Jag brukar vara ganska ”njugg” när det kommer till välgörenhet eller snål kanske man skulle säga. Jag har rest i en del fattiga länder och vart jag kommer stöter jag på två kategorier av människor. Såna jag gillar och såna jag inte gillar. Dom jag gillar brukar vara i klar majoritet, men det kan vara svårt att se skillnaden om man inte bekantar sig närmare. Alla ser faktiskt ungefär lika fattiga ut, och enligt gängse humanistiska normer borde alla ha samma rätt till mitt bistånd. Fast här ställs jag inför ett moraliskt dilemma.

Hur många gånger man än sjunger ”We are the world” kommer man inte ifrån det faktum att vi alla är individer, och vissa individer verkar vara funtade så att de gör världen sämre. Medan andra tycks göra den bättre. I många fall är det svårt att avgöra vilket.

Det finns dock en typ av bistånd som man utan betänkligheter kan vräka ut över världen i övermått, och det är kunskap. I sammanhanget erinrar jag mig några rader ur Havamal:

Bättre börda man bär ej på vägen än mycket mannavett.

För ungefär tjugo år sedan fick webbentreprenören Jimmy Wales och filosofen Larry Sanger en lysande idé. Man tänkte sig en global kunskapsbank tillgänglig för alla, som med hjälp av aktiva användare och fri källkod skulle ”producera sig själv”. Artiklar kunde kontrolleras och korrigeras av läsarna själva och på så sätt skulle sajten hållas evigt aktuell och utvecklas likt en levande organism. För att i möjligaste mån bevara sitt oberoende får den inte innehålla några annonser.

Det visionära i projektet för tankarna till ”Encyclopedie”. Ett monumentalt verk skapat i mitten på 1700-talet av Denis Diderot, och som i 28 band försökte sammanfattade all för den tiden känd vetenskap och filosofi.

Idag börjar Wikipedia närma sig 50 miljoner artiklar, fördelade på 300 språk varav engelska är störst. Som jämförelse kan nämnas att svenska Nationalencyklopedien innehåller runt 250 000 artiklar eller ungefär en halv procent. Det är utan tvekan världshistoriens största uppslagsverk och antalet medredaktörer beräknas till sådär 200 000. Tillgängligheten är fri för alla i hela världen, och fortfarande inga annonser. Allt finansieras genom donationer.

Ordet ”Wiki” är hawaianska och betyder ”snabb”, vilket syftar på att artiklar publiceras utan föregående granskning vilket förvisso gör dem rykande aktuella. Å andra sidan kan de misstänkas innehålla brister och variera i objektivitet.

Oberoende granskare har dock påvisat en häpnadsväckande hög trovärdighet. Tidskriften Nature gjorde en kontroll 2005 och fann att undersökta vetenskapliga artiklar höll nästan samma standard som Encyclopedia Britannica. SvD gjorde en liknande granskning 2006, och av nio slumpvis utvalda artiklar höll tre högre kvalitet än Nationalencyklopedin.

Design är kanske inte Wikipedias starka sida. Trots att det är den femte populäraste webbplatsen i världen är den varken snyggast eller mest användarvänlig. Det märks inte minst i ett för övrigt intressant sidoprojekt kallat Wikiversity. Ambitionen är att erbjuda fritt kursmaterial för alla, och om Wikiversity fås att fungera skulle det innebära att vem som helst, var som helst kan utbilda sig inom vilket område som helst, enbart med hjälp av en mobiltelefon. Tanken svindlar.

Jag vet inte vad som kommer att hända om EUs föreslagna ”länkskatt” en gång blir verklighet, men av Wikipedias tiotals miljoner artiklar är så gott som alla späckade med länkar. Länkar som när som helst kan läggas till eller plockas bort av användare. Kommer hela webbplatsen i så fall att släckas ner, eller kan EU tänka sig göra ett undantag?

Även Diderot mötte hårt motstånd när han ville publicera sin Encyclopedie. Dels motarbetades han av samtidens konservativa, som inte ville se kunskap populariseras hur som helst, dels trakasserades han av myndigheter. Utan personligt och ekonomiskt bistånd från Katarina II av Ryssland hade projektet sannolikt aldrig kommit till stånd.

Nu blev det i alla fall en Encyclopedie. 1751 utkom det första bandet som skulle följas av ytterligare 27. Verket bidrog till att sprida upplysningens idéer över Europa och över världen, inte bara geografiskt utan också socialt. Idéer som slutligen kulminerade i Franska Revolutionen.

Vad som kommer att bli effekten av 2000-talets megasatsning i kategorin ”Kunskap åt alla” återstår att se. Men man kan stödja Wikipedia ekonomiskt om man vill, och för en stund få känna sig som vår tids Katarina av Ryssland. Själv brukar jag slänga iväg en hundring då och då. Så snål jag är.