Gästskribent Rolf Oward: Konsten att avancera med identitetspolitik

Ett av de mer framgångsrika sätten att nå höga och välbetalda positioner i Sverige är att vara identitetspolitiskt korrekt. Givetvis är gedigen PK-kunskap ett måste liksom att – utåt – bekänna sig till statsfeminism, massinvandring och klimathotstroende. De gängse godhetsmarkörerna måste således vara på plats så att omvärlden verkligen ser att du är på Den rätta sidan.

Identitetspolitik baseras på att man hittar, eller hittar på, en grupp som man anser vara utsatt, förtryckt, misshandlad eller motsvarande och sedan ger denna grupp diverse stöd och förmåner som kompensation för denna påstådda utsatthet, detta föregivna förtryck, denna uppdiktade misshandel.

Du behöver inte själv tillhöra gruppen, även om det självfallet ger bättre PR-effekt. Det viktiga är att den kan ses som strukturellt underordnad andra grupper, det vill säga att den uppfattas vara i underläge.

När du hittat gruppen är nästa fas att du gör dig till talesperson för den. Spara inte på krutet utan varva igång ett ytterst aggressivt språkbruk där du envetet bankar in hur utsatt den är och att ”det är samhällets ansvar att gå in med resurser”. Genom att du ständigt, skränigt och högljutt uttalar dig blir det naturligt för medierna, och andra, att uppfatta dig som den självklara företrädaren för gruppen. Du är den osjälviske, det goda ombudet, som berättar om deras umbäranden.

Nu har du blivit den som medierna vänder sig till. En bra bas! Men du är inte klar än på långa vägar. Nästa steg är viktigt, för det är nu som du förbereder det som kan ge dig ett ständigt penningflöde livet ut: Du bildar en (eller flera) organisationer vars syfte är att – enbart utåt, givetvis – främja gruppen. En sådan organisation ger dig större kraft att tala för gruppen och det lär inte dröja länge förrän du – som organisationens ordförande – blir ett självklart inslag som intervjuobjekt i såväl dagspress som radio och TV. Och penningflödet? Jo, du måste ju få bidrag, kanske rent av kulturbidrag, för att med kraft kunna föra gruppens talan och vara dess självklara representant. Vilka honnörsord som du ska använda när du söker bidragen varierar, men säkra kort brukar vara ”hållbarhet, ”mångfald”, ”värdegrund” och ”inkludering”. Är du riktigt energisk, kan du bilda ytterligare fyra, fem organisationer för att vrida ur ännu mer bidrag. Kontroll och uppföljning är obefintlig, och sådant skulle troligen klassas som rasistiskt…

Så här långt kommen i din identitetspolitiska karriär har du blivit talesman, skapat en eller flera organisationer och sett bidragen börja strömma in.

Nästa moment är det absoluta kravet på representativitet. Den eftersatta och plågade grupp du är ombud för är dåligt företrädd, åtminstone på de platser där du vill ha inflytande och ”varför ska den här gruppen motarbetas och inte bli demokratiskt behandlad”? Eftersom du inte kan vara med på alla ställen, som intervjusoffor, utfrågningar och föreläsningar, ska du skaffa dig meningsfränder med samma identitetspolitiska och ekonomiska intressen som du, och som också kan fungera som talespersoner för organisationen/organisationerna.

När andra karriärsugna ser hur lätt det är att utverka bidrag och andra subsidier för den här typen av PK-korrekt verksamhet, finns risken att det uppstår konkurrens om köttgrytorna. Då gäller det att direkt gå till kraftigt motangrepp och i mycket kraftfulla ordalag anklaga dessa lycksökare för att sabotera för den utsatta gruppen och därmed orsaka den onödigt lidande. Du måste hindra dem att alls komma till tals, så aktivera hela attackpaletten med exempelvis demonisering, marginalisering, påhopp, smutskastning, misstänkliggörande och utfrysning. Kort sagt, alla som inte har samma åsikter som du och dina organisationer är lurendrejare som bara vill ont och sådant ska givetvis brännmärkas hårt.

Det närmar sig! I en tidigare fas skaffade du dig anhängare för att sprida organisationens åsikter och för att ge sken av att den är väldigt stor och därför behöver många talespersoner. Nu är de i vägen i ditt karriärbygge, det vill säga att du inte är ensam om att kunna söka PK-jobb där meriter som organisationsföreträdare och bidragsjonglör spelar mycket stor roll. Du måste alltså bli av med dina före detta kolleger. Eftersom du sedan förra steget har vanan inne att demonisera, marginalisera och misstänkliggöra, är det bara att mobilisera den tekniken igen och tillämpa den på dina gamla meningsfränder. Inget är heligt när det gäller klättringen mot toppen.

Sista steget. Med de för detta kollegerna borta är sannolikheten stor att du fått det PK-jobb du suktat efter, kanske som högst uppsatt kulturbyråkrat, chef för en nystartad myndighet med ansvar för inkluderande antirasism eller som värdegrundsansvarig programchef i SVT. Icke att förglömma är att du, som chef, måste tona ned alla typer av gamla konflikter och säga att de ”självfallet var missförstånd och att jag hade blivit fullkomligt felinformerad” och att du därför gjort en ny bedömning och helt ändrat dig.

Din gamla image som skrikig rabulist måste snabbt slipas bort och du betonar att kompetens givetvis alltid är det enda som räknas för viktiga jobb. Som nybliven meritokrat har du inga svårigheter med att stoppa sådana som vill göra samma slags identitetspolitiska karriär sätt som du. Nu har du nått ditt mål och kan glädjas åt att svenska skattebetalare är så snälla och givmilda att de betalar dig furstligt för ett ”jobb” som inte behövs.

Rolf Oward är copywriter och översättare som kört egen låda i över 30 år. Arbetat en hel del i Kista, till och med startat företag där. Formellt: fil kand, fil lic, DIHR. Hyfsad i spjut (61.14). Mer och mer förvånad och irriterad över hur Sverige styrs och hur PK-tänkandet fått in sina tentakler i stort sett överallt.

17 reaktioner på ”Gästskribent Rolf Oward: Konsten att avancera med identitetspolitik

  1. Aurora skriver:

    Tveksam till om denna karriärväg är öppen för svenne. De rasifierade och diskrimerade grupperna accepterar enbart en ur egna gruppen som talesperson eller ansiktet utåt. De är ju inte så lättrurade att de låter ett så lukrativt uppdrag gå till svenne. Det fick ju Tomas Ledin erfara när han godtroget skulle sälla sig till raifierades försvar att där hörde minsann ingen vit man hemma.

    Liked by 2 people

  2. Rikard skriver:

    Hej.

    Ordet du söker är ko-optering, om man försvenskar det amerikanska co-optation, ibland co-option. Den tillskrivs ibland Philip Selznick:

    [https://en.wikipedia.org/wiki/Co-option]

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 2 people

  3. min strand i samarkand där satt jag med ett hål i en tand och petade navelludd i en rand, och undrade vad som hänt med mitt land, och silade lite sand med min hand skriver:

    Jo, det som är intressant tycker jag är vilka psykologiska faktorer som gör att vissa väljer denna väg medan andra inser att det är en slags stöld? Jag tror personligen att det är så illa att socialismen, om vi skall kalla impulsen det, har funnit en svaghet i det mänskliga psyket, socialismen talar till den lata maktgalna egoisten, den som ingen ville leka med i skolan för man kände på sig att personen inte var snäll och alltid skulle bestämma, men som i en viss ålder, kanske 5an eller 6an, ändå började få anhängare eftersom vissa söker en ledare, den i hjärtat ondaste som vågar vara taskig, en Fridolin, en Reinfeldt eller, varför inte, en Hitler, enligt de böcker jag läst om hans uppväxt bland bikupor.

    Så socialism, eller i vårt fall, socialdemokrati, är främst en mekanism som lockar fram dessa värsta av människor, ledare av möss, och bygger ett system i vilket alla Fridolins kan stiga till väders. Just de som borde hållas borta från allt inflytande pga deras personliga moraliska tillkortakommanden är de som dras till politik och främst socialdemokrati och vänster. Andra, som ser en tillfredställelse i att skapa själv, med sitt huvud och händer, att hjälpa andra, sysslar med det, fram tills de är kanske 50år gamla, eller äldre, och tittar upp och undrar hur allt kunnat bli så galet? Det första misstaget (som många, nästan alla i Sverige gör, även på denna blogg, det är den fasen vi är i nu, förnekelsen) är att tro att de som styr är som folk är mest, men i takt med att allt blir värre så blir det svårare och svårare att upprätthålla denna bild, men man vill ju inte tro sig själv om för mycket, så är man inte uppfostrad, så man hittar på olika ursäkter, de är naiva, inkompetenta, banalt goda, eller liknande. Allt för att undvika det självklara: den som ingen ville leka med för att han eller hon var dum och utnyttjade folk, är nu partiledare och vill bli statsminister. Den som var värst på en annan skola på samma sätt är chefredaktör osv.

    Så socialismen är en mekanism för att vaska fram de ledare som har det lägsta moraliska värdet som man kan komma undan med och vi ser det nästan fullbordat i Sverige idag för sådana människor styr 7-klövern, media, kyrka och akademi, och även i de stora företagen. Så jag tror att inte förrän det är allmänt förstått att socialism springer ur de sämsta delarna av det mänskliga psyket, just de som tradition och exempelvis kristendomen sökte lära oss skulle hållas nere, så kommer vi vidare. Det är inte banal godhet, utan ondska.

    Liked by 6 people

    • Lars Lagerberg skriver:

      En viktig ingrediens som inte framkommit är att den som skall genomföra ”resan” till toppen måste ha klart uttalade drag av narcissism eller vara en patologisk psykopat; normala människor har nämligen något som håller dem tillbaka – skam. Att skämmas finns inte i resenärernas verktygslåda.

      Liked by 2 people

      • min strand i samarkand där satt jag med ett hål i en tand och petade navelludd i en rand, och undrade vad som hänt med mitt land, och silade lite sand med min hand skriver:

        Jo precis, jag har ingen erfarenhet av politik men de jag flyktigt mött verkar andfäktade, vad jag däremot sett, i akademi men mycket värre i storföretag, det är att det är regel att helt empatilösa psykopater stiger uppåt uppåt tills deras bubbla spricker, men oftast så stiger de ända till VD-posten, eller chefen för HR eller liknande.

        Liked by 2 people

  4. uppstigersolen skriver:

    Är man adopterad och lite mörkare i hyn än genomsnittssvensken har man ett försprång här. Kvinna duger också, eller färgat hår samt ring i näsan (HBTQ).

    Liked by 3 people

  5. Elisabeth skriver:

    Lysande, Rolf Oward. Det är nog precis så det går till. Kom att tänka på Malena Ernmans dotter, Greta, flickan som skippade skolan och satte sig utanför Rosenbad demonstrerande för/mot nånting, minns inte vad. Klimatet, kanske. Måhända steg ett i politiska karriären. Likaså Elin som stoppade planet med de utvisade ombord. Väntar bara på att de här två ska dyka upp i intervjusofforna framöver. När vi hade det väldiga ”romska” lägret mitt i Malmö för ett tag sen dök det i medierna alltid upp en snurrig ung svensk man med enorma Rastaflätor som gjort sig till talesman. Han såg lika osanitär ut som lägret. Nu är ju inte romerna så ”heta” längre, han får väl hitta en ny offergrupp att rida barbacka på.

    Liked by 5 people

  6. Beria skriver:

    Sett ur den starkt provinsiella och starkt yttrandefrihetssnöpta svenska horisonten är det påtagligt hur frenetiskt man försöker att strypa en debatt om varför identitetspolitiken har blivit ett favoriserat instrument för den påtagligt korrupta och konspirerande svenska eliten-den politiska och den ekonomiska.Betydelsefulla ting mörkas och störs medvetet ut.Trots den uppenbara betydelsen av skrifter som Coudenhouve-Kalergis ”The Paneuropean Maniphesto” och hans ”Praktischer Idealismus” vill man-dvs den konspirerande svenska eliten- i det provinsiella Sverige ej ha en debatt om Kalergi-planen och vilka instrument som kan utiliseras för att förverkliga denna uppenbara folkmordsplan.Merkel,Schulz,Juncker-alla hängivna Kalegi-pristagare Identitetspolitik bedriven på bred front är just ett sådant instrument.Här kan den Kalergianska invasionsarmén hämningslöst utmålas som ett universellt offer vilket det är en plikt för den förljugna och hycklande ”humanitära stormakten” Sverige att reservationslöst stödja med ett oändligt antal miljarder svenska skattepengar.Floder av krokodiltårar kan utgjutas och ett oändligt antal miljarder kan omsättas av det asylindustriella komplexet.Detta medan svenska pensionärer pauperiseras och nu hör till de mest utsatta grupperna i EU.Detta även samtidigt som Eurostat meddelar att de social och ekonomiska klyftorna i Paradiset Sverige nu ökar mest bland alla de industrialiserade länderna.Den inbilska svenska eliten vill ej förstå att de själva och deras avkomlingar sannolikt på sikt även löper risk att proletariseras.

    Liked by 2 people

  7. Lars Lagerberg skriver:

    Vi tar till oss många märkliga riktningar från i första hand USA – detta hatade Trumpland. Där växer det upp olika, märkliga idéer som slår snabbt och växer i den svenska myllan. Unga kvinnor som nu har fått möjlighet att bli hörda övertrumfar varandra med stolligheter – och deras svenska motsvarigheter är inte sena att haka på. Och händelseförloppet blir som nämnts i artikeln.
    Sverige är det mest amerikaniserade landet i världen – USA är god tvåa!

    Liked by 1 person

  8. rudmark skriver:

    Påminner om hur man snuvade studieförbund på bidrag förr. Bilda en studiecirkel på låt oss säga 10 deltagare. En person får bli ledare. Studiecirkel 2 bildas genom att nästa person blir studiecirkelledare för de andra 9. Studiecirkel 3 bildas genom osv. Totalt tio studiecirklar med totalt 10 samma deltagare.
    Om nu deltagarna är offer, tex rasifierade, religiösa inom viss riktning osv kommer ingen kontroll att finnas, med tanke på rasiststämplingseffekt.

    Liked by 2 people

  9. S skriver:

    Striden om Sverigebilden går vidare. I en nyutkommen rapport som bekostas av skattebetalare och som presenteras av MSB – där den fd misslyckade polischefen Dan Eliasson i dag styr – hävdas att det största problemet för Sverige är att alternativa medier rapporterar om hur verkligheten faktiskt ser ut, inte det faktum att samhällsproblemen växt sig större. Rapporten är framställd av fyra kända utländska skribenter, varav en, Jonathan Birdwell, i brittiska Guardian uttalat sig om att islamistisk extremism kan vara naturlig och hälsosam. Är detta verkligen rätt personer att uttala sig om Sverige?”http://word.harrietsblogg.se/

    Eliasson har förmodligen fått order från Löfven ”För helsikte, se nu till att tysta alternativa medier, vem vet hur länge till jag kan klamra mig kvar”.

    Syftet var att inte bara smutskasta alternativa medier utan utsätta dem för ekonomiska sanktioner, som får dem att tystna. När alternativen slagit ut maktens egna propagandamegafoner, så måste något drastiskt göras.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.