pension och ersätts av de som skolats på senare tid.

      De två sistnämnda utbildningarna krävde avsevärt mer ansträngning, men de släppte inte heller in vem som helst.

      Gillad av 2 personer

  12. En annan skriver:

    Kanske dags att sluta anställa kvinnliga lärare i grundskolor och gymnasier, vill dom undervisa får dom göra det som specialister i valfritt område på universiteten, dock räknas inte genuskunskap och liknande trams som ämne inom högre utbildning generellt, möjligtvis som enstaka sidokurser. Varför då? Jo för att kvinnor kan inte hantera dagens elever, med elever som skriker jävla hora så fort dom inte får som dom vill, ej heller bör dom sitta som rektorer när hela klanen väller in för att protestera mot orättvisa betyg. Nätskriften Kvartal har haft en hel del vettiga artiklar om sveriges skolväsende, läs gärna dom, läs också boken -Korruptionen i Sverige- har glömt författarens namn en helt klart läsvärd. Det här är viktigt, hela landets välfärd står och faller med att medborgarna får en adekvat utbildning, inte i genustrams utan i sådana ämnen som gör att Volvo kan stoltsera med.-Made By Sweden.
    Nu kommer jag antagligen få hela feministafan efter mig, men det struntar jag i, dom tog djävulen i båten, varsågod ock ro….

    Gillad av 2 personer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.