Blåser nya vindar i världens rättssystem?

Patrik Engellau

I Brasilien har på senare år skett något mycket märkvärdigt som innebär att åklagare och domare plötsligt börjar tillämpa lagar som funnits sedan länge vilket bland annat resulterat i att man, för första gången på femhundra år, faktiskt sätter dit höga politiker för korruption. Till exempel sitter förre presidenten Lula da Silva i fängelse (men försöker ändå, helt utsiktslöst, att få domstolar att godkänna att han ska få ställa upp i presidentvalet i oktober).

Haha, kan du skratta, typiskt u-land att inte tillämpa de lagar som gäller! Men skratta inte för mycket för även Sverige har liksom Brasilien på senare år försiktigt börjat inrätta en ny ordning där juristerna spottar upp sig och inte längre lydigt accepterar sin traditionella roll som maktens nickedockor. ”En helt ny filosofi börjar slå igenom bland svenska jurister”, säger min juristvän. ”Juristerna kan för första gången tänka tanken att makten inte alltid har rätt.”

Jag ska ge två mycket aktuella exempel, som för övrigt är nästan identiska, på hur juristerna blir alltmer styva i korken.

Allt går tillbaka till Montesquieus maktdelningslära enligt vilken den beslutande (riksdagen), den verkställande (regeringen) och den dömande (domstolarna) makten ska balansera varandra och ingen gren av staten vara helt överordnad de övriga. I USA och Tyskland har man exempelvis författningsdomstolar som kan pröva lagars förenlighet med respektive lands grundlagar och, om författningsdomstolarna så tycker, upphäva den lagstiftande maktens beslut.

Så länge jag varit med i den svenska politiska debatten så har folk som ogillar den svenska regeringens näst intill diktatoriska befogenheter talat för att även Sverige borde ha en författningsdomstol som balans till regering och riksdag. Vad Sverige i stället haft har varit två andra juridiska instrument som skulle ha kunnat göra något motsvarande. Det första instrumentet är Lagrådet, som enligt 8 kap. 20 § i regeringsformen ska yttra sig över nya lagförslag innan dessa skickas till riksdagen för beslut. Det andra instrumentet är Lagprövningen enligt 11 kap. 14 § som stadgar att om en domstol kan välja att inte tillämpa en viss lag om domstolen ”finner” att lagen står i strid med grundlag.

Det här hade kunnat vara nog så kraftfulla instrument som en oberoende författningsdomstol om 1) regeringen hade brytt sig om vad Lagrådet säger och 2) domstolarna verkligen haft kurage att genom Lagprövning ifrågasätta maktens dekret i form av eventuellt suspekta lagar. Men 1) och 2) har inte förelegat och därför har juristerna regelmässigt blivit överkörda och i motsvarande mån lärt sig lydnad och foglighet.

Men liksom i Brasilien håller de svenska juristerna kanske på att göra revolution och införa ett nytt mått av balans mellan de tre statsmakterna. För första gången någonsin har domstolarna i år, 2018, börjat mopsa sig genom att tillämpa Lagprövningen, inte bara en gång, utan två. ”Domstolarnas oberoende behöver stärkas”, skriver justitieråden – justitieråd är benämningen på de 16 domarna i Högsta Domstolen – Mats Melin och Stefan Lindskog i Svensk Juristtidning.

De två ärendena är dels den så kallade gymnasielagen, som skulle ge en sorts asylamnesti åt 9 000 afghaner om afghanerna accepterar att gå i svenskt gymnasium, dels en ny lag om grova våldsbrott som höjer minimistraffet för sådana från ett till två års fängelse. I båda fallen har ett antal underdomstolar för första gången i Sveriges historia vägrat att tillämpa respektive lagar. Till bakgrunden hör att båda de berörda lagarna har kritiserats på beredningsstadiet av Lagrådet samt att regeringen som vanligt kört över Lagrådet.

De uppstudsiga domstolarna menar i båda fallen att lagarna inte kan tillämpas eftersom de inte tillkommit enligt den stadgade ordningen. Bland annat har remissinstanserna inte haft tillräckliga möjligheter att göra sig hörda eftersom remisstiderna har varit för korta och dessutom inträffat under semestertid. Dessa lagar, menar alltså de rebelliska domstolarna, ska inte tillämpas eftersom de inte tillkommit på rätt sätt.

Regeringen har naturligtvis hamnat i ett dilemma när domstolar vägrar att följa lagen, ty statsförvaltningen blockeras när myndigheterna, till exempel migrationsverket, inte vet vad som gäller med gymnasielagen. Ska den tillämpas eller inte tillämpas? Den ena migrationsdomstolen säger si, den andra säger så.

Ärendena har därför hamnat i högsta instans, Migrationsöverdomstolen när det gäller gymnasielagen, Högsta Domstolen när det gäller lagen om grova våldsbrott. Dessa domstolar ska inom kort besluta sig för vad som ska gälla och bringa klarhet i rättsläget.

Detta är delikat. Ett antal av Högsta Domstolens ledamöter ingår i det Lagråd som tidigare avstyrkt de två lagförslag som sedermera blev antagna av riksdagen. Nu ska en domstol som alltså tidigare avstyrkt lagarna bestämma huruvida en av dem – grova våldsbrottslagen – trots allt ska gälla.

Men har Högsta Domstolen kurage att stå på sig när det kalla stålet blottas?

För Migrationsöverdomstolen är det troligtvis enklare att böja sig för statens övermakt eftersom dess ledamöter inte varit del av det Lagråd som avvisat förslaget till gymnasielag. På lösa grunder skulle jag tro att Migrationsöverdomstolen är lyhörd för politikerväldets önskemål. Ett av migrationsdomstolarnas klagomål på gymnasielagen är att den skulle tillåta även dokumentlösa migranter att få stanna. Varför detta plötsligt skulle vara ett problem när det under årens lopp varit allmän praxis är inte så lätt att förstå.

Å andra sidan har vi det där med de nya stämningarna inom juristkåren.

35 reaktioner på ”Blåser nya vindar i världens rättssystem?

  1. Tritonen skriver:

    Det vore glädjande om juristerna vågade ifrågasätta politiska beslut. Å andra sidan verkar det som om rättsväsendet blir alltmer efeminiserat ( heter det så?). Nätverket Hilda och Ruben är tydligen ganska utbrett och har representanter i Domarenämnden, som rekommenderar utnämningar åt regeringen, efter vad jag förstår. De lär ha som målsättning att öka andelen kvinnliga domare, och det verkar som om domarkåren, liksom prästerskapet, nu domineras av kvinnor. Kvinnor har mera undantagsvis ”hårda nypor”, utan istället andra egenskaper, som kan vara önskvärda, men kanske kommer bättre till sin rätt i andra sammanhang?
    Detta är min uppfattning efter besök på google.

    Liked by 2 people

  2. Meddelande till 7-klövern skriver:

    Hej Sjuklövern,

    Jag är vid god vigör och lever nog 30-40år till om jag sköter mig, jag kommer i hela mitt liv rösta MOT er, på SD eller AFS eller motsvarande, tills jag dör, och även om jag flyttar från Sverige igen pga er. Så ni får antingen skärpa er och fuska ännu mer, eller vänja er vid att 20% aldrig kommer att hålla med er. Det kommer att kosta mig en halvtimme av mig tid att för alltid rösta mot er så betrakta detta som ett blodslöfte.

    Liked by 7 people

  3. M.D. skriver:

    Jag är mindre optimistisk, åtminstone så länge despoten Anne Ramberg sitter kvar som spindeln i nätet. De som inte underkastar sig Rambergs vilja riskerar i praktiken yrkesförbud.

    Har du inte läst Ledarsidornas och Uvells gräv om nätverken Hilda och Ruben rekommenderad jag starkt att göra det. Det förklarar väldigt mycket.

    Liked by 3 people

    • Storvesiren skriver:

      Kanske feminismen egentligen visar sig vara att Blåkulla fanns på riktigt, jag tycker jag ser många med vild blick. Har någon kollat bakom Rambergs, Lööfs och Wallströms dörr? Varför står det en skål med mjölk under skrivbordet?

      Liked by 1 person

    • Pelle skriver:

      Brunråtta Ramberg går i pension nästa år. Jag skulle tippa att även Advokatsamfundets styrelse kommer att bli glada att slippa henne. Även om det inte blev uppenbart för alla i samband med söndagens val så är nya tider på gång. Kraften kommer underifrån, se bara på resultaten i kommuner och landsting. Feminismen är t.ex. mer eller mindre helt utplånad som politisk kraft. På sikt kommer brunråtteriet inom våra rättsvårdande myndigheter att gå samma väg.

      Liked by 1 person

  4. vigilantefilmfantasten skriver:

    En spyfluga gör ingen sommar. Jag tror det när jag ser det, tills vidare så anser jag att den rådande strömningen inom rättsväsendet är rättspositivismen och precis som inom alla andra yrken och sysslor, inklusive rösträknarna, så vet alla precis vad som krävs för att agera i linje med rådande dogmer. En invandrad våldtäktsman är inte det förrän 7-klövern har beslutat det, och det ser ut att dröja.

    Liked by 8 people

  5. Jan Andersson skriver:

    Av rent humanistiska skäl är det ett mycket lätt beslut – ungdomarna i fråga har ingen framtid i Sverige, utan kommer att fara mycket illa som socialfall i slumområden.

    Gilla

  6. Bo Svensson skriver:

    På tal om rättsordning, funderar jag på om dess utformning inte med fördel kunde överlåtas till en artificiell intelligens. – Man matar bara in att utvecklingen skall gå mot det bättre för människosläktet, livsmiljön och naturens fullödiga fortbestånd.

    Man kunde i varje fall använda en sådan kompetent kalkylator som obligatorisk remissinstans. – Frågor man kunde ställa:

    Hur kan de 60000kr/år varje skattebetalare i genomsnitt ägnar ändamålet flyktinghjälp göra bäst nytta? – Genom som nu underlätta tillvaron för en femtedels migrant bland vilka var tionde är flykting eller genom flyktinghjälp?

    Alternativt kunde man börja använda sin egen intelligens till något bättre än att göra sig dummare än man är.

    Liked by 3 people

  7. Fredrik Östman skriver:

    Väck inga falska förhoppningar. I Sverige råder ännu rättspositivismen oinskränkt. Alla invändningar som domstolarna har haft har gällt rent procedurella frågor. De är viktiga nog, men de räcker inte för att t.ex. garantera att inga motstridiga bestämmelser finns (tillämpara) i lagen, att olika människor inte behandlas olika t.ex. av socialtjänsten, att myndigheter och ämbetsmän i sitt arbete inte följer lagen utan ställer sig över den o.s.v.

    Liked by 4 people

  8. Fredrik Östman skriver:

    Jag tycker inte att man skall framhålla lagrådet som ett alternativ till en författningsdomstol eller en instans med en likartad funktion. Det är ett exempel på det felaktiga tänkande som ligger bakom att vi inte har någon författningsdomstol och — mycket allvarligt — att vi har ett icke-kontradiktoriskt, eller vad det kan heta på juridiska, förhandlingssystem, ett system där domare, åklagare och försvarsadvokat förväntas ”samarbeta” för att finna en harmoisk lösning på problemet att gömma undan brottslighet som kommer från den enligt marxistisk ortodoxi goda sidan (yrkeskriminella, trasproletariat och massimporterade okända utlänningar) och slå stenhårt ned på brottslighet som kommer från den enligt marxistisk ortodoxi onda sidan (den skattebetalande medelklassen).

    Lagrådet har precis samma uppgift att giva goda råd till lagstiftaren i ett system där lagarnas kompatibilitet med varandra och med grundlagen verkligen prövas i ett särskilt förfarande. Det är två roller att giva råd i förväg och i förtroende angående något preliminärt och flytande å ena sidan och att göra en opartisk och oväldig bedömning av något väl definierat och redan beslutat å den andra.

    Liked by 4 people

  9. brrr skriver:

    Ezra Levant har gjort en två timmar lpng intervju med Tommy Robinson, i vilken man kan få en uppfattning om brittiskt rättssystem.
    ”Nya vindar” för att vara västerländskt, men samma gamla unkna vindar som i vilken diktatur som helst. Får jag gissa, så är nog Sverige snarare på väg åt det hållet, särskilt med tanke på alla HMF-domar på sistone.

    Liked by 4 people

  10. Dandersan skriver:

    Tänkte på Ojnareskogen -där miljööverdomstolen hänvisar till ett nybildat Natura 2000 område som skäl till avslag. Då gör de väl inte en överprövning av lägre domstolars beslut utan fattar ett eget.
    Regeringens beslut att lägga ett Natura 2000 område där kan alternativt betraktas som ingrepp i pågående rättsprocess.

    Gilla

  11. Makten framför allt skriver:

    På själva valdagen, när partierna enligt tradition avstår från att bedriva kampanj, valde S att skicka 700 000 sms med uppmaning att rösta socialdemokratiskt. Företrädesvis till folk untanförskapsområdena
    S = socialbidragstagare och invandrare, Arbetare håller på att vända dem ryggen.

    Liked by 4 people

    • pllay skriver:

      Hur fick ett politiskt parti tag på telefonnummer till specifikt denna grupp?
      PUL borde sätta stopp för denna typ av påhitt, var inte det själva iden bakom den lagen?

      Gilla

  12. Elof H skriver:

    Vad är invändningen mot att höja minimistraffet för grova våldsbrott? Gymnasielagen är ju så uppenbart felaktiga men hur kan juristerna ha invändningar mot nivån på minimistraffet?

    Gilla

  13. Hans Högqvist skriver:

    Visst är det positivt att jurister börjar känna på de möjligheter som finns att pröva nya lagar men det är långt ifrån otillräckligt. Sverige har alltid varit en svag demokrati med bristfälliga kontrollfunktioner vilket blev ännu sämre i och med att andra kammaren avskaffades. Riksdagens ”knapptryckarkompani” tar beslut som regeringen genomför. Konsekvensanalyser förekommer oftast inte alls med förödande konsekvenser för sjukvård, räddningstjänst, skola och försvar. De som har invändningar trakasseras å det grövsta!
    Maktordningen i landet måste förändras i grunden. Det första är att vi inte kan ha oerfarna omogna människor i riksdagen, en ålder på minst 35 år och med minst 10 års yrkeserfarenhet ska krävas. Att ha arbetat utomlands är en merit – Sverige är en avlägsen apart ankdamm i världen! 🙂

    Liked by 4 people

  14. Bo Svensson skriver:

    Rättsordningen, skattesystemet och marknadsekonomin är ett sammanhängande ”gör vad du vill och betala vad det kostar” – system, där konsekvenserna av val skall resultera i dem som hushållar bäst med resurserna.

    Skattesystemet är helt vilse och har fortfarande rötterna kvar i det gamla roffarsystemet där det bara handlar om att korpa åt sig av värdeflöden man tror sig kunna kontrollera.

    Rättsordningen blev vilse, när man började med humana fängelsestraff som skulle handla om reformering av brottslingar till redliga medborgare. – Priset på oacceptabelt beteende måste vara på den nivån att man väljer bort det till förmån för acceptabelt och ju trivsammare fängelsevistelse, deto längre måste den vara för att få den avsedda preventiva effekten.

    Gilla

  15. S Eriksson skriver:

    Inga? Britt Ahlenius, hallå kom tillbaka. Här finns mycket för dig att granska. Tag gärna med dig Britt Marie Mattsson, så blir det nog bra.

    Gilla

  16. Sune Mangs skriver:

    Det är blir väl ytligt att påstå att juristkåren helt plötsligt skulle ha blivit mer självständig i förhållande till makten. Att det skulle vara samma strömningar i Brasilien som Sverige är minst sagt spekulativt. Den svenska juristkåren och den övergripande synen på makt och rätt har i Sverige inneburit en gradvis normalisering och harmonisering med europeisk, kontinental rätt.
    Sverige har gradvis lämnat en extremposition som helt dominerades av rättspositivism i Axel Hägerströms anda. En rättspositivistisk grundad rättslära som hävdar att naturliga rättigheter är en fiktion och som helt okritiskt förespråkar en naiv syn på majoritetsstyre och folksuveränitetens primat kommer oundvikligen att få svårt att samtidigt driva krav på mänskliga rättigheter internationellt. Med andra ord hur kan ett rättspositivistiskt Sverige utan att rådna kritisera Ungern, som politiserat exempelvis utnämningsmakten av domare.

    Det är efter EU- inträdet och inkorporeringen av Europakonventionen tydligt att svensk rätt och rättslära helt naturligt influeras därigenom. Vad gäller Lagprövning är det heller inte så enkelt som att juristkåren helt plötsligt skulle ha spottat upp sig. Tidigare begränsades lagprövningen av ett uppenbarhetsrekvisit, det skulle med andra ord vara uppenbart att lag stred mot grundlag innan domstol tillämpade lagprövning, uppenbarhetsrekvisitet har emellertid, just mot bakgrund av de influenser som ovan anförts, tagits bort. Tröskeln för lagprövning har genom lagstiftning således sänkts. Kvarstår gör dock det faktum att Lagrådets utlåtanden endast är rådgivande. Den extrema närmast nihilistiska rättspositivism som präglade svensk juristkår 1980 har gradvis modererats och influerats av främst EU-rätten och inkorporeringen av Europakoventionen för mänskliga rättigheter.

    Liked by 1 person

    • Underdog skriver:

      I ett land där regeringen utser alla domare och därtill ledamöterna i förslagsställande domarnämnd anser man sig ha rätt att kritisera Polen för att de vill ha viss parlamentarisk kontroll av hur domare utses. Hybris är bara förnamnet.

      Liked by 2 people

  17. Sune Mangs skriver:

    Att påstå, som Engellau, att juristkåren håller på att göra revolution må vara en klatschig formulering, men om man som Engellau bortser ifrån att uppenbarhetsrekvisitet tagits bort i RF 11 kap 14 § underblåses bara den vulgära föreställningen om juristvälde. Det är viktigt att erkänna de faktiska, medvetna förändringar som gjorts i svensk grundlag och som utvidgat lagprövningsinstitutet annars framstår förändringen lätt som illegitim aktivism av juristkåren.
    Att Sverige inkorporerat Europakonventionen som svensk lag påverkar naturligen också juristkåren och svensk rätt.

    Gilla

  18. G.B. skriver:

    Tänk om ändå Lagrådet hade tagit i från tårna när det skrev sitt remissvar angående ”Gymnasielagen”.
    Vad Lagrådet egentligen skrev var: Skit ner er! Är ni fullständigt från vettet? Det här kan vi aldrig i h-e gå med på!
    Men visst formulerade sig Lagrådet elegant!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.