Hur man firar en hednisk jul

Mohamed Omar

På engelska kallar man julen ”christmas” som betyder kristmässa, vilket betyder att Kristus ska vara huvudperson. Och förr kunde man även på svenska säga kristhögtid eller kristmäss, vilket säger ganska mycket om hur man betraktat julen som en kristen fest för att fira Jesu födelse. Natten mellan julafton den 24 december och juldagen den 25 markerar man födelsen, ”då gudamänniskan till jorden steg ner”, som det heter i julsången O, helga natt.

Men kristmäss lyckades inte konkurrera ut det urgamla ordet jul. Och det finns folk i dagens Sverige som inte bara använder det gamla ordet jul, utan faktiskt försöker fira den gamla julen, folk som alltså följer den gamla religionen vi hade innan vi blev kristna. I ett nytt avsnitt av Tankar från framtiden (inspelat 2/2) pratar jag med Emil Brandin som kallar sig ”en vanlig hedning” om hur han firade jul.

Inslag i den hedniska julen i Norden beskrivs på ett roligt sätt i Frans G. Bengtssons roman Röde Orm. I kapitlet ”Hur jul dracks hos kung Harald Blåtand” samlas både hedniska och kristna vikingar hos den nyligen döpte kung Harald i Jellinge.

Biskopen läste nu en bön, som kung Harald bad honom göra kort, och därpå druckos tre skålar: till Kristi ära, för kung Haralds lycka och för solens återkomst. Även de okristna drucko skålen för Kristus, emedan det var den första skålen och de törstade efter öl; men somliga av dem gjorde hammartecknet över kannan och mumlade Thors namn innan de drucko. När skålen dracks för kung Haralds lycka, fick kung Sven öl i vrångstrupen och hostade, så att Styrbjörn frågade om den klunken var honom för stark.

Kung Sven Tveskägg är inte särskilt förtjust i sin far Harald – han vill se honom död – och skålade inte gärna för hans lycka.

Även i det gamla Rom firade man en fest i december som kallades ”saturnalia”. Då drack man mängder med vin, åt gott och gav varandra gåvor. På samma sätt som med vår jul verkar saturnalia ha handlat om solen och därmed om årstiderna. Vintersolståndet är den tid på året när solen har sin lägsta middagshöjd, vilket sammanfaller med den kortaste dagen, som på det halvklotet inträffar 21-23 december.

Den svenske 1600-talsskalden Samuel Columbus menade att ordet jul hängde ihop med ordet hjul eftersom solen vänder om, det vill säga kommer tillbaka, och dagarna nu börjar bli längre. På 1670-talet skrev Columbus: ”Ock weestu eij hwarför Wij Swänske kalla Juul, Därför at Werldens Lius då wänder om sijn Hiuul”.

En annan lärd man från samma tid, Olof Rudbeck, hade samma teori. I Nordisk familjebok (Ugglan) står det så här: ”Jul, kristenhetens förnämsta högtid, firas till minne af Jesu födelse. Ordet jul (isl. jól) är af omtvistadt ursprung. Enligt O. Rudbeck skulle ordet vara en biform till sv. hjul (hjulet var vintersolståndets symbol).”

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie).

 

13 reaktioner på ”Hur man firar en hednisk jul

  1. Lenam skriver:

    Fin symbolik att fira hjulet. Det är ju så påtagligt just i vårt land. Jag firar hjulet 4 gånger per år. Jul, påsk, midsommar och allhelgonadagen. Alla dessa fyra handlar om födelsen och döden. Livets ingångar och utgångar. Det stora undret att vi lever.

    Gillad av 2 personer

  2. Underdog skriver:

    Enligt en mycket amatörmässig forskningsinsats jag gjorde inför ett tal på en julfest för ett antal år sedan är ordet jul belagt i skrift första gången på 600-talet i Beda den vördnadsvärdes gotiska krönika där han vid relevant datum skriver att anglosaxarna firar jul genom att festa hela natten (fritt ur minnet). Anglosaxarna bodde i England men kom ju dit från det som nu är Danmark och Nordtyskland och förmodligen andra ställen också; på den tiden fanns inga hindrande nationsgränser. I svenskbygderna i Minnesota använder man f ö alltjämt ”yule” snarare än ”christmas” för att beskriva aktuella festligheter, såvitt jag vet. Vad ordet betyder lär ingen veta.

    Hur det verkligen gick till vid jul och andra solfester i de delar av världen som saknade skriftspråk vet vi lite om eftersom det inte heller finns utomstående källor. Det var väl ingen i romarriket som tog sig norrut under midvintern kan man gissa.

    Kan ju vara kul att spekulera lite runt ändå. Alltid retar det någon på Åhléns marknadsavdelning.

    Gillad av 2 personer

    • uppstigersolen skriver:

      Just Yule såg jag på ett inslag på engelska Antikrundan. Nåt museum tror jag. Jag hajade till när det dök upp men de som visade julgrejorna gick inte närmare in på varför det stod så.

      Gilla

  3. Kjell Rehnström skriver:

    Förr i tiden talade man om julbocken, och så verkar det fortfarande vara i Finland. Tänk på den gamla julvisan ”…in där klev en julebock.. och trasig rock, han tog ur en påse små paketer opp…” och ”…Nu är bocken gammal, han är både halt och grå, men jag tror han hittar hit till oss ändå.”

    Sen apropå ordet jul, skulle det kunna hänga ihop med den klassiska grekiskans Helios. H och S växlar ofta i indoeuropeisks a språk, och jag skulle inte bli förvånad om grekiskans ”helios” motsvaras av latinets ”sol” (solen). Solguden åker också fram över himlen i en vagn dragen av hästar, inte bockar.

    I slaviskspråkiga länder finns det folk som försöker återuppliva slavisk forn sed, där Gody (som har med år att göra) också är vintersolståndet, då man ger gåvor. I Polen lär det finnas folk som firar hedniska riter vid vinter- och sommarsolståndet.

    När jag var barn var den vanligaste julsången i de kretsar där jag levde sången ”Nu är det jul igen!” Fråga folk i andra europeiska länder om julsånger kommer de att sjunga om Jesusbarnet och herdarna som blevo förskräckta.

    Engelsmännen talar visserligen om Christmas men de har ett eget ord för påsk, Easter, och på tyska heter det som bekant Ostern. Verkar ha något med soluppgång och öster att göra.

    I podden talas om begravningar. Jag har varit på två sekulära begravningar och de väl sågripande som gängse religiösa ceremonier jag har bevistat i kristna kyrkor.

    Gillad av 1 person

  4. Göran Holmström skriver:

    Hednisk jul? Det vore något att uppleva det!. Att dricka mjöd i dagarna tre , få utöva rövkrok och andra muntra lekar i glada kämpars lag. Till det äta av den heliga grisen Särimner.
    Även ta sig en frilla under högtiden hörde ju till alla fria mäns rätt.
    Skalda i likasinnades lag, där äventyr och stordåd växer i mjödets närhet.
    Till det offra en skatteindrivare i närmaste offerlund.
    Nu pratar vi julefrid..

    Gillad av 3 personer

    • Dags att lämna detta kalla land, där fruar klappar glatt i hand, utan tand, ett jakdjur han ju fann, snabbt mot Kina med jade funnen i varmer sand, för att till sig byta tyg som fjäril spann, som aldrig setts av danske man skriver:

      Men rövkroken har vi kvar!

      Jag besökte för övrigt italienska vänner en gång vid Lago Maggiore, där visade de oss den äldsta kyrkan i området, som mycket riktigt nog en gång varit ett soltempel, man kunde fortfarande se solen i relief.

      Gillad av 1 person

  5. Hedningen skriver:

    Intressant inlägg, men man märker att den ”vanlige hedning” som intervjuades i programmet inte hade så mycket att tillföra i andligt hänseende. Och det är just det som är problemet med allt tomt ”fornsederi” och denna historielösa historieromantik. Verklig Asatro är något helt annat än vad som beskrivs i detta program, trots att det var en ärlig, rättfram och rolig skildring, på sitt sätt… ”Forn Sed” har ca 50-60 betalande medlemmar, trots att de räknar sin peak i medlemsantal från 1990-talet som giltig siffra idag, 20 år senare. Nordiska Asa Samfundet hade ca 800 betalande medlemmar i slutet på 2018. Det råder ingen tvekan om vilket alternativ som är mest gångbart, mest populärt, mest lyckosamt, mest framgångsrikt – men det är kanske med andligt innehåll som plånböcker – storleken har ingen betydelse.

    http://hedniskatankar.com/2019/01/08/i-vilket-mohammed-omar-intervjuar-vad-han-tror-ar-en-vanlig-hedning/

    Gillad av 2 personer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.