Saint Patrick och irländarna, Sankt Erik och svenskarna

Mohamed Omar

Idag är det den 17 mars och Saint Patricks dag. Det är både en helgondag, till minne av S:t Patrik som införde kristendomen på ön, och en nationaldag. Men framför allt är det en festdag!

Festen har spridit sig över hela världen, mest till USA och Storbritannien där det bor många irlandsättlingar. Men glädjeyran har också kommit till oss i Sverige. Jag har själv deltagit i flera fester här i Uppsala.

Jag hör inte till dem som fnyser åt importerade festdagar, vare sig kusliga Halloween eller yra S:t Patrick dag. Det är bara kul. Dessutom är detta traditioner från kulturer som står oss väldigt nära. Det är något helt annat än att fasta i ramadan.

Men S:t Patrick dag har ändå fått mig att fundera på våra egna, svenska helgondagar. Man kanske borde försöka återuppliva dem? Inte för att vi tror på helgon och under, utan framför allt för att det är kul. Jag menar, hur många svenskar som firar S:t Patrick dag tror på helgon? Själv är jag ateist och tror varken på helgon, änglar, gudar eller profeter.

Så har ju vi moderna svenskar ett oikofobiskt drag. Det vill säga vi tycker att andra kulturer är så intressanta och märkvärdiga, samtidigt som vi ignorerar eller nedvärderar vår egen kultur och historia. Ja, som Mona Sahlin sa en gång: ”Jag tror att det lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.”

När man börjar läsa om vår svenska kultur, inser man snabbt att den är minst lika märkvärdig och intressant som andra kulturer. Och faktiskt ännu mer märkvärdig för att den är vår egen. Det är som när du släktforskar och upptäcker en förfader som uträttade något stort eller levde ett spännande liv. Det känns mer speciellt eftersom han är din släkting. Något av honom finns i dig.

Ja, att återuppliva gamla fester som fallit i glömska kan bli ett sätt att få oss att läsa på och lära känna oss själva. En fördel med att gilla svensk kultur är ju att den finns så nära inpå. Det blir en kort upptäcktsfärd.

Det mest kända svenska helgonet är utan tvekan S:t Birgitta. Men det är framför allt som människa hon är känd. Hennes dag är det få som bryr sig om, med undantag av katoliker och vissa kufar… De högkyrkliga i sammanslutningen Societas Sanctae Birgittae (SSB), det vill säga lutheraner som gillar rökelse och korstecken, håller varje år ett möte i Vadstena på Birgittadagen den 23 juli.

Den största svenska helgondagen har varit Eriksdagen den 18 maj till minne S:t Erik konung. Han blev martyr i Uppsala, som då hette Östra Aros, år 1160. Legenden berättar att han under en mässa fick bud om att danskarna var på väg, men han ville bli lämnad i fred tills mässan var slut. När det var dags gjorde han korstecknet, väpnade sig och kom ut med sina män.

Där blev han besegrad och halshuggen. På platsen där han dödades sprang en källa fram, S:t Eriks källa. Och en blind kvinna fick synen tillbaka av att röra vid hans blod. Eriks ben förvaras i ett relikskrin i Uppsala Domkyrka.

S:t Erik kom att bli Sveriges särskilda skyddshelgon, en som svenskar kunde åkalla i krig och i nöd. I slaget vid Brunkeberg 1471 uppenbarade sig ett brinnande svärd i skyn. Det var Eriks svärd. Svenskarna fick mod och vann. Erik sågs som en rättfärdig kung, rex iustus, en förebild för alla svenska kungar som kom efter honom och en nationell symbol. Med uttrycket ”Sankt Erik konungs tid” syftade svenskarna på en slags sagotid, ”den goda tiden”, då kungen var rättvis, skörden god och folket lyckligt och mätt.

Sveriges första rikssigill från 1436 har en graverad bild som föreställer Erik. Helgonet är klädd som en riddare från 1400-talets början med krönt hjälm och pansarrustning över en brynjedräkt. Till vänster om S:t Erik finns en sköld med det svenska riksvapnet, tre kronor, som helgonet håller i sin ena hand. I den andra handen håller S:t Erik en vimpelliknade fana, ”Sankt Eriks banér”, som fladdrar bakom hans huvud.

År 1436 hade Engelbrekts svenska uppror mot unionskungen lyckats. Erik av Pommern var avsatt och riksrådet styr landet.

Den latinska texten lyder: Sigillum regni Svecie. Sanctus ericus svecorum gothorum rex.
Översatt till svenska: ”Sveriges rikes sigill. Den helige Erik, svears och götars konung.”

Eriksdagen var också en viktig märkesdag i kalendern, och pryddes på runstavarna med ett krönt huvud och ett sädesax. Det gamla talesättet ”Om Erik ger ax, ger Olof kaka” betyder att om höstrågen hade gått ax till eriksmässan så skulle man kunna baka bröd av mjölet till Olofsmässan den 29 juli. Sankt Olof, som också var stor i Sverige, var kung av Norge 1015-1028 och är landets nationalhelgon.

I legenden kan vi läsa om att Erik var en from kristen som bar tageltröja och badade i iskallt vatten för att hålla sina lustar i styr. Han var älskad av sitt folk, byggde kyrkor och upprätthöll lagen. Tillsammans med biskop Henrik for han på korståg till Finland. Hur mycket av detta som är sant är svårt att veta.

Man blir inte klokare av att läsa Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar. Men kan bli inspirerad och underhållen, för han är en bra berättare. Kung Eriks död skildras ganska romantiskt. När mässan var sjungen, gick Erik ut och mötte sina fiender. En av danskarna höjde sitt breda svärd över hans nacke. Men den hjälplöse kungen blev inte rädd, han blev lycklig:

“Hans ansikte, som förut varit blekt, övergöts av en stark rodnad som inför den högsta lycka. ‘Mer än jorden och den sol, som nyss rann upp’, sade han halvviskande och kysste korset på radbandet, ‘älskar jag något långt borta, som jag ännu aldrig har fått se med mina ögon eller röra vid med mina händer. Och för den kärleken är det mig en ära och en himmelsstund att få dö.’”

Den i början av 1500-talet författade Erikskrönikan nämner Erik allra först i sin uppräkning av svenska helgon:

Swirges riike är thet besta land,
i heela werdhen man finna kan.
Med hellige men oc qvinner Gud haffwer begåffuat…
Swerige – ty ware han priisat och loffuat.
Försth then milde konungh Sancte Erich.

Sveriges rike är det bästa land. Och Uppsala är Sveriges bästa stad!

Hur kan man då fira S:t Eriks dag? Det första man ska göra är att försöka övertala sina vänner om att det är en kul idé. Sedan hyr eller lånar man en festsal för den 18 maj 2019. Jag tror det funkar bra att fira S:t Erik på samma sätt som man firar S:t Patrick: genom att äta gott och kröka. Vill man kan så klart lägga till något tal om S:t Erik och hans liv, en dikt eller en sång. Enligt legenden så kom svenska flaggan till genom att Erik såg ett gyllne kors i skyn då han var på korståg i Finland så Ossiannilssons sång ”Sveriges flagga” torde passa bra på en Eriksfest – och överhuvudtaget fosterländska dikter och sånger.

I en dikt av Bertil Malmberg skildras hur fick flaggan så här:

Ser du korsets riddarfana –
en gång i en syn lät Herren
Eriks öga skåda den –
och han tog den till sitt tecken
och den lyste på hans bana,
ofta blodig, aldrig rövad,
framför segervana män.

(Läs hela dikten här)

Man bör utse någon jovialisk vän till sånganförare och kanske även trycka upp ett litet häfte med särskilt utvalda snapsvisor. Bäst vore om kunde skriva några egna snapsvisor med Erikstema, gärna med glimten i ögat. Nationalsången och kungssången är givna.

27 reaktioner på ”Saint Patrick och irländarna, Sankt Erik och svenskarna

  1. Jan Andersson skriver:

    Ett bättre sätt vore att helt nykter åka till Vaberget väster om Karlsborgs fästning en vacker försommardag, gå till utsiktsplatsen och se halva Vättern nedanför och Vadstena på andra stranden. Det är det mest enastående vackra jag sett i Sverige, som för övrigt är ett fantastiskt land vad man än jämför med.

    Besök gärna Karlsborgs fästning också och ta del av dess historia och bevarade kulturmiljö.

    Gillad av 4 personer

  2. Södermalmsrealisten skriver:

    St Patrick var en frigiven engelsk slav från Wales som kristnade irländarna genom att demonstrera treenighetens mysterium med den allerstädes närvarande lille klöverplantan – Shamrock. Dock botaniskt ovisst vilken som avses. En del misstänker a det inte alls är någon klöver utan harsyra.
    http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/3519116.stm

    Alltså redan nationalblomman bär i sig äkta irisk skrönografisk obestämdhet.

    the old triangle – in the women´s prison – är annan irisk symbolik, dock mer lättolkad.

    Gillad av 2 personer

  3. Båt i sand, mot röka byter hand, med hinduisk man, suget från horisontens rand, för stark han fann, åter på böljans salta vand, detta han kan, bättre än att rida elefantiand, bakfram skriver:

    Detta blir delvis off-topic, men eftersom det var Omar som skrev om Christchurch..så får det bli här jag skriver, del 1

    Jag levde länge och trodde att denna gamla strid om korset var över, att nazism och kommunism var borta och att islam, tja, det var inte vårt problem, men hej vad man bedrog sig. På något sätt så har vänsterns principer överlevt, och så till den grad att det är vårt nya styrande paradigm. Detta paradigm definieras, som alla onda paradigm, främst av vad det är mot, inte vad det är för, vad det kan förstöra, inte av vad det kan bygga, så som jag ser det så är rivandet av gamla kulturminnen och byggandet av gråa betonghus helt i linje med alla våldtäkter och terrordåd. Det kan verka konstigt att dagens vänsterliberala etablissemang så omfamnar islam, vad är anledningen djupast sett? Jag tror att det är hat, ett hat som kommer av att man vill att världen skall vara annorlunda, man kan inte frigöra sig från sin utopiska längtan, och ej heller från sina egna drifter och svagheter och för detta hatar man världen, och finner en maka i islam. Islam definierades Från början av vad det var emot, kristendom och judendom existerade redan, hela islam verkar ju vara skriven i relation till något redan existerande, som skall rivas ner. Djupast sett så hatar vänstern världen för att man skall dö, som Östman skriver, man hatar allt och ens utopier blir allt mer desperata och destruktiva, klimat och islam, men vad man än gör så finns döden där, den religion och den tro man kastat ut räddade en från döden och nu försöker man desperat skapa något annat som kan åstadkomma samma sak, men det går ju inte, endast hatet finns kvar.

    Därför hatar man de som finner sig tillrätta i denna värld, de som gör sitt bästa, de som tar hans om sin familj, de kristna och judarna, de som vill vara fria och inte förslavade under detta nya pk-paradigm, de som vill följa den vetenskapliga metoden. Hatet driver idag hela etablissemangets politik. Endast så kan jag förstå Christchurch.

    Gillad av 6 personer

  4. Båt i sand, mot röka byter hand, med hinduisk man, suget från horisontens rand, för stark han fann, åter på böljans salta vand, detta han kan, bättre än att rida elefantiand, bakfram skriver:

    Del2

    Hur förstår jag då Christchurch? Varför skriva om vänsterns hat? Jo för att jag såg videon Olle delade igår. Om denna video är autentisk så är detta ju uppgjort. Jag ser som regel inte videos som denna men detta verkar oerhört. Folk ligger redan i högar när skytten kommer in, inget blod kan ses, ingen skriker. Man kan se senare en som ligger i högen med mobiltelefonen framme. Jag läste inte så mycket om det men man får veta att personen kommer från Australien, men utför ett dåd på Nya Zeeland, inspirerad av ett av de minsta muslimska terrordåden på senare tid, det i Sverige, till den milda grad att han skrivit det på vapnet. Det luktar Boden lång väg. Se videon innan den försvinner.

    Vem styr på Nya Zeeland, en kapitalisthatande ung kvinna. Jag tror vi ser början på något helt nytt, En desperation från vänstern, man har förlorat slaget om socialism mot kapitalismen, och man har förlorat slaget om klimatet och börjar nu använda barnsoldater som Greta, och nu förlorar man slaget om islam, samexistens är omöjlig, och det beror inte av vår rasism utan av muslimerna själva, de är helt enkelt muslimer, med sin egen tro och önskan om hur världen skall vara, så nu har man lyckats iscensätta ett massivt terrordåd på Nya Zeeland, det är så det ser ut för mig. Eftersom media världen över så gärna vill att vänstern skall ha rätt, och detta dessutom verkar passa med globalisternas önskningar, så verkar det på mig som världen med Christchurch blev ett snäpp värre, vänstern skyr inget. Detta verkar uppgjort, Boden på massiv skala.

    Gillad av 5 personer

    • Bakfram skriver:

      Det hela är synnerligen skumt, man kan läsa långa artiklar om hur all vänstermedia tar bort videon, jag tycker mig inte alls se samma reaktion vid muslimska terrodåd, jag har bl.a. läst hur The Guardian behandlar terrordåd. Det är något ruttet här.

      Gillad av 1 person

      • Bakfram skriver:

        Tydligen så skall han ha gått in två gånger, videon visar då andra gången? Känner någon till någon sida som har hela?

        Gilla

      • Bakfram skriver:

        Står någon annan ut med att se videon Olle delade så hade jag gärna hört ett utlåtande. Nu tittade jag på den 10minuter långa versionen, han parkerar bilen och går in, och de flesta är redan orörliga i hörnen och nästan ingen skriker eller rör på sig när de blir skjutna. Jag är ingen expert men det hela verkar synnerligen märkligt. Nå, man lär väl aldrig få veta, utom att detta blir värre, och politikerna gör vad de kan för att förvärra det.

        Gilla

    • G Sträng skriver:

      Att ligga död är en instinktiv försvarsmekanism som både människor och andra däggdjur tillämpar i sådana sammanhang.

      Att kommentatorer å denna sajt tror att videon är fejkad förvånar mig numera inte det minsta, det är sympotmatiskt för den ”kvalitet” som råder. Plattjordare, kristister och konspiratörer förenen eder!

      Titta riktigt noga när han på väg ut ur mezquitan får syn på en kvinna som står bakom gallret och undrar vad som står på och därefter springer när hon får se skytten. Tarrant skjuter henne på avstånd, hon såras och blir liggande på gatan. När hon svårt skadad ropar på hjälp avlossar han ytterligare två skott i huvudet och man ser hårtussar och hjärnbitar flyga iväg. Som filmare skulle jag gärna vilja veta hur man fejkar sådant med GoPro i en livefeed.

      Gilla

      • Bakfram skriver:

        Du måste ha bättre upplösning än jag. Du tycker inte det är märkligt med de två högarna av folk, som efter vad förstår blir skjutna för första gången upprepade gånger och bara ligger tyst och stilla? Jag finner ingen förklaring till detta. Mezquita, vad är det? Du verkar mycket insatt, jag skall plåga mig och titta igen.

        Som vanligt så gör folk som du så att de väljer ut något som passar dem, förklara gärna huvudskeendet där han skjuter in i högar av redan liggande folk. En from förhoppning jag vet.

        Jag däremot skall försöka se dina hårtussar.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        G Sträng: Även om det är en bra taktik, så är det bara den som har turen att ligga bland lik som tillämpar den. Vanliga människor råkar i panik, ber för sina liv och skyddar ansiktet med händerna.

        Gillad av 2 personer

  5. G Sträng skriver:

    En muslim som blir ateist och slår ett slag för kristendom samtidigt som han byter namn. Väldig stabilitet där.

    Nej, jag tror jag lämnar den här sajten nu. Den tycks arta sig till att vara en renodlat kristen intresseförening som förordar återupplivande av ”helgon” och andra tokigheter. Om det är skojiga importer vi vill ha duger väl japansk penisfestival lika bra, och om det nödvändigtvis ska vara kristet är väl día de muertos betydligt roligare än … heliga Birgitta (!).

    För övrigt har vi redan urgamla traditioner som jul och midsommar, vår verkliga kultur innan kristendomen tvingades på befolkningen. Flera av de traditioner som kyrkan ändå lyckades begrava kan återupplivas, för inhemskt är väl ändå bättre än importerat?

    Råbock tycks vara nostalgiskt lagd kring svenska gamla ”riddare”, tydligen utan att vara medveten om att de bedrev korståg i både Sverige och övriga Norden för att underkasta folket den nya läran. Hur skiljer sig detta från saracener som invaderar främmande land, och på vilket sätt skulle det vara mer uppbyggligt än när musselmaner gjorde Balkan muslimskt?

    Gillad av 1 person

  6. Elisabeth skriver:

    Åh, vad jag uppskattar att du vurmar för vår svenska historia, Mohamed. Det gör jag också, nämligen. Jag skulle önska att skolbarnen fick ta del av den under vägledning av personer som styrs av kunskap och upptäckarglädje. Det måste bli personer utanför skolan då, förstås.

    Gillad av 2 personer

  7. fabricerad skriver:

    Som skåning är det inte så lätt att känna gemenskap och glädje med de föreslagna personerna. Istället tycker jag att Christian IV eller Loshultskuppen borde lyftas fram. Just Loshultskuppen vore väldigt passande då firandet av den skulle kunna innebära reenactment-spel. Kanske rent av i karnevalform.

    Gilla

  8. Göran Holmström skriver:

    Underbart att du brinner så för det gamla och svensk historia, jag tappade intresset efter vikingatiden. någonstans därefter så vart allt korrupt, som jag ser det.
    Finner Japansk historia mer intressant, men det kanske beror på att jag slipper leva i efterverkningarna av den bara. Samurajer och strikt hederskodex, sådant skulle Sverige behöva mycket mer av.
    Jag är inte ens säker på att Gustav Vasa åkte sitt skidåk som vart vasaloppet i förlängningen.
    Efter bott i den miljön och sett snömängder och topografiska förhållanden, så glöm att han kunde vare sig orientera sig eller hitta alla dessa gårdar mitt i ingenstans.
    Att ens ta sig 7 mil till Säffsen via preppade skoterleder var ytterst svårt trots bullens pilsnerkorv och sportdryck.
    Och med det menar jag hur mycket av vår historia är påhittad?

    Gilla

    • oerdoeg skriver:

      ”Jag är inte ens säker på att Gustav Vasa åkte sitt skidåk som vart vasaloppet i förlängningen.”

      Det är knappast någon historiskt bevandrad person som idag tror att junker Gustav åkte skidor. Sannolikt färdades han i släde. Eller kanske gick på snöskor.

      https://www.dn.se/nyheter/sverige/gustav-vasa-akte-aldrig-vasaloppet/.
      Hembygdsforskaren Gubb Tage Bevring menar att Gustav Vasa aldrig åkte skidor mellan Mora och Sälen. I brev från 1600-talet står att Gustav Vasa inte ens visste vad skidåkning var.

      Gubb Tage Bevring tror att kungen i stället färdades med häst och släde. Dessutom tror han inte att färden gick mellan Mora och Sälen, utan sydväst via Kättbo.

      – Det har ju ända sedan 1200-talet funnits en fungerande skjutsorganisation i Sverige. Det var nog naturligt för honom att utnyttja den. Sen vet vi ju att skidlöparna Lars och Engelbrekt funnits och de åkte säkert skidor för att hinna ikapp honom, säger Gubb Tage till DD [Dala-Demokraten].

      Historikern Dick Harrison är inte överraskad över hembygdsforskarens upptäckt.

      – Frågan är redan överspelad. Vi historiker har länge varit på det klara med att en uppländsk adelsman som han aldrig kunnat åka skidor, säger Harrison till tidningen.

      Harrison pekar på att skidor på 1500-talet inte var något som var och en hade och tog fram när föret var gott.

      – Det var förbehållet specialister. Det kan jämföras med simning. Ytterst få kunde simma på 1500-talet, och lika var det med skidor. De användes av specialister. Det var enstaka personer som lärde sig åka skidor och det av speciella skäl, säger han.

      Harrison påminner om att skidor började användas i större utsträckning först i slutet av 1800-talet när allt fler började ägna sig åt friluftsliv i Sverige.

      Gustav Vasa, som var en ung adelsman, använde alltid häst när han färdades i landet.

      – Man får dessutom komma ihåg att Gustav hade bråttom. Hans far var nyss halshuggen. Han var ute i upprorsärenden. Det gällde att komma undan. Han red säkert så snabbt och så länge det gick. Sen var han utlämnad åt att gå, kanske med några klumpiga snöskor, säger Dick Harrison.

      Att Lars och Engelbrekt däremot kunde åka skidor accepteras av historikerna, förklarar Dick Harrison.

      – Det var naturligt att morakarlarna i nästa läge skickade sina bästa skidlöpare, sina egna specialister, efter den flyende Gustav.

      Gillad av 1 person

      • Göran Holmström skriver:

        Tackar för dina kunskaper i ämnet, jag är lekman i svensk historia, men vet lite om att överleva i vildmarken. Och dalarnas skogar är som jag ser det jävligare att vistas i än ren fjällterräng, nästan lika mycket snö och svårare att lokalisera sig i.
        Även om dom var lite tuffare förr, så dog man av en rejäl sticka i armen då infektionerna vart värre pga dålig kunskap om hygien och sårvård.
        Mvh Göran.

        Gilla

  9. Jari Norvanto skriver:

    ”En fördel med att gilla svensk kultur är ju att den finns så nära inpå. Det blir en kort upptäcktsfärd.”

    Och en nackdel med att ogilla mångkultur är ju att den finns så nära inpå. Det blir en kort upptäcktsfärd.

    Gilla

  10. kolosserbrevetkap3 skriver:

    ”Vår verkliga kultur” innan kristendomen. Hmm, jämför denna kulturs företräden för människor – med de av budorden som för din skull inte behöver innehålla en tro på Gud! Ex buden 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10. Jämför de buden mot de företräden hednatiden hade för människan!

    Gilla

  11. Inconvenient Observations skriver:

    Tycker att man kan ”lära känna” helgonen och minnas dem på deras festdagar enbart för att de var sådana fantastiska personer som levde otroliga liv. Som Therese av Lisieux, Maximilian Kolbe och Josephine Bakhita. ☺

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.