Med Chalmers som nav etableras nu världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse. Bland annat studeras hur högernationalismens framfart i Europa bidragit till att klimatförnekelse ökat – där en rykande färsk forskningspublikation visar kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse.

Så står det på Chalmers hemsida. Jag har redan tidigare skrivit en snutt om det där och skulle inte ha brytt mig att nämna saken igen om det inte varit för ett antal reaktioner jag stött på i sociala medier från personer som är just ”klimatförnekare”. (De är förstås inte ”klimatförnekare” – hur skulle man kunna förneka klimatet? – utan klimatskeptiker vilket betyder att de på någon av flera tänkbara grunder ifrågasätter det alarmistiska budskapet om jordens ganska snara förstörelse till följd av utsläpp av koldioxid som förkunnas från sådana som FN:s klimatpanel IPCC och till och med ännu större vetenskapliga auktoriteter såsom sångerskan Malena Ernman. Ordet ”klimatförnekare” är bara alarmisternas nedlåtande benämning på sina hatobjekt ungefär som rasister kan kalla migranter för ”blattar”.)

Reaktionen från de klimatskeptiker jag noterade var inte riktigt lyckad. De var förolämpade. De gillade inte att bli kallade konservativa och främlingsfientliga. Ej heller hade de väl gillat, om Chalmers tagit ut svängarna, som de antagligen kommer att göra när forskningen börjar bära frukt, att bli kallade nazister eller brunråttor. Ty den här forskningen, om man får hylla verksamheten med denna ädla beteckning, handlar bara om smutskastning och brunsmetning av folk som inte är politiskt korrekta.

Forskningen kommer troligen, om den genomförs noggrant, att komma fram till det som vi redan visste, nämligen att politiskt inkorrekta människor har politiskt inkorrekta åsikter på flera områden och att motsatsen gäller för politiskt korrekta människor.

Jag tror nämligen att Chalmersforskarna har rätt. Vi som inte är politiskt korrekta omfattar ett ungefär likartat paket av åsikter i betydelsefulla frågor. Vi oroar oss för migrationens effekter (och blir därför kallade ”främlingsfientliga” av sådana som Chalmersforskarna; det är en nedsättande beteckning på samma nivå som ”klimatförnekare” och ”blatte” som man inte behöver bry sig om). Vi är som sagt klimatskeptiker. Vi röstar inte på vänsterpartiet och ej heller på Feministiskt initiativ eller miljöpartiet (och hålls därför för ”konservativa” även om det vandrar många socialdemokrater i våra led). Vi står försiktigt avståndstagande inför #metoo-rörelsen. Vi tycker inte om vad som ofta känns som en incestuös relation mellan välfärdsindustrin och dess klienter. Vi tror varken att det finns någon könsmaktsordning eller någon strukturell rasism. Många av oss kan inte se på statstelevisionen utan att gripas av ilska.

Våra motståndare är sådana PK-ister som Chalmersforskarna verkar företräda. Dessa upprätthåller också ett sammanhängande paket av åsikter vars gemensamma nämnare är tilltron till den PK-istiska ideologin. Ta ledaren för ”världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse” som exempel. Han heter Martin Hultman och är docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier. Hultman är säkert en hyvens kille som älskar sina barn och anstränger sig att inte cykla på trottoarerna men han är också aktivist vilket betyder soldat i fiendearméns stormtrupper. Han säger att ”genusvetenskaplig forskning visar att den dominerande manliga normen är giftig för alla människor och planeten; den borde studeras och förändras”. Han tycker att vi ska ”sluta flyg och gå med i en organisation som tar framtida generationers klimat på allvar”. Han tycks mena att vi bör ”avskriva klimatfrågan som en fråga om att få mer kunskap” och i stället ge oss hän åt klimatångest: ”Vi är helt enkelt alltför dåligt tränade i att uppleva klimatångest så vi förtränger den genom att förskjuta klimatfrågan till framtiden…”

Om Hultman menar att extasen måste ersätta vetenskapen för att folk i allmänhet ska gå med på de drastiska samhällsförändringar han förespråkar så tror jag han har rätt. Det är bara det att jag och andra anti-PK-ister inte vill vara med på det projektet. Vi tror inte på det och ej heller på andra PK-istiska idéer exempelvis om att det finns 56 kön.

Vi anti-PK-ister bör sluta att kännas oss förolämpade eller kränkta när Hultman och andra utslungar sina ångestförbannelser om att vi som inte tycker som han är främlingsfiender och högernationalister. Trots allt är det vi anti-PK-ister som befinner oss på den vinnande sidan. Det är därför Hultman har startat sitt projekt. Han kan inte förstå att alltfler andra inte delar hans synsätt:

Trots att forskarkåren under de senaste 30 åren har blivit allt mer enig om klimatförändringarnas förödande effekter, så ökar klimatförnekelsen. Hur går det ihop? Det ska ett nytt internationellt forskarnätverk söka svar på.

Det som i grunden skiljer PK-ister och anti-PK-ister är att de förra hålls under armarna av staten. Utan statliga pengar skulle PK-ismen pysa ihop som en punkterad sufflé. PK-ismen är statens filosofi och därför betalar staten för PK-ismens upprätthållande och utbredning. Varje makthavare behöver en kyrka som predikar hans budskap.

Just det här projektet betalar Energimyndigheten sex miljoner kronor för att hålla igång under tre år. Energimyndigheten kunde ha sparat sina miljoner och ringt till mig i stället så hade jag kunnat förklara. Men javisst ja! Staten vill ju inte spara pengar. Den vill föda sina aktivister.