När järnvägssyllarna ruttnar

Lennart Bengtsson

Sverige tar ledningen mot framtiden. Det har blivit det första jämlika landet dit alla är välkomna och blir omhändertagna, det har blivit landet med den första feministiska regeringen och det har lovat världen att jordens klimat skall förbli det rätta och inte spåra ur. Inga heta somrar mer, inga skogsbränder och inga igensnöade vägar!

Transportsystemet skall helt läggas om. Fungerande flygtransporter skall helst inte få finnas eftersom de är klimatsyndare. De använder bensin som bränsle och skall helst ersättas med snabbtåg. Det är inte kostnader och praktiska behov som är avgörande utan att dagens flyg behöver fossilt bränsle medan dagens tåg är elektrifierade. Hur elen produceras går mestadels under radarn.

Tåg behöver till skillnad från flyg särskilda specialbyggda banor hela vägen till målet. De kallas järnvägar. Dessa måste ständigt underhållas för att fungera. Järnvägsrälsen måste rengöras från snö och is för att tågen skall gå och komma i tid. Under soliga sommardagar vidgar sig rälsen vilket kan leda till urspårningar. Räls och syllar måste underhållas och tusentals växlar kontrolleras för att tågen skall hamna rätt och inte krocka med varandra.

Att underhålla järnvägssyllar i mångmiljonmässigt antal har inte ansetts bland det viktigaste av järnvägsmyndigheterna. Dessa har i stället prioriterat den administrativa personalens utökning och utbildning inkluderande ständiga kurser i hållbarhet, klimatriktighet och genuskunskap. Dessutom måste myndigheterna se till att det finns ett antal kommunikatörer som på ett trevligt sätt kan informera resenärerna när tågtrafiken inte fungerar eller när tågen är försenade. När det blir riktigt illa intervjuas en kvinnlig generaldirektör om varför tågtrafiken inte fungerar. Svaret blir ofta att hon inte i första hand anser sig ha något ansvar för situationen. Statliga chefer är särskilt tränade att avvisa dylika frågor. De ser ju bara till att genomföra vad regering och riksdag beslutat.

Om sedan dessa politiska beslut innebär att verksamheten inte fungerar så kan ju knappast detta vara en generaldirektörs fel. De utför ju bara vad som står i regleringsbrevet. Att de ens skall behöva svara när fältpersonalen talar om att järnvägssyllarna ruttnar och växlarna är sönderrostade är ett ohemult och oförskämt krav. Man har självklart inte tid för något så trivialt som multnande järnvägssyllar när man råkar ha ett viktigt möte för att kunna leva upp till myndighetens genuskrav och klimatambitioner.

Inte heller måste man göra något för det måste ju finnas någon längre ned i organisationen som inser att järnvägssyllar av trä från 1900-talet måste börja ruttna till slut. Varken media eller politiker är heller intresserade av järnvägssyllar eller av annat nödvändigt underhåll som att även själva järnet i rälsen till slut rostar sönder. När syllarna ruttnar så blir det svårt för tågen att rulla och till slut spårar de ur. Sker det i 150 km fart kan lika många stryka med som när ett flygplan störtar.

Landets politiker har i sin stora och revolutionerande januariöverenskommelse bestämt att Sverige skall bygga snabbjärnvägar trots alla reservationer från sakkunnigt och förståndigt folk. En orsak var sannolikt att det var nödvändigt att ge miljöpartiet ett grönt köttben när nu även det lika lilla liberalpartiet fick igenom värnskattens nedläggning. Det skall förvisso framhävas att medborgarna föredrar minskad skatt före onödiga utgifter. Detta gäller dock inte flera av landets politiker som de nybildade reformisterna inom S.

Snabbjärnvägar finns i både Japan och Kina. Även Frankrike och Tyskland har snabbtåg, dock inte i samma klass som i Asien. Visst vill Sverige vara med i kapplöpningen, det innebära visibilitet och kanske nya fina exportintäkter i framtiden.

Ett land i Europa som man kanske borde ta efter litet mer är Schweiz. Där fungerar faktiskt järnvägstrafiken trots att trafikutmaningarna är värre än i Sverige. I Schweiz finns nämligen Alperna. Man klarar sig också bra med normala tåg eftersom dessa fungerar. Det beror sannolikt på att man anställer personal som är utvalda för att klara sitt arbete och inte i första hand sådana som könskvoteras. Inte heller lastar man på personalen irrelevanta och meningslösa uppgifter som i den svenska byråkratin. Det viktigaste är att tågen fungerar, det vill säga kommer i tid och att säkerheten görs lika tillförlitlig som för flygtrafiken. Att laga en multen järnvägssyll är viktigare än ett möte med en genuskonsult.

Den svenska transportpolitiken drivs i stället av jippon av symbolaktiviter. Dit hör byggandet av järnvägar i närmast folktomma områden där flyg och biltrafik fungerar bäst. Landets skattebetalare borde verkligen börja fråga sig hur de extremt dyrbara snabbjärnvägarna skall finansieras och varifrån pengarna skall tas. Ett sätt som förts fram är att använda sig av de medel som förvaltas av ATP eller att öka statens skuldsättning så att den kommer upp i samma dimension som kommuners och privatpersoners skulder.

75 reaktioner på ”När järnvägssyllarna ruttnar

  1. M.Danielsson skriver:

    Jag bor sedan många år på andra sidan jorden, och jag följer passivt svenska nyheter med skräckblandad fascination i klass med hur man bevittnar en tung lastbil sakta men obevekligt glida mot stupkanten i en lömskt nedisad backe.

    Jag är med andra ord luttrad vad gäller det senaste decenniets vansinne. Men det här med snabbtåget är så urbota idiotiskt att till och med jag har svårt att greppa det hela. Javisst, det är symbolpolitik – men är väljarna verkligen så blåsta att de köper skiten? Tror de på fullaste allvar att det gör någon skillnad om affärsmän – för andra lär knappast ha råd – sparar några minuter mellan stockholm och göteborg?

    Av alla idiotiska projekt att smälla hundratals miljarder på, så valde de den dummaste.

    Gillad av 18 personer

      • till potala man fann, minsann skriver:

        Hade du röstat på SD så hade det kunnat göra skillnad. Jag förstår inte dessa kommentarer, antingen vill man ha det så här, och röstar 7-klövern, eller inte. Väljarna har ju allt att säga till om, och väljer mer av samma.

        Gillad av 10 personer

    • Jari Norvanto skriver:

      Det smälls mer på ‘mångfalden’ genom massinvandringen och den accelererande ‘integrationsutmaningen’. Och tåg är teknologi som inte, till skillnad från massinvandringen och den illusoriska ‘smältdegeln’ leder till desintegration och ett lågtillitssamhälle av etniska motsättningar. Och som en ”lösning” repression från staten och överstatligheten. (Därmed inte sagt att jag är anhängare av snabbtåg i Sverige, när de inte kan få de vanliga tågen att rulla stabilt och i tid.)

      Gillad av 2 personer

    • sjodinbjorn2hotmailcom skriver:

      Vi begriper mer än Du tror. Vi vet att det där köttbenet Lennart pratar om aldrig kommer att effektueras.Vi vet att ”järvägsbenet” är ett regeringsunderlag. Ja, ja! Det finns några klimatberoende kvar, som ropar Hallelulja! Men de flesta av oss vet att det aldrig blir nå´t. Det var aldrig meningen.

      Gillad av 1 person

    • rosenfinken skriver:

      Nej svenska folket är inte så urbota dumma. Det var bara 4 % som röstade på MP i senaste valet. Ändå sitter de nu i regeringsställning med 5 ministrar. Det är värre än urbota dumt och måste skyllas på maktfullkomliga bedragare i form av politiker som styr vårt kära land.

      Gillad av 14 personer

  2. Tågtrafik som saknar högtflygande planer skriver:

    Förr fanns inom järnvägsunderhåll fasta arbetsgrupper ansvariga för en viss bandel. Inom dessa byggdes det upp en bannära kunskapsbank. Erfarenhet om bananas beskaffenhet och underhållsbehov kom helt i fokus för ett arbetslag. Blev till en del av deras kultur, rentav ett signum för dem.

    Men så är det inte idag.

    Numera läggs det mesta ut på anbud. Det billigaste vinner. De vinnande lägger i sin tur ut arbetet i andra och tredje hand, där den egna ekonomiska lönsamheten prioriteras. Ingen kunskapsuppbyggnad blir länge möjligt. Inte bara syll och järnväg rostar. Det gör även handlaget och intresset för järnvägen själv.

    Att konkurrensutsätta även säkerhet har och får ett pris. Detta har politiker och nog även EU:s regelverk bidragit till. Men jag antar att ännu utrymme finns för det mer kloka och ansvarsfulla. Om än överlevande i mer rudimentär form.

    Flyget borde vara är ett föredöme, för all spårbunden trafik. Varje olycka eller incident utreds inom flyget. Och ur detta drar man generella slutsater, av säkerhetskaraktär. Som går tillbaka in i systemet. Flyget har byggt och omgärdas i dag av en lärandets organisation, med sikte på flygsäkerhet.

    Ett transportmedel, som tåget, som inte far fram strax under överljudsfart på 10 000 meters höjd, och tvingas manövrera och landa bland dimbankar, eller i hård sidovind på en kort bana, borde väl ha fördel av att operera på marknivå i mycket lägre farter? Dessutom i kontakt med en räls på marknivå.

    Varför dessa två väsensskilda synsätt på ett transportmedel? Bör inte säkerheten behandlas lika? Oavsett om man färdas på räls eller i luften? Om man sitter i en järnvägsvagn, eller i kevlarförstärkt aluminiumtub, med vingar, borde sakna betydelse. Säkerheten först.

    Gillad av 10 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Järnvägen har den sociala nackdelen att ha ett säkert läge. Om tåget stannar kan inget hända. Detta är huvudorsaken till alla förseningar. Och även om tåget inte kan stanna för trasiga syllar och växlar så sitter denna tanke djupt rotad hos de inblandade. Tåget anser sig vara säkert, punkt slut. Ett mycket sjukt system.

      Gillad av 1 person

    • S Eriksson skriver:

      Det blir nog så inom vägunderhåll och sjukvården också i värsta fall. Personal ses enbart som en kostnad i stället för en resurs, sedan när de behövs finns det inte tillräckligt i den slimmade organisationen.
      Nobelmiddagen läggs ut på Nisses korv och kebab om samma ideologi skulle gälla.

      Gillad av 2 personer

  3. S Eriksson skriver:

    Ingen ansvarig (?) har gjort något fel, men ingenting fungerar. Vågar man dra någon obekväm slutsats?
    Det är i alla fall bra att UG poängterar problemen , man får väl försöka ha ett hopp om framtiden även om det kan vara svårt. Ett sätt kan vara att döpa om det till utmaningar, det brukar hjälpa. Hello Venezuela here we come. Med all respekt.

    Gillad av 2 personer

  4. S Eriksson skriver:

    En fungerande Renault 4 Laban är bättre än en trasig Ferrari om man ska ta sig till jobb eller affären. Billigare också, Sverige bör nog tänka om som stormakt.

    Gillad av 9 personer

  5. V for Vendetta skriver:

    Jag tycker staten skall satsa ala miljarderna på utveckling av telepation, det är det mest miljövänligaste förflyttningsättet. Skulle inte det gå så kan man ju bygga ut hålvägarna så folk kan gå.

    Gilla

  6. Aurora skriver:

    Nu kommer det nog inte att bli några snabbspår för tåg i Sverige under överskådlig tid. De enda snabbspåren blir vi ser är ’introduktionskurser’ för s.k flyktingar utan skolutbildning för att kunna ’integreras’ på arbetsmarknaden genom identitetspolitiska anställningar. Alla, utom Björklund och Lööf, inser att av de 73 C-L-punkterna i JÖ kommer flertalet aldrig att förverkligas. Vem tror de att de kan lura? Inte väljarna i alla fall. Sympatisiffrorna är nu katastrofala.

    Gillad av 6 personer

  7. fairdinkum2017 skriver:

    Tack Prof. Bengtsson! Att syllarna ruttnar är inte konstigt då det p.g.a. miljöskäl inte längre finns effektiva konserveringsmetoder för trä. Förr använde s.k. Bolidensalt, som bestod av Arsenik och kopparsalter, och dessa syllar o telefonstolpar ruttnade inte. Det trycktes in i träet med tryckkokning. Fanns en sådan tillverkning i min hembygd men det lades ju ner för 40 år sedan. Det blev sedan ett värdigt liv om arsenik i marken runt detta. Naturen tycktes dock ej bry sig då det var grönt och allt blommade, humlorna surrade och grodorna kväkte trots arsenik o koppar i marken. Allt är ju relativt ! Gamle Paracelsus sade ” blott dosen gör vad gift och icke gift är”

    Numera används ju betongsyllar och det blev ju en skandal när Banverket gjorde offentlig upphandling 10-1 5 år sedan och tog de billigaste som sedan visade sig vare katastrofalt dålig hållbara efter bara några års användning. Bristande inköpskompetens ! Gamla SJ hade ju en utvecklingsavdelning där det fanns ingenjörer med kunskap. De tog fram en snösäker växel och investeringskostnaden var ju hög (medan livslängd och underhållskostnad var mkt låg) så den kom ju aldrig i drift pga järnvägens omstrukturering. En av utvecklarna skrev om detta i Svd för 7-8 år sedan.
    F:ö. känner inte så många till att det i USA visade sig att järnvägen ,som alltid består av en mass olika privata bolag, var helt kollapsmässing i slutet av 60 -talet . Den mycket konservative presidenten Nixon förstatligade all järnväg i USA och bildade Amtrack. Detta fick järnvägsssystemet att börja fungera igen!
    Läst för något år sedan att banverket har 40-50 tal offentligt upphandlade leverantörer som bidrager till röra och höga totalkostnader. M.a.o. kortsiktigt tänkande!

    Hur skulle vi i glesa Sverige ha underlag för snabbtåg ? Turtäthet är ju också en viktig parameter för trafikanterna.
    När vi inte ens kan få nuvarande system att fungera och underhållas hur skulle det bli med snabbtåg. Ingenjörskompetensen är också en bristvara i vårt ”nya ” Sverige!

    Beträffande flygets utsläpp så lär man visst räkna in vattenånga som en miljöförorening ?!
    Åsa Romson .. ” jag drömmer om en värld utan koldioxid” kanske också drömde om en värld utan vatten. Kan dock bli lite knepigt för de flesta livsformer i en sådan värld.

    Men vi har ju välutbildade politiker som alla blev godkända i sandlådan!

    F.ö. beträffande kärnkraften så bidrog ju Fälldinregeringens lagstiftning till att ASEA -Atom (som bygg det mesta av våra kärnkraftverk) fick läggas ned och då försvann också all kompetens.
    De hade just då konstruerat och patenterat minireaktorn ”Secure” som var en genial reaktor som aldrig någonsin kunde få härdsmälta. Patentet fick ej säljas eller överlåtas som jag minns. Läste om detta i gammalt nummer av Forskning och Framsteg.

    Nog med dårskap i Sverige – fram med gula västar !

    Gillad av 23 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Bra med sakkunskap, och ovanligt. Men jag tror inte att det stämmer vare sig att de privata järnvägarna inte fungerade eller att Amtrak fungerar eller för den delen att Tricky Dicky skulle ha varit konservativ. Den konservativa kandidaten var Barry Goldwater.

      Gillad av 1 person

    • Palle9 skriver:

      Fairdinkum2017: Utmärkt inlägg – speciellt viktigt är dina betraktelser över bristande inköpskompetens. Det vi bevittnar på flera områden är just en kvalitetssänkning. För att uppnå resp. vidmakthålla en god kvalitet krävs just kompetens – för att bedriva inköpsverksamhet innefattande nedbringande av kostnader krävs extra hög kompetens. Ett skräckexempel utgör Sjöfartsverkets inköp av helikoptrar. De inköpta var allt annat än ”fit for use”.
      Tänk om vi hade haft någon form av kvalitetssäkring av rikspolitiker i st f fokus på retorik och slagfärdighet/oneliners för att kunna hävda sig i de snuttifierade debatter, som våra medier anordnar.

      Gillad av 2 personer

    • Göran Holmström skriver:

      Den Vd som sjösatte slakten av gamla SJ hade vi” Nöjet” av några år innan.
      En broiler som skulle effektivisera kommunala och statliga bolag.
      Det kaos han skapade där jag arbetade var helt vansinnigt, och ingen vågade säga något, jag förklarade vilken idiot han var nere i garaget en dag.
      När det kommunala bolaget var delat och sålt så gick han vidare till SJ.
      Facit ser vi ju nu.

      Gillad av 3 personer

      • uppstigersolen skriver:

        Jag arbetade på Ericsson när vi fick en ny VD som senare blev chef för SJ. Han såg till att den delen vi arbetade på såldes till Nokia. Han fick bra betalt tydligen av Nokia men dåvarande chefen på Nokia sköt sig själv några år efteråt.

        Gillad av 4 personer

      • Kronblom skriver:

        Jag har sett flera som skriver om eldrivna flygmaskiner vilket är en återvändsgränd. Små lätta maskiner och zeppelinare kanske kan flyga på el men passagerartrafik går bort. US Air Force testade för ca 70 år sedan ett B36 bombplan (föregångaren till B47 & B52) som hade byggs om så de hade ersatt 2 av motorerna med elmotorer som drevs av en kärnkraftsreaktor, vilket var den lösning som gav mest kraft i förhållande till vikt. Man hade kvar 4 st av de 28-cylindriga förbränningsmotorerna på vardera 71,5 liter och 3500 hkr för att kunna starta. Väl uppe i luften på hög höjd kunde man flyga på elmotorerna. För att personalen ombord inte skulle skadas av radioaktiv strålning fick man kapsla in reaktorn i ett blyhölje vilket gjorde reaktorn så tung att man inte kunde ha någon bomblast ombord. Dom försökte i alla fall 🙂

        Gillad av 1 person

    • Ooooh dessa drönartider skriver:

      Har för mig att minireaktorn ”Secure” även var planerad för att förläggas under jord? Och i mer småskaligt utförande och effektklass. Med större närhet till storkonsumenterna. Säkerhetsmässigt hade det varit att föredra.

      Gillad av 1 person

    • Hovs_klipphällar skriver:

      Numera är sliprarna som bär upp rälsen, mest av betong. Men det finns kvarvarande sådana av trä, på vissa sträckor.

      ”För att försöka fasa ut kreosoten och stå redo om den blir förbjuden 2018 ska Trafikverket utvärdera sex nya typer av sliprar.”
      https://www.nyteknik.se/fordon/sliprar-utan-kreosot-ska-testas-i-smaland-6343202

      Värre är att metallen i växlar osv. slits med tiden och de successivt behöver bytas.
      Järnvägsunderhållet är eftersatt här i landet och har varit så länge.

      Ett symtom på Sveriges allmänna oförmåga att numera sköta sina kärnuppgifter.

      Gillad av 2 personer

    • Arthur skriver:

      De sorgliga resterna av ASEA-atom är idag en del av Toshiba som är en del av Mitsui som började som en butik i Edo för trehundrafemtio år sedan.

      Det blir nog inget slut på dårskaperna så länge som den politiska klassen betraktar folkflertalet med förakt och illvilja. Den måste bytas ut först.

      Gillad av 1 person

    • Birgitta Persson skriver:

      Blir förundrad när jag läser din sammanfattning av utveckling och brister! Är detta sant så är det skandal att inte detta ämne genomlyses i något av statsTVs debattprogram. Kan du verka för att kunskapen om denna utveckling (kompetensavveckling) får större spridning- belyses mer?

      Gilla

  8. Hasse skriver:

    Jag vill gärna skratta när jag läser Lennart Bengtssons dräpande artikel över tillståndet, men det är bara så tragiskt.

    Med tanke på hur det ser ut i merparten av ungdomspartierna, där man verkar ha som ambition att öka Sveriges befolkning med minst några hundra tusen människor från tredje världen år efter år, har vi inte sett det värsta än …

    Gillad av 8 personer

  9. S Eriksson skriver:

    En fundering. Kan man säga att Sverige är som ett företag men att de i beslutspositioner mest tittar på sina egna områden. Den övergripande kontrollen eller blicken, ansvaret verkar inte vara så tydligt.
    Om det går åt fel håll så borde det väl vara en självklarhet att alarmera, men man uppfattar det mest som att många av rädsla kanske för att bli avslöjade eller framstå i dålig dager bara håller tyst, eller vid avslöjande skyller på någon annan.

    Gilla

  10. Eskil skriver:

    ”…..skattebetalare borde verkligen börja fråga sig hur de extremt dyrbara snabbjärnvägarna skall finansieras och varifrån pengarna skall tas.”

    Med MP i regeringen är det en bra gissning att finansieringen sker med höjda bensinskatter, höjda flygskatter, väggifter på motorvägarna, mm. Däremot kommer knappast snabbjärnvägarna att finansieras med avgifter på resenärerna då dessa tåg i så fall skulle få gå tomma.

    Gillad av 2 personer

      • Eskil skriver:

        Med MP i regeringen får vi aningslösa idealister i regeringen som får ett vida större inflytande över hur Sverige styrs än deras folkliga stöd motiverar. Men det är väl det som kallas demokrati?

        Gillad av 1 person

  11. Dandersan skriver:

    SJ var tidigare en trög koloss men de stod för en fungerande verksamhet.
    Konkurrensutsättning har inte hjälpt till att skapa en mer fungerande verksamhet-tvärt om.
    Det går inte att dela upp en tvåspårig väg i delar som konkurrerar.

    Gillad av 1 person

  12. PerH skriver:

    Har hört sägas att statliga bolag av regeringen tidigare tvingats lämna ifrån sig driftsmedel för att snygga till finnansministerns budget och med uppmaningen till bolagen låna upp medel för underhållet på öppna marknaden.
    Såg några blänkare om detta långt före valet 2018, egentligen kioskvältarnivå som blev en liten rökpuff i MSM.

    Gillad av 3 personer

  13. Bo Svensson skriver:

    Det var med EU-anslutningen som det inte längre blev intressant för kompetensen att söka sig till politiken eftersom besluten tas någonannanstans.

    Gilla

  14. till potala man fann, minsann skriver:

    Detta anknyter till vad jag skrev under dagens Patrik, kunskapen om vad som är statens kärnverksamhet har gått förlorad, är detta kanske oundvikligt med en stor stat? Ett företag tvingas hålla fokus på kärnverksamheten annars går det i konkurs, och ofta så är en väsentlig del av kärnverksamheten ”tråkig”, den klass människor som styr världen idag har ingen förståelse för järnvägssyllar, de tillhör den grupp av människor som knappt hållt i en såg, och helt säkert inte kan såga rakt. Jag brukar skriva att vi styrs av onda människor i en malokrati, men säkert är att vi också styrs av oduglingar, de hade alla dött på en öde ö, snabbt dessutom.

    Konsten i politiken borde vara som att odla och sköta ett bonsaiträd, att ständigt tukta, med eftertänksamhet, inte låtsas att medlen är oändliga. Istället för att lägga till så borde man tänka på vad man kan underhålla, eller förbättra, eller dra ifrån, men sådan kärnverksamhet förmår inte dagens politiska klass som istället leder oss mot undergång. Så detta är kanske ett argument i sig själv för en liten stat, till sist så sätts kärnverksamheten på undantag, järnvägar, kraftproduktion, vägar, försvar och i Sverige har man dragit det till sin spets, man har satt sin egen befolkning på undantag. Konkursen ligger således om hörnet. Verkligt privata företag tvingas däremot att hålla fokus på kärnverksamheten, jobbar man med syllar ja då då är det syllar man jobbar med men då kommer man ju inte i DN.

    Gillad av 13 personer

  15. Jan Ivarson skriver:

    Bengtsson, Tack för denna briljanta beskrivning av vansinnespolitiken i vårt land.
    Har vant mig vid likande spännande inlägg och börjar undra vad skulle läst istället om jag bott i ett välskött land.

    Gillad av 4 personer

  16. Sören skriver:

    Tåg är en 1700-talsuppfinning som hade sin verkliga storhetstid på 1800-talet. Att bygga ut järnvägar är arbetskrävande då det ( iSverige) också måste elektrifieras dels för det är det sättet Sverige föredrar att driva tåg på tack vare vattenkraften historiskt sett ,och dels för den miljömässiga fördelen. Med dieseltåg försvinner ju del fördelen helt och hållet. Den stora fördelen med räls är ju lågt rullmotstånd vilket gör att det går att frakta stor massa med förhållandevis liten kraft. Den uppenbara nackdelen är ju att när rälsen väl är lagd så är det svårt att dra om den. Den enorma flexibilitet som bilar och lastbilar har, finns helt enkelt inte.
    När järnvägen kom så var den ju en fantastisk uppfinning, men jämfört med bilen så saknar den som sagt den enorma flexibiliteten som bilen innebär för individen. Och lastbilen för logistiken.
    Det finns flera troliga anledningar till järnvägens vanskötsel. Men en är säkert att ingen (politiker) för 40-50 år sedan kunde föreställa sig den närmast religösa dyrkan av järnväg som skulle komma i och med dagens miljödebatt. Visserligen så går en hel del bulkfrakt på järnväg ( timmer, malm ) men nog känns det som att järnvägen ändå förde en tynande tillvaro decennierna efter andra världskriget kanske framför allt på 1960 talet fram till 80-talet då bilen var allenarådande. (Visserligen så byggdes X2000 men det är mera av citypendlingskaraktär mellan storstäder. Och en hel del prestigeprojekt för de inblandade företagen.) Detta medförde att det tunga underhåll som måste göras regelbundet eftersattes, då det fanns så mycket andra reformer att spendera skattepengar på. Precis som alllt underhåll , så når man en punkt av eftersatthet då det är billigare att riva hela rasket och bygga nytt i stället för att renovera och lappa och laga . Där är vi nu. Fram tills nyligen så har det inte funnits politiker som vunnit några poäng på järnvägsunderhåll. Förrens nu. I mångt om mycket liknar järnvägsförfallet det som drabbat det svenska försvaret , lätt att riva ned svårt (och dyrt) att bygga upp /återställa , då det helt enkelt måste ta resurser från andra saker.

    Gillad av 3 personer

    • Hovs_klipphällar skriver:

      Sören — Det stämmer inte att järnvägen skulle vara så föråldrad. Den kan frakta resande snabbare än landsvägstrafiken, även med dagens spår. En marschfart på 130 km/tim räcker en bra bit. Föreställ dig att dagens förortståg runt Sthlm skulle ersättas med bussar …

      Gillad av 1 person

      • Sören skriver:

        Att matartåg i storstadscentra behövs tror jag inte någon ifrågasätter. Där är pendeltåg ,eller för den delen , spårbunden tunnelbana fenomenalt. Å andra sidan , om man hade helt dedicerade vägar för bussar där ingen annan trafik skulle tillåtas så skulle förmodligen också bussar gå snabbt och kunna mata på. Att det skulle gå fortare att åka på landsväg punkt till punkt håller jag däremot inte med om. Om man räknar in tiden som det tar att ta sig från en centralt benägen tågstation , ex. Centralen i Stockholm till en förort , så det man vinner på gungorna. Som f.d. tågpendlare i 12 år mellan Stockholm och Nyköping , så ser jag en hel del fördelar med tågtrafiken, Men också konsekvensen av decennier av vanskötsel.

        Gillad av 1 person

  17. Monica Eliasson skriver:

    Underbar text, Lennart Bengtsson. Själv tillbringade jag min barndom på tidigt 50-tal på en järnvägsstation (ej: tågstation). Vi bodde i en liten lägenhet högst upp i stationshuset. Min far var anställd vid SJ. Jag minns hur han på vintrarna slet med att skotta och borsta bort snön från järnvägsväxlarna. Detta var ett högprioriterat, viktigt arbete. Och slitsamt. Kommer ihåg hur han i sömnen (man jobbade skift) yrade: ”måste upp och skotta snö”. Som ett resultat av denna strikta arbetsdisciplin kunde därför resenärerna lita på tidtabellen. Tågen kom och gick punktligt även på vintern. I Sverige. På 50-talet.

    Gillad av 2 personer

  18. Gösta Johnsson skriver:

    Järnvägen rätt använd har en fantastisk framtid. Vi har ett ganska bra järnvägsnät i Sverige frånsett i den norra delen. Här saknas en viktig järnväg mellan Umeå och Luleå längs den relativt tätbefolkade kusten via Skellefteå – Piteå upp till Luleå. Den som färdats längs E4 längs norrlandskusten inser behovet av denna järnvägsinfrastruktur. En strid ström av långtradare som rullar fram och som speciellt vintertid utgör en betydande trafiksäkerhetsrisk för all övrig trafik. Dessutom behövs en modern tågpersontrafik som kan matcha biltrafiken som också den är ganska omfattande….och riskfylld speciellt vintertid.
    Beskrivningen av järnvägar med ruttnande träslipers är inte korrekt. På alla stambanor och de flesta mindre sidobanor med någorlunda omfattande trafik finns numera betongslipers och i många fall även helsvetsade kraftiga/tunga 60 kilos (per meter) räler. Signalsystemet håller på att uppgraderas till det av EU fastställda nya systemet utan signaler(ERTMS) men med digitalt system där lokföraren får signaldata på datorskärm. Just nu är det bara installerat på de nybyggda banorna men skall introduseras över hela EU succesivt. Barnsjukdomar finns och kostnaden för att anpassa loken är höga där staten måste bidra så att inte lönsamheten påverkas alltför negativt. Den mycket dyra höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Malmö/Göteborg som nu diskuteras bör nog anstå till dess att nuvarande järnvägsinfrastruktur fåtts att fungera bättre genom utökat underhåll och reinvesteringar där livslängden på materialet nåtts eller närmat sig slutet.

    Gillad av 2 personer

    • olle reimers skriver:

      Ok då, men flyget kanske är bättre ibland?

      Har du varit på Nya Zeeland? Där har man anpassat transportsystemet efter geografi och demografi. Mellan stora städer har man stora plan. Mellan små orter har man små plan, pyttesmå till och med (från Auckland till Roturoa fick jag sitta på co-pilotens plats; mycket hedrande!)..

      Gilla

  19. splintved skriver:

    Dessa högfartspolitiker tycks inte vara medvetna om t.e.x diskussionen i Spanien betr. höghastighetståg mellan Barcelona och Madrid. Den dåliga ekonomin därvidlag borde medföra nedläggning. Den egentliga anledningen? Bristande befolkningsunderlag.
    Kanske invandring till Malmö kan skapa tillräckligt ” befolkningsunderlag?

    Gilla

  20. till potala man fann, minsann skriver:

    Fick precis elräkningen, vad faaaan. Vi hade Sveriges billigaste el, nu har vi monopol på kraftöverföring, oligopol på elpriser med prisfusk (dyraste kW sätter priset) samt skatt på skatt på skatt på elen, och ÄNDÅ satte de inte ner skatten nät det privatiserades.

    Det enda man kan vara glad över är att man har nära till Kastrup så Mp och 7-klövern kan köra upp sina flygskatter där bak.

    Gillad av 2 personer

  21. Lars skriver:

    En gång i tiden fanns SJ. Man hade hand om det som blev Banverket och Persontrafik (som blev olika bolag och privatiserades) och Godstrafik (som blev Green Cargo och lite privata bolag). Invändningarna mot privatisering…. å ena sidan ett naturligt monopol,. å andra sidan: man kan bara köra ett tåg i taget, inte flera på samma linje vid samma tid (skiljer sig därmed från t.ex. telekommunikation). Transportörerna skulle vara företagsekonomiskt lönsamma. Banverket motsvara vägverket och stå för infrastruktur. Avsättningarna för infrastrukturen kritiserades år efter år under 90-tal och 2000-tal för att för små.

    Vi har privatiserat! flinade borgerliga regimer och partier, se så bra det blev.

    Invändningarna mot uppdelningen i verk och bolag avsåg ju bl.a. att interaktionen var så stor t.ex. resandeunderlag, lönsamhet, trafikkostnader, prognoser låg till grund för utbyggnad av infrastruktur.

    Schweiz då? Har de privatiserat järnvägen? https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnväg_i_Schweiz
    Nej, de har inte privatiserat. De har också ett mycket mindre järnvägsnät än Sverige och därmed större passagerarunderlag.

    Hur var det med gamla SJ och lönsamheten? 1967 års trafikpolitiska beslut var att SJ skulle vara företagsekonomiskt lönsamt. Man täckte vill jag minnas de företagsekonomiska kostnaderna till ca 85 % och var bäst i Europa. Samhällsekonomiskt var man lönsamma. Rationalisering och nedläggning av järnväg skedde från 60-talet under 30 år framåt. Det var främst bil och lastbil som konkurrerade ut järnvägen särskilt på kortare sträckor och där tidsaspekten (t.ex. färska grönsaker) gjorde det bättre med transport dörr till dör utan omlastningar. Fartyg och flyg har sällan varit direkt konkurrent och skillnaden i tid mellan t.ex. Malmö och Stockholm eller flyg inklusive transporter till och från flygplats, incheckning mm är marginell.

    Även flyg kräver en kostsam infrastruktur, men har större flexibilitet vad gäller val av transportsträckor och kan lyfta en mindre grupp passagerare jmfrt med tåg. Det borde vara en självklar lösning istället för snabbare snabbtåg än dagens i ett land med gles befolkning, många småorter och lågt passagerarunderlag. Godståg kan ju inte heller samsas på samma bansträckor som dessa snabbtåg som går i flera hundra km i timmen. Godståg är långsamma och det finns inte skäl att öka hastigheten.

    Gillad av 1 person

      • Lars skriver:

        Tror jag inte. Godstågen släpper fram Snabbtågen, men det hänger på hastigheten och avstånden mellan bansträckor där godstågen kan gå in och ställa sig på sidobana, ofta vid stationer, Det är dyrt bygga järnväg. Oftast går godståg på nätterna.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Det blir dyrare när man måste ta hänsyn till både gods- och persontrafik. Det blir dyrare och sämre när man bygger stambanor och allomfattande system. Järnvägsteknologin skalerar dåligt, den blir bättre ju lokalare den används. Bäst är den för pendeltåg, tunnelbana och matartåg vid och på flygplatser och nöjesfält.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Järnvägs tekniken är flexibel såtillvida att tåg setens längd är variabler dvs fler eller färre vagnar. De löpande kostnaderna och även underhållet är beroende av utnyttjandet. Det är en blandning mellan fasta och rörliga kostnader, men de fasta, stora kapitalinvesteringarna är kännetecknande. Avskrivningstiden är mycket lång både på fast materiel och rörlig. Du angriper nätverket som sådant, men nätverk har du i alla sammanhang, flyget, vägarna, lokala transportvägar. Du har köbildning mot centrala delar och utåt morgon och kväll. Optimeringsmässigt är det en fråga om det ska transportproblemet, hur man optimerar trafik genom ett antal noder i ett nätverk. Samma teknik som i Internet! men där kan du dela upp paketen och de olika paketen går olika vägar för att sammansättas vid slutdestinationen.

        Stambanorna premierar direkt förbindelse mellan ett antal noder förbi de större städerna i de regioner med större befolkningskoncentration. Alternativa sträckor finns i många områden och vid problem så styrs trafiken om. Tänkandet är detsamma som vid byggande av motorvägar, större kapacitet på valda sträckor, lägre på lokala vägar.

        Om det hade blivit billigare att bygga separata banor hade man gjort så när järnvägen byggdes ut, men det saknades och saknas tillräckligt stort underlag för gods och passagerare. Kostnaderna måste fördelas per transport kilometer både för gods och passagerare och det är inte tillräckligt stort passagerarunderlag i Sverige. Det är dyrt bygga järnväg. Tunnlar, broar, järnvägsbankar, rangerbangårdar, signalsystem, elektrifiering, ställverk, lokstallar, vagnreparationsverkstäder.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Fredrik. Järnvägen är bättre på långa avstånd med få omställningar där godset är skrymmande, men transporttiden mindre viktig, men inte så lågvärdigt gods så sjöfart är ett alternativ och inte så högvärdigt gods så flyg är ett alternativ eller lastbil om tid är viktigare liksom punkt till punkt leverans utan omlastning. Järnväg är t.ex. bra på containertransport, väldigt bra på malmtransport (mest lönsamma järnvägen är Malmbanan mellan Gällivare och Narvik. Volvo liksom andra företag har en del lag sitt lager på järnväg!

        Det går mycket lastbilstransporter från Luleå ned till södra halvan av Sverige! Märkligt, men endast tills man förstår att det är fler lastbilstransporter till Luleå än åt det andra hållet, så istället för att köra åter med tomma lastbilar så sänker man transportavgiften.

        Gilla

  22. Gilbert Andersson skriver:

    En mycket bra beskrivning av det svenska socialdemokratiska dårhuset!
    Idag fick vi reda på att vattenverken i Sverige är lika vanvårdade som järnvägen.
    Investeringar och underhåll har eftersatts i upp till 50 år.

    Gillad av 1 person

  23. Per Eriksson skriver:

    Briljant skrivet av Lennart – ”Trafikverket (Banverket) gick från att se till att tågen ”kommer fram” (sköta underhåll och leverera effektiv tågledning) till att bli ”samhällsbyggare” som de själva säger, de har en högre och övergripande uppgift…. Man har blivit för fin för att sköta den primära uppgiften.

    Att slå ihop Vägverk och Banverk var galet.

    Att upphandla banunderhåll är kärnverksamhet, men det de gör är att upphandla en konsult som i sin tur sköter upphandlingen av underhållet (grovt).

    Å andra sidan har det alltid funnits brister inom järnvägen allt var inte bättre förr, men i stort så är det mycket sämre idag… bara de senaste 8 åren har det mesta blivit sämre eftersom man inte rekryterar kompetens eller prioriterar kunskap utan kön och etniskt ursprung är det viktiga när de rekryterar”

    Gilla

  24. olle reimers skriver:

    Alexandria Octavio- Cortez tycker tydligen inte att de svenska politikerna går tillräckliigt långt. därför lanserar hon, under sina anhängares jubel, ett tågprojekt som ska kunna kora oceanerna till Australien.

    Gilla

  25. Södermalmsrealisten skriver:

    Klart järnvägen inte funkar. Dom har ju tagit bort alla semaforer, ända serverar smörgåsnissen:
    Omlagd räls med stånkkorv på dressin

    Gilla

  26. Owe westin skriver:

    Det Svenska järnvägssystemets kollosala nedbrytning och sönderfall är inget annat än ett bevis för att våra Socialist-och Kommunistpolitiker inte har någon utbildning, intresse eller kunskap om egentligen någonting. De är bara intresserade av sin egen plånbok och välfärd. POLITIKER MÅSTE TAS BORT IFRÅN DET VERKSTÄLLANDE ARBETET. DET SKA SKÖTAS AV PROFFS. Det som behövs är naturligtvis att Banverket själva bygger upp en organisation med kunskap ifrån vår exportindustri där man har både teknisk kompetens, ekonomisk kompetens och även kompetens att bygga fungerande organisationer. Man kan inte, som påvisats här ovan, lägga ut vilka verksamheter som helst på entreprenad och dessutom överlåta eller avstå ifrån att följa ch kontrollera det arbete som genomförs. Dessutom håller jag med om att Banverket helt slutar med personalinformation på konferenshotell både utomlands och i övrigt och dessutom slutar att samköra sina evenemang med facket som då får sina evenemang betalda av oss skattebetalare. Det går att hålla personalen informerad genom de datorer var och en har.
    HÄR MÅSTE MAN TÄNKA OM OCH TÄNKA NYTT.
    🇸🇪💃🕺🏼

    Gillad av 1 person

  27. S Eriksson skriver:

    Kunnigt folk säger dessutom att det kan ha varit ett stort misstag att låta det initialt lägre priset på de Italienska tågen vara avgörande för vad som skulle köpas in . Om Kalmar tågen som hade erfarenhet och var anpassade för rådande förhållanden hade valts så hade det totalt sett blivit billigare, och mindre stillestånd. Förmodligen upphandlings direktivens utformning och krav.

    Gilla

  28. Åke Sundström skriver:

    Varför tiga om Elefanten i rummet: att BUSSAR är mer effektiva än persontåg i glest befolkade länder som vårt. Vid fri konkurrens skulle det inte investeras en enda krona i nya järnvägsspår. Det är den enkla sanning som Lennart Bengtsson antingen inte förstått eller av någon anledning väljer att förtiga. Så trots en del korrekta detaljer det var en riktigt usel artikel.

    Gillad av 1 person

    • Stig Palm skriver:

      Höghastighetsjärnväg är bara för eliten som inte betalar med egna pengar. Vi andra är glada att komma fram enligt tidtabell även om det tar en timma mer.

      Gillad av 1 person

  29. oysteinronnegmailcom skriver:

    Mycket bra artikel Lennart, och sann! Jag har själv kört tåg i över 20 år och jobbat i branschen i över30 år och kan intyga att det verkligen är som du skriver, eller kanske t.o.m. värre!

    Gilla

  30. S Eriksson skriver:

    Värt att notera är väl även att det verkar vara ett land där Sverigebilden är viktigare än verkligheten och även att vissa anser att det arbetas aktivt för att den äldre befolkningen ska missgynnas, så där försvann alla människors. ….
    raskt .

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.