Vi klarar inte rikedom

Patrik Engellau

Tillvaron är alltid rörig. Men varje tid upplever framför allt sin egen rörighet. Jag vet inte hur många gånger under de senaste fyrtio åren jag med inlevelse förklarat att det just vid det tillfället aktuella tillståndet var rörigare än någonsin. Med det menar jag att följande observationer kanske bör hänföras till gruppen ”förklaringar till saker som inte finns”.

Fram till andra världskrigets slut levde alla människor, även i de så kallade i-länderna, med fattigdomens värderingar. Fattigdomens värderingar är sådana uppfattningar och synsätt som människor anammar när livets allmänna avoghet och osäkerhet tvingar dem att på egen hand parera tillvarons tjyvnyp eftersom det inte finns något socialkontor eller ens en rik faster att lita på. Till fattigdomens värderingar hör exempelvis sparsamhet (eftersom man har så lite resurser vare sig det handlar om pengar eller tjog ägg eller skäppor korn), idoghet (eftersom man måste arbeta hårt på åkerlapparna), familjesammanhållning (eftersom individerna kan gå under om de grälar i stället för att samarbeta; osämja slösar mental energi), solidaritet med nästan (eftersom man aldrig vet när man behöver hjälp), nykterhet (eftersom sprit är dyrt och man inte kan jobba när man är full) och så vidare.

Underligt nog gällde fattigdomens värderingar även för rika människor, framför allt om de var företagare snarare personer av börd. Erling Persson, skaparen av H&M, åkte inte taxi utan bara kommunalt. Ingvar Kamprads snålhet är legendarisk. (Den tyske samhällstänkaren Max Weber har i skriften Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, 1905, uppmärksammat just det där draget, framför allt hos kalvinistiska kapitalister. Pengarna ska inte konsumeras utan investeras. ”Investera, investera, det är kapitalisternas lag från Moses och alla profeterna” sa Karl Marx i ett utlåtande som han kanske fått antisemitvarning för om han själv inte hade varit jude.)

Men efter andra världskriget inträffade den enligt mig största förändringen i människans situation sedan uppkomsten av homo sapiens eller åtminstone sedan jordbruket uppfanns: hela samhällen blev rika, visserligen bara i västerlandet, men i alla fall. Jag har, under min livstid, sett det med egna ögon. Ett helt folk, det svenska i mitt fall, ändrade livsstil från svält och utedass till PV, teve och wc (där PV står för Volvo Personvagn, folkhemmets överlägsna statussymbol och frihetsmaskin som allmänt kallades för Volvo PV). På några årtionden förändrades förhållandena så radikalt att vanligt folks levnadsstandard överträffade hur kungar hade levat tidigare om man tänker på sådant som rinnande – både kallt och varmt! – vatten i bostäderna och hygglig tandhygien.

Sådana revolutionerande förändringar i levnadsvillkoren för hela folk påverkar naturligtvis även mentaliteten. Livet hade blivit lättare och behagligare på ett, som det verkade i alla fall, stabilt och förhoppningsvis permanent sätt. Folk började tänka annorlunda. Gradvis började de lägga de gamla fattigdomsbaserade dygderna på hyllan enligt principen att rikedom korrumperar. Dygder är trots allt en sorts mentala piskor. Piskorna vill tvinga oss att ta ett ansvar som är jobbigt. Om vi kan lägga piskorna på hyllan så gör vi det. Den nya rikedomen gav oss möjligheterna och vi utnyttjade dem.

Det tog naturligtvis tid. Någon tänkare har sagt att nya idéer slår igenom inte för att folk ändrar sig utan för att bärarna av de gamla idéerna dör undan. Det tar några generationer för nya mentaliteter att slå igenom.

Den nya mentalitet som nu slagit igenom är motsatsen till fattigdomens värderingar, nämligen rikedomens. Men rikedomens värderingar är inte så väldefinierade och verklighetsstyrda som fattigdomens. Rika människor kan göra lite som de vill. Vilka idéer – hur stolliga som helst – de än anammar har de mat, kläder, husrum och ett bekvämt liv. De behöver inte spara, de behöver inte hålla ihop familjen, de har rätt att på universiteten slippa konfronteras med obekväma idéer som de aldrig tidigare hört, de kan låtsas att jorden är platt eller att det finns 48 kön eller att barn och vargar är likadana som vuxna människor och därför ska ha rösträtt. Rika människor behöver inte tampas med verkligheten. (Jo, de kan bli sjuka eller rånade, men jag pratar inte om sådant.)

Jag ska inte räkna upp alla de konstiga idéer som greppat tag i västerlandet och som gör återstående bärare av fattigdomens och verklighetens värderingar konfysa men låt mig nämna ett påtagligt syndrom som utgår från det enkla faktum att de flesta människor är snälla och många är näriga och egennyttiga.

När snälla människor får ett ekonomiskt överskott att disponera vill de hjälpa andra människor som det är synd om. Plötsligt öppnar sig därför möjligheten till ett storslaget omhändertagandeprojekt som de snälla människorna gärna finansierar exempelvis genom att betala höga skatter. Därmed har en ny ekonomisk nisch öppnat sig i samhället som skapar fina levnadsbetingelser för två helt nya näriga och egennyttiga människoarter. Båda arterna inriktar sig på att leva av det nya snällhetsgenererade överskottet fast på olika vis. Den ena arten specialiserar sig på att vara svag, utsatt, förtryckt och kränkt och därför rättmätig mottagare av de snällas ömsinta ekonomiska omsorger. Men hur ska denna överföring praktiskt organiseras? Det gör den andra näriga och egennyttiga arten som specialiserar sig på att administrera de snällas ambitioner och därvid kapar åt sig den största delen av resursflödet.

På det viset kan man kanske förklara de största strukturella förändringarna som inträffat i de västerländska samhällena, i första hand Sverige, under det senaste halvseklet. Detta blir löjligt tydligt när det gäller migrationen och det pactum turpe (den skamliga överenskommelse) om ömsesidigt lönsam samverkan som etablerats mellan de nödställda och förtryckta migranterna och de ofta begåvade och högutbildade människor som bemannar hjälpmaskineriet.

73 reaktioner på ”Vi klarar inte rikedom

  1. A skriver:

    Jag håller med dig PE, men jag är nu säker på att det enda som kan få stopp på detta är att systemet kör sönder sig självt. Vi kan bara se på, och det kommer att ske lagom när vi börjar tro att det kanske trotts allt är hållbart. Källan är de enorma skatterna och folk ifrågasätter dem inte överhuvudtaget. Kopplingen finns inte alls i huvudet på folk, ens om det råkar vara ovanligt kraftfullt för övrigt. Det är bara att inse. 🙂 Just nu tänker jag mest på lösningar hur man kan förhålla sig till det för egen del. Hmm 82%… eller nåt. 🙂 Det är fint..

    Mvh A

    Liked by 3 people

  2. MartinA skriver:

    Jag tror att det PE beskriver i hans eminenta artikel började någon gång på artonhundratalet, nämligen förmågan att öka matproduktionen snabbare än befolkningstillväxten. Det är möjligt att det inte blev till ren dekadens förrän P-pillret uppfanns. Då gjordes inte ens någon ansats längre att använda den ökade matproduktionen till det den är till för, nämligen större population.

    Liked by 4 people

  3. Bo Svensson skriver:

    Essensen i allt är spel. – Vi och alla andra arter bedriver spel och graden av komplexitet i spelet avgör medvetandets intensitet.

    Många som jobbar för pengarna, inbillar sig att de efter pensionen äntligen skall kunna göra vad de vill och njuta av livet men deras identitet vilade ju på vad de höll på med. – Gör man ingenting, är man ingenting. – Inget av intresse.

    Pensionera sig är fel tänkt. – Man skall inte sluta med något för att man tröttnar utan för att man hittat något annat att göra, där ens förmåga kommer bättre till sin rätt.

    Liked by 4 people

    • Jan Andersson skriver:

      Helt rätt! Man kan göra vad man vill, men om man vill bidra till samhället så kanske man vill göra något som efterfrågas och som man får betalt för. Och enligt min erfarenhet så är det fler än man någonsin tror som identifierar en med sitt yrke och kunskapsområde, och frågar efter det.

      Liked by 2 people

    • uppstigersolen skriver:

      Men, att pensionera sig från något man gjort hela livet betyder ju att man kan ägna sig åt annat när försörjningen är tryggad genom pensionen. Själv fyller jag dagarna med olika intressen, hus och trädgård, barnbarn, olika klubbaktiviteter, resor och nu har jag blivit kommunpolitiker också. Så att bli pensionär är ju inte att sitta och mata duvorna i parken utan att vara aktiv.

      Liked by 2 people

  4. Eva Danielsson skriver:

    Civilisation och humanism är som en tunn fernissa ovanpå mänskilghetens råare beteenden. Så är vi då på väg tillbaka till naturen. Som ett lämmeltåg där välståndet ska fördelas och delas och där det då lockas hit stora volymer människor som inte producerar något utan äter och brer ut sig och tar för sig. Någonstans på vägen kommer resurserna inte att räcka till och befolkningen krymper då igen av svält, sjukdomar och våld. Som brukar ske i lämmeltåg.
    Under tiden har civilisation och humanism nötts ut av lämmeltåget.

    Så går det när makten över andra ges till dem som vill bestämma över tillgångarna utan att arbeta ihop dem och via dessa även till dem som vill leva utan att sträva.

    De som har kvar ett visst medvetande om fattigdomens tid och förstår att livet handlar om strävan och lidande, får tåla hur de två första grupperna lägger beslag på frukterna av de snällas arbete. Och spottar på dem som tack.

    Liked by 21 people

    • Jan Andersson skriver:

      Om var och en av oss fick välja så skulle vi knappast vara så generösa. Godhetsmaffian ser det som positivt att de ”rika” kläms åt och skapar en win-win-situation. Att man skulle kunna investera dessa pengar för jobb och mångfaldigade inkomster finns inte i deras föreställningsvärld. Och det gäller naturligtvis ända upp i högsta ledningen för kommunister och socialister, annars skulle de inte vara just det.

      Liked by 5 people

  5. fabricerad skriver:

    Jag har många gånger lyft fram denna aspekt i diskussionen med godhetens fanbärare från vänstern. Dessvärre förstår många av dem inte att utan kapitalisternas framgång hade de aldrig haft tid att sitta och fundera på menstrosor, håriga armhålor, bistånd, fittmössor och kukgrafitti m.m. Ironiskt nog begriper flertalet av de jag diskuterat med verkligen inte att tack vare andras hårda arbete och slit kan de sitta på Södertörn och utveckla mer och mer galna teorier. Vänstern, som idag är bäst på att utnyttja välfärdens resurser för eget ändamål ser alltså inte att det är de som är den nya överklassen som lever på de arbetande. Eller är det så att de förstår detta och därför har lämnat arbetarklassen åt sitt öde?

    Liked by 2 people

  6. Jari Norvanto skriver:

    Läs gärna de 23 punkterna i FN:s ramverk som förkortat kallas ‘Global Compact for Migration’; det ska stimulera både förmenta offer och omhändertagandeindustrin. Här är några punkter:

    – Empower migrants and societies to realize full inclusion and social cohesion

    – Eliminate all forms of discrimination and promote evidence-based public discourse to
    shape perceptions of migration

    – Promote faster, safer and cheaper transfer of remittances and foster financial inclusion
    of migrants

    – Establish mechanisms for the portability of social security entitlements and earned
    benefits

    https://refugeesmigrants.un.org/sites/default/files/180713_agreed_outcome_global_compact_for_migration.pdf

    Enligt Putnam så är tilliten mindre i multikulturella samhällen; inte bara mellan etniciteterna men inom. Det räcker väl att titta på hur det är med segregationen, och var politiskt korrekta väljer att bosätta sig: oftare i segregerade områden så fjärran från uppblandning som möjligt. Eller var de väljer att låta sin barn gå i skola.

    Vad det gäller ”foster financial inclusion” är det si och så. Med median etableringstid på allt mellan 8-20 år i Sverige, är immigranter så att säga inkluderade i bidragsfontänen länge. De som inte jobbar vitt under de åren, lär ej göra det senare heller. Vad det gäller så kallad portabilitet ligger nog Sverige i täten. Åtminstone kan man titt som tätt läsa om bidrag från Sverige, som lyfts i hemländerna varifrån de ”flytt”.

    Social sammanhållning, fostran av finansiell inklusion och formandet av perceptionerna för att styra diskursen… Mycket ovanifrån kommande påbud således. Som starkt PK-troende och aspirerande mönsterelev med mycket att lära ut, och med frälsarkallet pådrivande, kommer Sverige fortsätta ta ”stort ansvar”. Lite mindre demokratiskt för medborgarna, men många fler jämställda migranter.

    Liked by 3 people

  7. Lennart Bengtsson skriver:

    En utmärkt observation. Med rikedomens värderingar kan man ta livet med en klackspark- man gör lite som man vill – man tycker vissa dumheter som helst – och inget händer. Det är som att vara barn hela livet med snälla föräldrar och slippa bli vuxen. Men en dag vägrar bordet att duka sig som det alltid gjort hur mycket man än befaller och Schlaraffenlands härliga trädgårdar har plötsligt försvunnit- och då står man där och vet inte längre vad man skall ta sig till.

    Liked by 2 people

  8. pllay skriver:

    I dag tar du upp själva grundbulten till vårt västerländska problem.
    Vi har aldrig tidigare i historien haft ett överskott att fördela, detta är en helt ny situation evolutionen inte tänkte på.
    Vi är vilsna i pannkakan och utopiska grupper i samhället drabbas av euforisk hybris.
    Vi har inte stängt svält, krig och sjukdom ute, vi har bara för en kort tid lyckats springa lite fortare än dessa öden, men naturen tillåter inte ett sorglöst liv, nya plågor ersätter de vi överkommer.
    Nu är det PK, totalitarismen och globaliseringen som driver oss tillbaka till nöden.
    Utan välstånd hade dessa krafter inte fått den plattform de nu verkar ifrån.

    Liked by 2 people

  9. Dr No skriver:

    Nej du, den analysen köper jag inte, allt handlar inte om pengar, ser du inte hur ditt argument brister, rik och fattig skulle ha den rikes värderingar, så är det inte, det är tvärtom, tidigare så delade både rik och fattig en god moral, strävsamhet och ärlighet, kort sagt att på sin nivå göra sitt bästa, framtagen genom erfarenhet och förvaltad i kristendomen. Genom socialismen som idag är kulturmarxism och pk-ism och som funnit sin maka i islam så hyllas inte längre dessa värden utan socialismen var den första ideologi som kunde exploatera överflödet och bröt sambandet mellan egen strävan och framgång, allt var någon annans fel, och detta känner vi också igen som den invandrade inställningen, hand i handske.

    Det som istället sker det är att en parasitisk överklass bildats som exploaterar försvinnandet av den goda moralen och strävsamheten hyllar motsatsen, och med kristendomen och traditionens försvinnande så finns det en villig publik. Sprickan i samhället går mellan de strävsamma som fortfarande håller på de gamla värdena och de som stjäl från de strävsamma, mellan de som fortfarande anser att handlingar har konsekvenser och de som försöker inbilla sig och andra att varje dag så är man som en nykläckt fågelunge, vare sig man är aktivist på UD, är partiledare för C, är en våldtäktsman, eller en migrant. Man gapar och skriker och förväntas få mat proppad i munnen, för alla har lika värde.

    Liked by 5 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Du har rätt, nästan rätt. För radikalismen är inte ny, utan har beledsagat mänskligheten sedan tidernas begynnelse. Utan radikalism hade våra seder, våra myter, vår kultur och vår religion inte utvecklat intrikata skydd mot radikalismen. Vi bekämpade manikeisterna. Vi hängde upp anabaptisterna i burar på kyrktornen.

      Problemet vi har är att inget längre skyddade oss mot kätteriet när vi övergav kristendomen. Detta kätteri kallar vi socialism. Det är ett evigt fenomen.

      Liked by 3 people

  10. Dr No skriver:

    Jag vänder mig också kraftfullt mot användningen av snäll, endast en tidigare marxist kan skriva så, för visst var väl Stalin snäll, han ville ju inte att de rika skulla förtrycka de fattiga? Att man har anammat snällheten som en kappa som skall dölja dolken, hur kan man missa detta, det jag ser, först och främst, det är våldtäkterna av svenska kvinnor, tusentals och åter tusentals, år efter år, som inte hände innan massinvandringen. Jag ser skjutningar och att man kallar flickor svennehoror i skolan och herregud, att lärare blir våldtagna av elever vi skall låtsas är barn. Jag ser hur resurser tas från de som verkligen är svaga, gamla och sjuka genom att de pressas ut. Jag försökte formulera detta i flera år när jag skrev till ledarskribenter men lyckades aldrig, det är som variant av ”The broken window fallacy”, en vänsterprincip, nämligen just den att vänstern är EXPLICIT snäll, allt man AKTIVT är för kan ses som självklart ”snällt” men hela baksida av vänsterprojektet är IMPLICIT, man är inte aktivt för gängvåldtäkter av minderåriga av invandrare tills underlivet spricker, eller att terrister kan vistas i Sverige och få betalt av kända aktivistkomiker, utan all vänsterns och pk-ismens ondska är PASSIV, just för att man brutit kopplingen orsak och verkan. Så man är för allt som är ”snällt” och mot allt som är ”dumt” men vägrar se att något som är dumt har med ens snällhet att göra. Som alltid, så har media spelat en stor roll här för de kunde avslöjat makthavarnas vänstertaktik, orsak och verkan, men vi har aldrig haft oberoende media, inte sedan socialdemokratins införande, liksom demokratin då också försvann som vi nu kan se. Det du kallar snällhet det är istället en falsk aktiv godhet som döljer en hela tiden växande passiv ondska.

    Nej, de som styr idag är inte snälla, och folk i allmänhet är inte snälla, utan istället så har de skuld i att också denna weekend så kommer kanske 100 kvinnor att bli våldtagna i Sverige.
    Svenskarna är onda, inte snälla.

    Liked by 7 people

    • Eva Danielsson skriver:

      DR NO o alla andra alias du använder.
      Jag njuter av dina kaskader av ilska och analyser och håller med om att de som vill ha makt över andra är onda, blir onda, vad de än kallar sig och tar på sig för täckmantel.
      Tyvärr går folk, som bara vill leva sina liv, på det som sägs utåt. Vill tro på det. Värjer sig för den jobbiga insikten att makthavarna utnyttjar oss och vill oss illa. Jag tycker att det har varit jobbigt att inse det.
      Den rikemansmentalitet som brett ut sig är på samhällsnivå, som jag ser det, en allmän trygghetsdekadens och dästhet som ger en infantil brist på uppmärksamhet och vaksamhet och personligt ansvar och initiativförmåga.

      Liked by 5 people

      • Dr No skriver:

        Jo, men min poäng här är inte just ondskan, utan att alla politiska åtgärder har en effekt som politikerna önskar (i bästa eller oftare värsta fall för oss) men också en hel massa andra konsekvenser som också måste beaktas (som att vissa invandrare våldtar och begår brott), varenda krona som fördelas av de stulna skattemedlen har effekter som det inte talas om, för att inte tala om att den kronan sedan försvinner från potten och inte kan användas till annat. Man är aktivt god och passivt ond, det är därför uppenbart att detta till sist kommer stt drabba de svagaste, utan röst, som en 90-årig åldring, eller en flicka i ett flyktingläger som blir utan skolböcker för att de ensamkommande kostar så mycket, för att det maximerar den aktiva godheten och den passiva ondskan samtidigt.

        Liked by 3 people

      • Eva Danielsson skriver:

        Nej, du har fel. Socialismen är vidrig!!! Men Sverige är ett fantastiskt land med en kärna av fantastiska människor. Som inte har valt denna vidriga utveckling. Varken för sextio år sedan eller därefter. Och som trots det socialistiska politiska systemet kan arbeta och skapa och uppfinna. Vara vänliga och professionella och skötsamma. Tyvärr också godtrogna.
        Det brister i självbevarelsedrift och insikt om att det behövs hårda beslut och planerat våld för att rädda Sverige. Men Sverige är inte värt det som händer nu.

        Liked by 3 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Alla problem vi har nu förekom i den politiska debatten på femtio- och sextiotalet. De beskrevs i detalj av Barry Goldwater i början av sextiotalet. Svenskarna valde detta helt och hållet medvetet och avsiktligt. Ingenting är en överraskning. Ingenting. Det finns inget sätt att komma undan detta.

        Hatet som hela tiden har riktats mot dem som har försökt att stoppa dumheterna är vidrigt: Winston Churchill, Barry Goldwater, Gösta Bohman, Enoch Powell, Margaret Thatcher, Ronald Reagan. Alltid samma visa.

        Allting som är bra och fint med Sverige är överblivna rester från före 1932.

        Liked by 1 person

      • A skriver:

        Nej Fredrik här har Eva rätt. Folket förstår inte detta och har inte medvetet valt det. De förstår inte maktspel, glöm allt sånt. Om man visar en spade för folket, så ser de en spade. De tänker inte att syftet skulle kunna vara att gräva deras grav med den. Det finns massor med bra folk men propagandan gör de flesta ungefär till mentalt handikappade innom tex politik. Samtidigt är inte vi tillräckligt systematiska i att väcka folk. Istället intresserar vi oss mest i hur världen tycks fungera. Som en uppfinnare som inte kan sälja. 🙂

        Mvh A

        Liked by 2 people

    • olle reimers skriver:

      Jag ställer din kommentar i relief mot Christine Amanpours intervju med Hillary Clinton i förrgår. Hillary sa då att eftersom högern inte ger vänstern vad den vill ha så kommer vänstern att använda våld ända tills den får makten (hon sa inte exakt så men det var den klara innebörden).

      Tucker Carlson sa i en intervju igår att anledningen till att etablissemanget hatar Trump är att han kan lukta sig till skitsnacket och utmanar dem som står för det. Alla blir skraja för att deras bekväma livsstil utmanas och vill bli av md den obehagliga rösten som ligger i Trumps dagliga twittrande.

      Liked by 1 person

  11. Elisabeth skriver:

    Det ligger mycket i det du skriver Patrik E. Jag har också funderat över vad välfärdssamhället gör/gjort med människor, speciellt med dem som fötts in i det. Givetvis påverkas det personliga ansvaret och initiativförmågan/lusten. Och i vilka fattigare samhällen kan man kosta på sig ADHD-behandlade barn, könskorrigeringar på statens bekostnad, genustrams i skolorna , gymnasieamnestier osv ? Här kan alla möjliga konstiga, ohälsosamma ideér utvecklas till krav. Än sålänge. För Sverige går, säkert som amen i kyrkan, emot bantad välfärd och ökande klyftor. Kanske får det en uppsida, lite mer sunda värderingar, lite mer tacksamhet över vad vi ändå har. En medvetenhet om att man inte kan ta allt för givet. Lite mer realism, skygglapparna åker av. Svensken lyssnar förhoppningsvis inte längre till falska profeter. Tidningarna blir läs-bara igen. Och det bör leda till att man inte röstar som man gjorde i senaste valet när man hade möjlighet att byta färdriktning men inte brydde sig.

    Liked by 3 people

  12. Jörmungandr skriver:

    Också rubriken är så tydligt skriven av en socialist, vilka ”vi”? Vems rikedom? Så vänstern har kastat ut inte bara orsak och verkan så att de kan vara för allt gott (och bortse från konsekvenserna) utan också ”mitt och ditt” är borta, man kan inte skilja på mina saker och dina saker. Det sticker djupt.

    Kanske en läsning av David S Landes kan hjälpa?

    https://en.m.wikipedia.org/wiki/The_Wealth_and_Poverty_of_Nations

    Landes förslår följande för att få igång underutvecklade länder, kanske vi kan anamma något av detta i Sverige:

    1. Secure rights of private property, the better to encourage saving and investment.
    2. Secure rights of personal liberty – secure them against both the abuse of tyranny and private disorder (crime and corruption).
    3. Enforce rights of contract, explicit and implicit.
    4. Provide stable government, not necessarily democratic, but itself governed by publicly known rules (a government of laws rather than men). If democratic, that is, based on periodic elections, the majority wins but does not violate the rights of the losers; while the losers accept their loss and look forward to another turn at the polls.
    5. Provide responsive government, one that will hear complaint and make redress.
    6. Provide honest government, such that economic actors are not moved to seek advantage and privilege inside or outside the marketplace. In economic jargon, there should be no rents to favor and position.
    7. Provide moderate, efficient, ungreedy government. The effect should be to hold taxes down, reduce the government’s claim on the social surplus, and avoid privilege.

    This ideal society would also be honest. Such honesty would be enforced by law, but ideally, the law would not be needed. People would believe that honesty is right (also that it pays) and would live and act accordingly.

    Liked by 3 people

    • Lars skriver:

      David S Landes (som jag läst och en utmärkt bok) pekar på skillnaderna mellan utvecklade länder och utvecklingsländer och bygger teorin kring institutionernas betydelse (som de du räknar upp) och även kulturens betydelse dvs de sista tre raderna du tar upp, vilket kännetecknar Väst Europa och USA. Kring migrationspolitiken i Sverige reser jag farhågor kring kulturpåverkan och även institutionell inverkan och de politiska och media eliternas agerande, vilket jag tycker strider mot möjligheterna att vidmakthålla ett utvecklat i-land.

      Gilla

      • Against The wall skriver:

        Jag får försöka se var vi har samsyn för att kunna öppna konstruktiv diskussion om de områden där vi inte har det. Jag brukar skriva att ”pengarna är mina”, jag anser det väsentligt att detta är startpunkten och att insikten om detta gått förlorad, utan produktivt arbete, som att hacka till en flintyxa, så blir det inget hus och ingen mat och ingen skatt. Självklart så lever vi i komplexa samhällen idag och det finns ett behov av att finansiera detta, men det slöseri och felanvändningen av resurser (på exempelvis massinvandring) vi nu ser tror jag, delvis, har att göra med att man inte ser tydligt var pengarna kommer ifrån, när man inte ser detta så blir det heller inte fel eller omoraliskt att slösa, för det finns alltid mer. Det hade varit intressant om du kommenterade Cowperthwaite och HongKong, ett system som fungerar med ett mycket lägre skatteuttag än det svenska. Intressant nog så kämpade Cowperthwaite mot att kvantifiera hans framgång, för han var rädd att komplexa begrepp som BNP skulle användas av makthavarna för att slösa, som idag sker med CO2 och ”medel”temperaturen.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Med viss självklarhet så är lojaliteten störst mot den egna familjen i olika samhällen, men individ och familj relaterar alltid till andra system, organisationer, i samhället och kultur med värderingar skapas där. Vi är inte självständiga djur utan sociala och det sker en ömsesidig påverkan. Individualiteten tycks på något sätt mer röra sig om frihetsgrader i de olika system där man verkar och frihet en potential som ges av möjliga resurser där en del skapas socialt t.ex. i skolsystemet. Olika nyttigheter kan vara kollektiva till sin natur eller ha externa effekter, det är inte en slump att stater och regionala enheter vuxit fram, men samtidigt kan naturligtvis spänningar växa fram i relationen individ – socialt system, mellan politik och individ. Så visst, ”mina pengar” är den ena faktorn i detta, den ena polen, och det finns en del regler man skulle kunna använda för att särskilja privat kontra offentligt t.ex. utifrån nationalekonomin att individen för att kunna fatta beslut behöver full information om nuet och framtiden och om riskerna och vara kapabel ta beslut och att inga externa effekter finns, men det kan ju även stå i konflikt med andra väsentliga värderingar i samhället som att människor som blir sjuka ska behandlas lika oavsett eftersom det är en i förhållande till nationalekonomins modeller ett exogent givet värde och nytta och även har organisatoriska och effektivitetshöjande effekter.

        Förövrigt är vi överens om att kopplingen och förståelsen av ”mina pengar” tycks ha försvunnit och det är en orimlig utveckling och jag tror det är systemen, organisationerna, som måste förändras för att värderingar och insikt ska påverkas.

        Personen du skriver om känner jag inte till, men Hong Kong som exempel på i-land är lite udda vad jag förstår eftersom det är ett finansiellt centrum som har andra förutsättningar än t.ex. Syd Korea eller Sverige och en unik ställning gentemot ett inland Kina som expanderar på andra sätt.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Om jag minns rätt så var det på 70-talet som olika röster och grupper höjde tankarna på att statens resurser var oändliga och krävde mer och olika politiker accepterade det och förde fram liknande populistiska åsikter -. det var här ”människans lika värde” dök upp helt utan insikt om de ekonomiska begränsningarna för vad som var möjligt och helt utan insikt om distinktionen individ – samhälle.

        Det var lite som att förvanska ”lika värde” som har en funktionell, kulturell och effektivitetsmässig funktion inom t.ex. sjukvård och äldre omsorg, där sådana värderingar har en direkt och väsentlig påverkan på kulturen dvs hur man gör, innebär möjlighet prioritera knappa resurser och inte arbeta med olika köer och privata försäkringar och skapa meningsfullhet i arbetet.

        Tänker på min morbror 90, som inte varit mycket sjuk och som varit djupt skeptisk mot offentlig vård och omsorg, men bytte uppfattning efter att varit inlagd och tagit del av hemtjänst och var imponerad över de kvaliteer han mötte och av personalens attityder. Något hade hänt på 30 år menade han Därmed inte sagt att kvaliteten inte skiftar mellan lokaliteter och organisationer.

        Gilla

  13. Gunnar skriver:

    Migranter kommer till Sverige. De kan knappast börja konsumerar med hjälp av egna pengar. För de har inga. Men det gör inte så mycket. Konsumtion kan drivas på genom omfördelning av skattemedel. Mat, bostäder, kläder, sjukvård och allehanda service måste till ändå.

    Alla försäljningssiffror tar avstamp i en tämligen anonym konsumtion. En affärside kan då vara att flyga in mer konsumenter, från främmande länder. Göra om dåliga konsumenter till goda. Det finns många potentiella konsumenter i världen. Endast en flygresa bort. Plötsligt kan de befinna sig i ett nytt och rikare land. Över en natt. Och det ökar på alla försäljningssiffor. Varför invänta länders sega utveckling? Kvartalsekonomi är det som gäller. Vilket företag säger nej till en mer snabb och ökande försäljning?

    Det Välfärdsindustriella komplexet handlar huvudsakligen om en omfördelning här hos oss. Migrationen siktar mycket högre. Migration fördelar köpkraft på en global nivå.

    Nu öppnar FN upp för en globalt sanktionerad migration. Sämre konsumenter kan snabbt bli bättre – i ett mer köpstarkt västland. Ökad rörlighet förbättrar företagens utvecklingsmöjligheter, med ökad expansion som följd.

    Våra svenska skattekronor hjälper då inte bara till att omfördelas internt – till det Välfärdsindustriella komplexet. Utan hjälper även till att sprida fördelningen mera globalt.

    Det spelar ingen roll om denne någon då är analfabet eller ljuger om sin ålder. Det är och förblir likväl goda konsumenter. Det krävs dock att inflyttningslandet utgörs av ett rikt land. Helst ett välfärdsland.

    Så kan en mer utvecklad global ekonomi också fungera. Vem tjänar på det? Vem har mest nytta av en gemensam värdegrund – när den paras med ekomiska incitament från en toppnivå? Kanske en lämplig fråga till ett småskolebarn?

    Liked by 6 people

    • Kramgo skriver:

      Här ett exempel.
      Uppgörelsen i Stockholm stad mellan Alliansen och Miljöpartiet innebär att minderåriga illegala invandrare även i fortsättningen kommer att få ekonomiskt bistånd. Ytterligare skattepengar ska dessutom satsas på stöd till den gruppen. Tidigare har Moderaternas partiledare Ulf Kristersson kritiserat bistånd till illegala.
      UKs löfte har vi lärt oss vad de är värda.

      Gilla

    • Ove skriver:

      Syrisk familj får 1,2 miljoner i bidrag per år, det räcker inte så idag gav regeringen dem 38000 till
      Mannen med tre fruar och 16 barn saknade skyddsbehov, får stanna ändå.

      De har gått helt efter hans behov och ordnar tre boenden till hans tre fruar så att han kan alternera mellan dem och kunna behålla den livsstilen.

      Det kan tyckas uppseendeväckande att myndigheterna återigen underlättar för polygami, en familjebildning som inte är tillåten i Sverige. – Myndigheterna ändrar sig inte, de tycker det ska vara så här. De vill möjliggöra att han kan leva som han gjort hittills, säger Mikael Strandman till Samtiden.

      Liked by 1 person

  14. Kjell Rehnström skriver:

    Kan man inte se driften att hjälpa andra som just en fortsättning på fattigdomsmedvetandet som lever vidare även när vi alla blivit rika? Redan i början på 1900-talet samlade vanliga människor in pengar och stickade strumpor för att hjälpa de fattiga i Afrika.

    Men folken i västerlandet börjar kanske få det för bra som romarna som outsourceade allt till befolkningarna i provisnerna tils deras rike föll ihop.

    Gilla

    • Hovs_klipphällar skriver:

      Kjell R: Där har du en poäng. I den kristna lära som präglade Sverige fram till nyligen ingick att man gärna kunde bidra till ”Den yttre missionen”, alltså projektet att sända ut missionärer till hedniska länder för att omvända själar till kristendomen.
      Jag har släktingar som varit aktiva deltagare i sådant missionsarbete.

      För mig är det uppenbart att dagens PK-hysteri har en del av sina rötter i sådana projekt.

      Skillnaden är att
      1) Dåtidens mission finansierades av frivilliga insamlingar, som kollekt i kyrkorna
      2) Det var aldrig fråga om att ta HIT hedningarna — de skulle hjälpas på plats!

      När 68-vänstern morfade över till att bilda PK-sekten, kunde de utnyttja sådana kristna sentiment. Tänk, nu har samhället blivit SÅ rikt att vi kan ta HIT de stackars hedningarna och riktigt välsigna dem med bidrag i Herrans namn!

      Halleluja!

      Mycket skickligt jobbat av PK-maffian att dra nytta av sådant, ex-vis har Broderskapsrörelsen ändrat namn till ”Tro och solidaritet”, och blivit en kryptomuslimsk påtryckargrupp som seglar under falsk kristen flagg för att göra Sverige till ett muslimskt land.

      Gilla

  15. Lars-Olof Svensson skriver:

    Frågar man en V eller MP eller kanske tom en C om varför det kommer varmt vatten ur kranen när man vrider på blandaren eller ljus ur lampan när man tänder svarar de att det beror på att det är en mänsklig rättighet. Tidigare generationernas uppoffringar och slit för att modernisera landet är ingen kunskap de har (och då ska vi inte tala om lagen om kommunicerade kärl eller växelströmsgeneratorn). Att det då fattiga Sverige kunde genomföra de stora investeringar som krävdes i början 1900-talet för att bl a elektrifiera landet framstår idag som en oerhörd prestation. (Skulle 7-klövern kunna göra något motsvarande idag?)
    Journalisten Erica Trejs i SvD gjorde för något år sedan ett hemmahos-reportage hos ett par i Göteborg som hade fyra aghanska pojkar boende hos sig. Paret berättade om hur duktiga och skötsamma pojkarna var. Paret var mycket upprört över de långa handläggningstiderna hos MIG och hade anmält Sverige till Europadomstolen för detta. Det var som ni säkert förstår ett mycket mosterligt reportage vilket understryks av att ingen fråga ställdes om pengarna. Fyra inneboende motsvarar omkring 80 000 i månaden i bidrag. Jag tror inte Trejs tänkte på att detta var en känslig fråga eller att det var något hon inte ville lyfta fram. För henne var pengarna inte en fråga – eller med andra ord, det var inte fråga att någon annan måste betala med sina egna ihopsparade pengar.
    Ett land där allt blir en fråga om mänskliga rättigheter och där någon annan alltid ska betala får så klart problem, och det är där vi är nu.
    Så, varifrån kommer pengarna?

    Liked by 3 people

  16. plq017 skriver:

    Kollektiv rikedom är svårast att hantera (för Du betalar så lite i det stora hela).
    Därför bör samtidens stora välgörenhetsprojekt, invandringen, privatiseras.
    Låt var och en ange på deklarationsblanketten hur mycket som skall går gå till invandringens kostnader (alla kostnader, i dag troligen 20 till 25% av skatterna).
    Då blir givmildheten individuell, som sig bör.

    Liked by 3 people

  17. Lars skriver:

    En aspekt på det skrivna jag vill framföra är att i överflödssamhället så fordras kunskap och intelligens för att förstå att samhället INTE är fullt så tryggt och säkert som man vill tro. Förvisso är många människor både välutbildade och kloka, men begreppsbildningen för att förstå systemet är ofta inte adekvat. Se på uttalanden som ”att det är mina pengar” som bortser från de samband som finns mellan systemets delar för att förstå hur det hänger samman och var sårbarheten finns. Enklast är nog att försöka förstå att systemets hållbarhet kräver att det framgent fungerar. För de som inte förmår tänka utanför sin egen sfär så kanske det räcker med att sätta sig in i hur pensionssystemet fungerar och hur socialförsäkringar fungerar. Likaså att utveckla en insikt om den egna sårbarheten och beroendet.

    Så förvisso har Patrik rätt, de som blivit vuxna under efterkrigstiden har inte upplevt annat än materiella framsteg och de tänker inte längre än näsan räcker.

    Något som gått förlorat, som Patrik påpekar, är solidaritet bildat på behovet av ömsesidighet, och behovet av sociala sammanhang för psykiskt välmående. Visst finns det en del ålderdomshem, men avsaknad av sociala sammanhang blir ofta ett resultat av institutionaliseringen av skola, vård och omsorg – välfärdsstatens pelare, Det sociala nätet blir osynligt, gömt under paragrafer.

    Jag tror det är ett intellektuellt fallissemang,. ett intellektuellt förfall i denna generella okunnighet som spridit sig och det handlar om politiskt ledarskap och media.

    Exempelvis är ju Sverige sårbart i beroendet av ett antal storföretag och exporten och pga migrationen, Det är frågeställningar som finns på samhällsnivå och inte på individuell nivå.

    Liked by 2 people

      • Lars skriver:

        Jag menar att ledning, politiker, media i företag och offentliga organisationer borde ha ett stort ansvar för att vidmakthålla fokus på sparsamhet och ge sådana signaler och sådan kunskap ut i samhället. Jag blev glad idag då den blå-gröna koalitionen i Stockholm sagt nej till att Stockholm ska arrangera OS, nej till Nobelstiftelsens planer att bygga ett Nobel museum på Blasieholmen i det redan vackra historiska miljön och nej till att låta Apple bygga en affär i Kungsträdgården. De sista två fallen ser jag som hushållning med stadsmiljön och planering framåt. Visst förstår man att dessa två organisationer vill ligga i centrum med stor besöksfrekvens, men det är också exempel på hur övergripande syn på Stockholm kolliderar med enskilda organisationers snäva nyttoperspektiv. Ur stadens perspektiv bör det finnas gott om andra platser som behöver ett lyft arkitektoniskt och innehållsmässigt, men det ger naturligtvis en företagsekonomiskt mer riskfylld kalkyl. Man kunde ju tänka sig ett Nobelcentrum i Globen området eller tom i Flemingsberg, 15 minuter ut, där man bygger ny stadsdel mer universitet och universitetssjukhus.

        Generellt fokuserar organisationer strategiskt olika och ett antal framgångsrika företag är kostnadsminimerande (som IKEA) och det påverkar kulturen inom organisationen och har betydelse långt ut i erbjudandet till kund. Men då måste man också leva som man lär, något våra politiker och mediala figurer knappast kan anses göra utifrån sparsamhetsperspektiv och det sprider sig från toppen och nedåt i organisationer och i samhällskroppen.

        Man måste prioritera! Varför ska Nobelpriset och Nobelfestligheter definiera Sverige? Och ett museum? Nobelprisets goda rykte bygger ju på förmågan välja pristagare. Inte på ståt och pompa och att noblessen kan frotteras med varandra, Varför ska Sverige, med alla kostnadsproblem prioritera OS, vårt lilla land (det finns ju inte ens garanterad snö i Stockholm.

        Ska man förändra kultur och värderingar måste man börja uppifrån och man måste ha med organisationernas belöningssystem.

        Liked by 1 person

  18. O.T. skriver:

    Mittenpartierna står inte ut med att tillhöra den vinnande majoriteten. De beredda att utplåna sig själva, snarare än att ta konsekvenserna av det. Det är dags att tala om mössen i rummet: Centern och Liberalerna.”
    ”Hur det än går har Centern och Liberalerna ställt till det för sig själva. De har positionerat sig som oppositionella mot själva valresultatet, trots att de tillhör den vinnande sidan. Allt de nu försöker åstadkomma är på ett eller annat sätt försök att göra valresultatet oviktigt. Det är en rätt enastående prestation i politisk klantighet.”
    Läs hela sågningen av Lööf och Björklund.
    https://www.fokus.se/2018/1

    Gilla

  19. Mässkalle skriver:

    Lysande beskrivning av min generations välfärdsresa från fattighjon till skattehjon. Trots att jag bidrar känner jag mig ond. Kan det bero på att jag undrar; Vad f.n får JAG för mina inbetalda skatter? Skolan till barnbarnen fixades inte på 100 dagar, Försvarsmakten räcker till en vecka. Polisen får/törs inte agera som det våldmomopol de ska vara. Vård och omsorg sörjer sina brister.
    Nu efter riksdagsvalet känner jag, som tröst, att mitt onda jag delas av ytterligare 1,1 miljoner röstande. Vi vill inte gå framåt utan bakåt för Sverige som nation. Vårt kulturarv mår bra av att bevaras.

    Liked by 3 people

  20. Sixten Johansson skriver:

    Ja, ett materiellt överflöd började driva tidsströmmen och tidsandan mycket kraftigt särskilt efter andra världskriget. En ofta bedrägligt omfördelad rikedom möjliggör än i dag för politiker och intelligentia att frikoppla sig från verkligheten och utöva en allt mer tanketotalitär och destruktiv makt.

    Men tidsströmmen drevs av flera samverkande krafter. Vi fick ett överflöd även av immateriella produkter – ord, impulser, förebilder – spridda via nya media. Exponentiellt växte då babbelismen, vars illusoriska magi skapar passablare verkligheter. En annan stark och farlig drog var individualismen, då många lösgjorde sig från organiska sammanhang. Till skydd mot ensamhetens och otrons ångest drogs de till nya åsikts- och beteendestrikta spegel- och mobbkollektiv. Alla inre kompassnålar kunde då lätt påverkas av maktelitens starka magnetfält.

    Den unga efterkrigsgenerationen fick också en outtalad fullmakt att skapa en bättre värld och människa. Många kunde tänka sig att speciellt kvinnorna kunde hitta bättre lösningar, så marken var beredd för skuldtänkande och en feminiserad tidsanda.

    Efterkrigstidens målmedvetnaste ideologi, socialismen, försköt gradvis sitt huvudintresse från materiella realiteter till kultursfären och fr o m 90-talet allt mer till det mentala. Andra politiska ideologier drogs med och bidrog. Den politiska ingenjörskonsten var först ekonomisk, blev sedan allt mer social och är i vår tid sociomental. Via mobbkollektiven letar den sig in i individens psyke.

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Individualism är ett svårt begrepp. Som jag ser det finns det två grundinställningar: Kristen eller för den delen konfucianisk individualism ser individen som del i familjen, som är den i grannskapet, som är del i socknen, som är del i landskapet, som är del i staten, som är del i världen. På alla dessa nivåer finns en möjlighet att vara högst i en hierarki. Den som inte leder socknen leder åtminstone sig själv eller sin familj, bonus pater familias. Alla är individer som definieras av sin sociala särställning, genom skillnaden till andra. Den ideologiska individualismen är annorlunda. Där är alla människor inordnade i en enda allt omfattande hierarki med bara en ledare högst upp. Nästan ingen är högst i en hierarki. Alla är individer eller atomer men de saknar social ställning, de saknar sammanhang, de tillåts inte att åtskilja sig från varandra och de är alla underordnade. Jag ser ingen anledning att ge upp termen ”individualism” för denna föreställning. Vi har i alla tider kallat den kollektivistisk: alla är bara delar i ett kollektiv utan egenvärde. Låt oss behålla termen ”individualism” för oss själva och för våra principer.

      Liked by 2 people

      • Sixten Johansson skriver:

        Jag instämmer, Fredrik. Det knepiga med resonemang på ett begränsat utrymme är att alla viktiga termer egentligen behöver definieras. Jag kunde kanske ha använt ordet atomisering eller citationstecken för att markera distans.

        Som du påpekar är vår tids ”individualism” inget positivt fenomen, utan handlar om osjälvständiga, rotlösa individer utan verklig individualitet och autonom personlighet. De dras till klonade och åsiktsbaserade spegel- och mobbkollektiv, som inte ger någon verklig trygghet och stabilitet, utan en kniv i ryggen på den som avviker. Vissa praktiskt arbetande typer av kollektiv fungerar positivt, men kollektivism står för destruktiv och farlig osjälvständighet.

        Den kristna eller konfucianska individualism som du beskriver kan kompletteras med begreppet kast, om man ser kasterna som otaliga hierarkier i djupled. Många kan alltså t ex i sina yrken ha en hög rang och god renommé, därför att alla inte mäts med samma måttstock och därför inte som i vår tid behöver göras lika låtsasjämlika.

        Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Fredrik? Jag har uppfattat konfucianism som tämligen auktoritär, som moralregler kring tjänande på olika nivåer och i sista hand kejsaren,, som regler kring statstyre och tjänstemäns beteende. Det är mycket möjligt jag har fel, jag undrar bara.

        Liked by 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Lars, helt säker är jag inte. Jag stöder mig bl.a. på Karl Jaspers tal om axialtiden.

        Av det lilla jag vet om konfucianismen, så det mycket där som säger att man skall sköta det man har ansvar för. Kina är förstås ett imperium och i ett imperium är de lägre hierarkiernas ställning svagare än i ett westfaliskt system, det vi tager för givet. Men är denna struktur en del av konfucianismen? Det vet jag inte.

        Gilla

      • Against The wall skriver:

        Vet inte om detta blir läst men här någonstans tror jag min övertygelse om vad som är bra och önskvärt ligger, en individualism förstått som samhörighet som börjar runt individen och hans närområde i rum och tid, av detta följer konservatism och nationen, som ringar på vattnet. De system jag ogillar är istället axiomatiska, som det kinesiska, eller det socialistiska, där man börjar från den yttersta ringen. Nazismen fick sin kraft av att utnyttja en av de naturliga ringarna, den etniska gemenskapen, men börja utifrån, axiomatiskt och totalitärt. Islam är också ett system som början med den yttersta ringen, maktringen, den skapar en gemenskap utifrån och in, jag såg det igår, somalier, vita och arabiska kvinnor går tillsammans, bara de bär slöjan, det är en formidabel fiende eftersom de politiker vi nu har alla är axiomatiker, det är deras raison d’etre, vår fria vilja är så uppenbart deras fiende.

        Liked by 2 people

  21. Brunte skriver:

    Kommunisternas hatobjekt kapitalisterna, dom lever gott i dessa tider. Detsamma gör PK eliten. Välavlönade , synnerligen fungerande vård och god pension. Dom har glömt bort demokratins grunder, majoritetsbelut skall gälla. Fjantarna C & L ca 13 % tillsammans tror att dom är det bästa för Sveriges framtida styrning. SD som
    fick över 17% av medborgarnas röster skall naturligtvis enligt demokratiska regler ha inflytande som motsvarar deras folkliga stöd. Danmark och Norge har samarbete och tillämpar den demokratiska processen.
    Jag tror PK: arna är livrädda för SD,s realistiska problembeskrivning av samhället. De 4 gångna åren har ju påvisat att så var fallet. Skall vård, skola och omsorg börja fungera igen krävs det hårdföra politska beslut. Det vågar ju naturligtvis inte PK:arna (7klövern) ställa upp på. Nyval måstre komma till stånd.

    Liked by 2 people

  22. Hawwa skriver:

    WC – PV – TV – PC – rörigare blir det i takt med att vi omfamnar de nya möjligheter som ges.
    Perspektiven vidgas och det är mycket som pockar på uppmärksamhet. Även om det var tyngre förr (mina förfäder fick slita duktigt för födan) verkar deras liv på något sätt ha varit enklare, man visste vad man skulle göra, alternativ bjöds inte.
    Friheten, som är ångestdrivande och möjligheterna, som bidrar till rörigheten såväl som rörligheten vill man likväl inte byta bort. Har en gång förlorat oskulden ges inga möjligheter att backa.
    I bästa fall kan man förhoppningsfullt lära sig att sålla. Att välja är att välja bort.
    Man riskerar i stället att hamna i optimeringsfällan – vad är värt att lägga tid på?
    Men förutsättningen för att sådana tankar skall ta form är att det i något avseende råder en brist
    (t ex tid, ett faktum som gör sig påmint ju äldre man blir).
    I en ocean av möjligheter och resurser finns en risk att den typen av drivkrafter saknas, och i den allestädes närvarande röran är det lätt att tappa orienteringen.

    Liked by 1 person

  23. Göran Holmström skriver:

    Börjar med att ödmjukt be om ursäkt,en whiskey för mycket då jag skrev min sista tanke.
    Tack Patrik för att du strök den.
    Rikedom är nog inte bekymret. Utan problemet är snarare att tappa tråden, det lilla snöre som förbinder en med roten av trädet. Som jag ser det så lever dom flesta av oss utan en gyllene tråd om livet och dess syfte. Livet är en gåva oftast, men har man inte en väg eller ett mål är livet en förbannelse i bästa fall, ibland värre än så.
    Att älska är en underbar gåva, att bli älskad är större.
    Vad vi saknar i Sverige som jag ser det är sammanhållning, förmågan att våga säga ifrån i grupp. Svensken är rädd, och vill inte sticka ut.
    Men vi måste göra det, då våra styrande har tyvärr spårat ut på allvar.
    Låt 2019 vara året då vi säger ifrån!!

    Liked by 1 person

  24. Elöd Szanto skriver:

    Lite sent med kommentaren så det blir inte många som läser det. Kan vara tir det!
    För ca 30 år sedan när jag var nykommen till Sverige hörde jag ett inslag på radion när en kvinlig minister som jag inte kommer namnet ihåg på, talade indignerat att ” ingen har pratat med min mamma på en vecka”.
    Prata om inbillat rikedom när man förväntsr sig skattefinansierad samtalspartner åt mamman.
    Detta är inte annat än ett uttryck för ett moraliskt sönderfallande samhälle som gottar sig i teorier om rätt och fel utan att grubbla ett ögonblick över vad man själv gör.
    Under de följande 30 åren har jag själv blivit en del av aristokratin som förväntar sig en skattefinansierad samtalspartner.
    Rikedom korrumperar!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.