Christer Hanefalk: De ’bästa’ formuleringarna under Almedalsveckan 2018

’Bästa formuleringarna’ – ja, med dessa är det som med skönhet: Det ligger i betraktarens öga eller – när det gäller att bedöma tal – kanske snarare i åhörarnas öron.

Min utgångspunkt för att avgöra vad som kan anses som ’bra’ eller inte, har strikt med retoriken att göra. Alltså om partiledaren (…eller kanske partiledarens talskrivare…) har använt sig av etablerade retoriska tekniker (…eller kanske nyskapande dito…) för att skapa en bra formulering. Huruvida det som sägs stämmer med din – eller min – egen politiska uppfattning, är av ytterst ringa betydelse.

Jag vill också gärna lyfta fram att talen i Almedalen 2018 genomgående höll hyggligt hög retorisk nivå – oavsett om du eller någon annan som lyssnade ansåg dem i huvudsak vara fyllda av ’varmluft’. Talen måste bedömas i relation till respektive partiledares förmåga och ambition att tala till sina egna – faktiska och potentiella – väljare. Ska du bedöma en talare måste du behärska konsten att lägga dina egna åsikter åt sidan.

En av formuleringarna som M’s Ulf Kristersson använde tycker jag själv var oerhört bra. Det var då han sade följande:

Man har rätt att vara nazist. Och stalinist, och fundamentalistisk islamist. Det är en grundläggande rättighet att inte lära sig någonting alls av historiens alla brutala övergrepp. Så måste det också vara.

Men, den formuleringen kommer inte med på 12-i-topp av det enkla skälet att den stämmer alltför väl med min egen syn. Jag är klart ’biased’ – jag har helt enkelt svårt med okunskap. Inte minst när det gäller medias rapportering och våra nyhetsankares kunskaper. Jag har svårt när ett nyhetsankare frågar meteorologen om det blåser hårdare nere i byn, när meteorologen ifråga har sagt att ’…det blåser hårdare i byarna… Jag tycker att det blir jobbigt okunnigt när SvT på sin hemsida rapporterar att den nordkoreanska roboten har nått en höjd uppgående till 4500 kilometer från jordens yta under sin 53 minuter långa färd när man borde veta att det motsvarar drygt 11 gånger avståndet mellan rymdstationen ISS och jorden. Och jag blir irriterad på att ingen journalist orkar göra matematiken och räkna på vad gymnasieamnestin egentligen måste kosta – det är ju bara att använda sin mobiltelefon, klicka på kalkylator och dela 2,9 miljarder med 9000 individer och sedan med 36 för att få fram månadskostnaden. Som blir 8.950 kronor och som naturligtvis är fullständigt ’uppåt väggarna’ lågt räknat. Och när man fått fram den siffran så kan man – vem vet – ställa betydligt intressantare frågor till våra ledande politiker.

Men Kristerssons formulering är bra och den är en kombination av trikolon klimax (-ist, -ist, -ist), en homoioteleuton (det rimmar), uttrycket är skickligt exformativt (= mycket utrymme för tolkning) samt en bra retorisk definition. Men, på 12-i-topp kommer den – av personliga skäl – inte med!

Andra formuleringar som jag tagit bort är Jan Björklunds Sitter man inte vid matbordet, då står man på menyn och Klassresan börjar i klassrummet. Den första går bort eftersom det är en variant av ett amerikanskt citat från omkring år 2000. En del säger att skaparen av uttrycket är okänd – andra anger amerikanska senatorn Elixabeth Warren som den som myntade uttrycket. Dessutom blir det bättre om man väljer en formulering närmare originalet som lyder If you don’t have a seat at the table, you’re probably on the menu (Om du inte har plats vid matbordet, så är det troligt att du står på menyn.) Det andra ’ryker’ eftersom Björklund har använt formuleringen ett otal gånger tidigare. Men användningen av klassresan i kombination med klassrummet är ett bra exempel på den retoriska figuren polyptoton (…som innebär att man varierar ändelsen av ord som inleds på exakt samma sätt…).

Efter en första gallring återstod 27 formuleringar. Med andra ord fanns det en hel del formuleringar som innehöll bra retorik. Men kvar blev till slut dessa:

Formuleringarnas 12-i-topp Almedalen 2018

1. Kommer man till vårt land från krig, kaos och korruption och med de bästa föresatser att bygga upp ett nytt liv, så måste man mötas av respekt och omtanke. Men också med tydlighet. För vissa värderingar är inte valbara. (Busch-Thor). Jag sätter denna högst eftersom formuleringen är exformativ på rätt sätt – den ger mottagaren mycket att tänka på/tolka. Och den representerar också KD på ett bra sätt. Den innehåller flera tretal (trikolon) och alliteration (på latin alliteratio – ord som börjar på samma konsonant). Dessutom ökar styrkan i formuleringen undan för undan.

2. Det enda väljarna kan vara säkra på när det gäller de övriga partierna……det är vad de tycker om oss. (Åkesson) En formulering behöver inte vara fantastisk för att hamna högt. Ibland kan det enkla vara ’genialt’. Det här är en definition (finitiones) och den är oerhört pricksäker. Decemberöverenskommelsen, allt som 7-klövern anför mot SD och diskussionen om vilket ’block’ som ska regera – utan SD – ryms i de 20 enkla orden. Dessutom är det exformativa budskapet mångfacetterat.

3. En liberal tänker så här: ”Det viktiga är inte varifrån du kommer, det viktiga är vart du är på väg.” Nationalister tänker tvärtom. ”Det viktiga är inte vart du är på väg, det viktiga är varifrån du kommer”. (Björklund) Det här är en klassisk motsats i form av ett ordbyte (antimetabola). Kombinationen av två motsatser efter varandra är i mitt tycke elegant. Även om den med största säkerhet inte var särskilt svår att komma på. Personligen hade jag nog börjat med ’nationalisterna’ och avslutat med ’liberalerna’ – då får man en bättre stegring i formuleringen.

4. Pengar som skulle ha gått till funktionsnedsatta barn har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till att kapa vårdköerna har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till landets fattiga äldre har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till polis och brottsbekämpning har gått till asylinvandring. (Åkesson) Det här är en ’klassisk’ rytm som kombinerar ’pengar som skulle ha gått till’ i början med ’har gått till asylinvandring’ i slutet. Att börja meningar på samma sätt kallas anafor (anaphora/adiectio grekiska/latin) och att sluta på samma sätt kallas epifor (epiphora/conversio grekiska/latin). Upprepningen är effektiv. Valet av det Åkesson nämner och som fått stå tillbaka för ’asylinvandring’ fungerar perfekt i relation till SDs målgrupper. Exformationen är även här omfattande – vilket jag vet fungerar utmärkt. Åhörarna drar exakt de slutsatser som Åkesson förväntar sig.

5. Har man besökt stora barnhem i Kina, Indien och Albanien så vet man att barnhem – det är inga hem för barn. (Kristersson) Det här är en klassisk ordvändning (antimetabole/commutatio grekiska/latin). Även här är exformationen omfattande – vi tolkar in betydligt mer än vad Kristersson faktiskt säger. Dessutom finns det en i mitt tycke elegant betydelseglidning (antistatis/refractio grekiska/latin) i Kristerssons formulering.

6. De temporära problemen skapar de kroniska problemen. Hjärtsjukdomar, stroke och cancer tar inte semester. (Busch-Thor) Den första delen här är en bra definition (finitiones) av problemets kärna. Och den efterföljande stegrade treklangen (trikolon klimax) förstärker definitionen på ett tydligt och effektivt sätt. Den sista satsen är också ett elegant exempel på en medveten underdrift (litotes/diminutio grekiska/latin).

7. Men när det gäller klimatet, då är det dånande tyst. (Lövin) Den här formuleringen har jag valt ut eftersom den innehåller en rätt ovanlig retorisk formuleringsteknik. När man säger ’dånande tyst’ så är det ord som inte hänger samman. Detta kallas abusio (latin) eller katakhresis (grekiska). Det är samtidigt självklart en paradox (paradoxos/paradoxon grekiska/latin).

8. Nationalister bygger murar. Liberaler bygger broar. (Björklund) Den här formuleringen innehåller två antiteser – nationalister/liberaler och murar/broar. Björklund definierar också vad han anser utmärker nationalister respektive liberaler genom att använda minimalt med ord – brevitas på latin. Personligen tror jag att många åhörare kommer ihåg och kan återge den här typen av formuleringar.

9. De funderar på bortförklaringar. Vi funderar på lösningar. (Sjöstedt) ’De’ i första satsen syftar på allianspartierna. Ämnet var miljön. Även här har vi två antiteser – de/vi och bortförklaringar/lösningar. Även här återkommer samma mellanord – ’funderar på’. Antalet ord är minimerat – således brevitas ännu en gång.

10. ….rubriken ”Statens lador svämmar över”, som kritiserar regeringen för att svenska staten har för mycket pengar. Säg såhär: Det är kritik jag kan ta! (Löfvén) Stefan Löfvén kommenterar medias rubriker om att staten har god likviditet. Det här är en ironi och ett bra exempel på ett elegant genmäle – som på grekiska kallas kharientismus och på latin heter graciosa nugatio. Rätt kul svar från Löfvén – tycker jag….med väldigt mycket exformation

11. Ett tag funderade jag på att stanna hemma med familjen istället för att åka hit. Alla pratar om oss ändå. Alla förhåller sig till oss ändå. (Åkesson) Åter en väldigt enkel formulering, men likväl väldigt smart. Och humoristisk. Den ligger inom området ironier som tillhör motsatsfigurerna inom retoriken. Dessutom var det med dessa ord – där han definierar SDs position inom politiken – som Åkesson inledde sitt tal. Man kan säga att han väldigt elegant positionerade sitt parti inför sina egna väljare.

12. Jag säger inte allt det här för att jag är miljöpartist. Jag ÄR miljöpartist för att det är såhär. (Lövin) Dessa ord är ännu ett exempel på en ordvändning (antimetabole/commutatio grekiska/latin). Något jag kommenterat tidigare är att Lövin (…eller hennes talskrivare?…) skulle ha bytt ut ’allt det här’ mot ’såhär’ i den första satsen. Då blir formuleringen perfekt – och väldigt mycket bättre. Men den är rätt tänkt!

Avslutningsvis vill jag än en gång framhålla att det fanns mycket som var bra i 2018 års tal. Och det fanns säkert ett antal formuleringar som du skulle ha valt före dem som jag plockat ut.

Jag vill också rekommendera kontakt med närmaste högskola om du vill veta mer om retorik och/eller om du vill ha bättre och mer insatta analyser av ovanstående formuleringar. Inom akademin har man självklart 100 procent ’koll’ på såväl latin och grekiska. Att jag har tagit med ord på dessa språk är ett sätt för mig att visa respekt för alla dem som under 2500 år har bidragit till utveckla retoriken.

Och på det sättet skapat läran Retorik. Som gamle Aristoteles (384-322 f. Kr.) definierade så här:

Retorik är konsten att – vad det än gäller – finna det bästa sättet att övertyga.

26 thoughts on “Christer Hanefalk: De ’bästa’ formuleringarna under Almedalsveckan 2018

  1. Lennart Bengtsson skriver:

    Intressant. Man övertygar inte människor med fakta såvida inte dessa är elegant förpackade. Då är det säkert lättare att övertyga med falska fakta om dessa bara levereras med retorisk talang. Detta är förvisso ett dilemma men ibland är det lättare att tala med schwung än att mödosamt ta reda på fakta och omsorgsfullt tänka igenom vad man säger.

    Trump har ingen retorisk talang med det har Obama men även han kommer långt efter Hitler och Churchill.

    Liked by 2 people

      • O.T. skriver:

        Trump: ”Men att tillåta invandringen att äga rum är en skam. Den har förändrat Europas egenart. Om ni inte agerar väldigt snabbt så kommer Europa aldrig att bli vad det en gång varit, och det menar jag inte på ett positivt sätt.”

        Att svenska ”ljugmedia” inte hakat på, är talande, eftersom de annars alltid är på hugget, att blåsa upp ett förfluget ord, för att vinkla 180 grader eller mer. Så en rimlig tolkning är att de helt enkelt inte vet hur de ska behandla det. Lite komiskt, men glädjande.

        Märkligt att Trumps uttalande är CNN:s förstanyhet och CNN har stake, att rapportera nyheten sakligt. Svensk MSM och SVT har hittills varit knäpptysta.

        Gilla

  2. Jan Andersson skriver:

    Står det två gubbar framför en i blåkläder och en varsin verktygslåda i handen och skall inspektera rulltrappor, kan man inte uttrycka sig exformativt för då går de hem. Det gäller nog i flesta mänskliga situationer. ”Säg vad du menar, jag orkar inte stå här och lyssna på dig längre.”

    Liked by 1 person

  3. MartinA skriver:

    ”Men några som inte har lika hög energi är Kristdemokraterna. Det har varit ett parti som har sovit i 30 års tid. Ett parti som under hela sitt existens har förlorat varenda strid. Nästan alltid för att man inte vågat ta några strider. Kristdemokraterna är ett typexempel på ett impotent borgligt parti.”

    Liked by 4 people

    • MartinA skriver:

      ”Sverige idag har så stora problem att vi behöver inte förlorarpartier som Kristdemokraterna. Vi behöver partier som vågar ta i de obekväma frågorna. Till exempel återvandring. Man måste våga ta i den frågan. Man måste våga ta i invandringen. Om man inte ens vågar ta i invandringen som fråga, ja då har man verkligen noll existensberättigande. Invandringen borde vara en självklarhet för varje parti att säga ‘vi ska ha ett totalt asylstopp nu’.”

      Ungefär allt som Kasselstrand sa i Almedalen kvalar in i topp tio. Och då sa han mer än tio saker..
      Min personliga reflektoion är att sveriges beslutsfattare lever i samma ombonade bubbla som PE och vår artikelförfattare. Och att de fullständigt saknar lojalitet och empati med svenskarna. Så de kör på. Rätt ut över stupet. De orkar inte sätta sig in i vad som väntar dem själva när de drivit denna sin politik hela vägen in i väggen. De kommer bli varse att deras tilltänkta nya klienter har precis samma mängd lojalitet och empati med dem själva som de hade till svenskarna. Det vill säga. Ingen. Alls.

      Liked by 7 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Ja, det är väldigt tydligt i allt Christer Hanefalk skriver att han föreställer sig att politik bara handlar om och bara kan handla om dagens aktuella sakpolitik, medan problemformuleringsprivilegiet utan debatt överlämnas till SAP:s partikansli. Precis som alla våra s.k. borgerliga partier har gjort i över ett halvt århundrade.

        Han ser inte skogen för bara träd.

        Den dagsaktuella sakpolitiken är fullkomligt ointressant. Intressant är vilken sakpolitik som är dagsaktuell. Som Kasselstrand tydligen sade: Sakpolitik om invandring skulle ju vara ytterst välkommen!

        Liked by 5 people

      • Linden skriver:

        Martin 19:34
        Du menar att när invällarna har tagit över städerna, vilket sker för fullt på många håll, så har vi urbor vildmarken i Norrland att ta till som fristad?
        Finns inte det skeendet beskrivet i en roman?

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Min tro är att vi skandinaver är anpassade för detta landet. När saker jämnar ut sig så är livsutrymmet för sydlänningar i det här landet en fraktion av livsutrymmet för oss nordbor.
        Vad erbjuder stadborna? Är de bara utbytbara kuggar? Det tror inte jag. Jag förutser en utveckling där de produktivaste drivs bort härifrån. VIlket får staten att evigt ta en större och större del av kakan vilket driver bort än mer produktiva människor. Vad finns då kvar? Några befästa filialer för den internationella mineral och skogsindustrin? Vem skall betala våra nya landsmäns semestrar i hemländerna? Vem skall upprätthålla nätet av socialtanter och sjuksköterskor som ser till att de får de piller varje dag som de behöver för att överhuvudtaget kunna befinna sig här? Ju värre saker blir, ju mer samhället förstörs, ju mer polisen och orningen underminiseras. Desto starkare blir vi.

        Liked by 1 person

      • Jan Bengtsson skriver:

        JImmie skulle nog ha upprepat ett tidigare uttalande…

        I mitt Sverige bygger vi bilar,
        istället för att bränna bilar!

        Gilla

  4. Rikard skriver:

    Hej.

    De flesta böcker i retorik är sorgligt tekniska och av intresse för den som önskar lära sig teorin. Handböcker är tämligen meningslösa, då de oavsett avsikt uppmuntrar till schematisk inlärning (och då blir man inte bättre talare än Löfven eller Obama om manus eller teleprompter inte räcker till).

    Personligen har jag funnit både nytta och nöje i Göran Häggs bok ‘Praktisk retorik’, även om exemplen för en yngre publik är något daterade.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 3 people

    • Christer Hanefalk skriver:

      Hej!
      Göran Hägg har varit viktig för populariseringen av retoriken. Jag brukar ibland – när frågan kommer – svara att Göran Hägg är retorikens ‘Hänt-i-veckan’. Och då menar jag inte detta på ett negativt sätt – tvärtom! Kurt Johannesson är lite av retorikens ‘Bonniers litterära magasin’ och jag själv är – i jämförelse – retorikens ‘Dagens industri’. Jag skriver riktiga brev åt riktiga företag till riktiga kunder, jag hjälper ledare att skriva sina tal, jag skriver debattartiklar och jag hjälper människor att skriva personliga brev när de söker jobb. Om du vill så skickar jag dig gärna något jag kallar ‘retorikbrev’ – totalt 16 st – som jag använder i samband med utbildningar både som förstudiematerial och som dokumentation efter kurs. Är du intresserad av ämnet retorik så tror jag att du kan ha utbyte av mina ‘brev’, hälsar
      Christer H

      Liked by 3 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Se där, nu blir reklamen helt öppen och inte bara åtkomlig över länken bakom namnet! Jag missunnar dig inte att marknadsföra din firma genom att bygga upp din offentliga persona, det gör vi alla som skriver här, men här gick du kanske lite för rakt på sak.

        Gilla

      • Anders skriver:

        Hej!

        Tack för ett mycket intressant inlägg, som inte minst förklarade, varför du ansåg att: ”Man har rätt att vara nazist. Och stalinist, och fundamentalistisk islamist. Det är en grundläggande rättighet att inte lära sig någonting alls av historiens alla brutala övergrepp. Så måste det också vara” – är så bra sagt.

        Personligen finner jag det stötande, att Kristersson ger okunskap (!) den höga statusen av att vara en ”grundläggande rättighet”.

        Om man skulle be någon räkna upp, vad som utgör ”grundläggande rättigheter”, så betvivlar jag starkt, att okunskap skulle nämnas jämte habeas corpus. I mina ögon ser det närmast ut som ett kategorimisstag.

        Jag är intresserad av retorik och hoppas därför, att erbjudandet om att få dina 16 st ‘retorikbrev’ också gäller mig.

        DGS har ju min E-mejl.

        Liked by 1 person

      • Lars-Erik Eriksson skriver:

        Industriledare har säkert anledning och råd att köpa råd från dig CH.
        Men vad våra politiker anbelangar anser jag att de inte borde få anlita talskrivare – som naturligtvis kan konsten att paketera skit så den inte luktar – utan de borde stå där de står och hålla låda för oss som de själva snickrat.
        Jag inbillar mig att de och det man röstar för aldrig kan förlora på att presentatören drar sina freudianska såväl som talar ur det egna skägget (Trump javisst) varpå trovärdigheten i någon mån ökar.

        Gilla

      • Jan Bengtsson skriver:

        Ulf Kristersson blev vald till partiledare,
        ENBART i sin egenskap av ordbajsare…

        Vem skulle köpa en begagnad bil av honom, eller Stefan?

        Åtminstone inte mer än en gång…

        Gilla

      • olle reimers skriver:

        Fredrik Östman; nu vände du dig, kanske oavsiktligt, mot just det recept som visat sig vara det mest lyckade i Donald Trumps hemsnickrade talekonst: det ohämmade självberömmet.

        Jag tror att Trump med det tricket har fått människor att lyssna på honom: rakt på sak, med det självfötroende och fräckhet som bara den har som har det snyggaste fnasket på sin meny.

        ”Med käckhet kan man komma långt, med täckhet kan man komma längre, men med fräckhet och vackra ögon därtill, så kommer man så långt man vill” (Kai Gullmar).

        Gilla

  5. Glen Lester skriver:

    Naturligtvis har retoriken en speciell aspekt på det talade ordet. Rytmiken, intonationen, det ibland tendentiella uttalet av orden, ordhastighet, ordvalet, medmera är också grundläggande för andra situationer eller områden. Lyrik, poesi, sångtexter är också områden där retoriken spelar roll, fast det är då inte alltid för att övertyga någon om något politiskt, utom möjligen för att få åhöraren/läsaren att investera i retorikerns retorikproducerande. Varje text, talad, skriven, reciterad eller läst innehåller merellermindre lyckade retoriska formuleringar.

    Jag tror emellertid att retoriken har genomslagskraft under vissa förutsättningar, men inte andra. Att de som frivilligt valt att förflytta sig till ett ställe för att åhöra en viss talare, oberoende av om personen är mot, för, eller potentiell, torde ha ett helt annat inflytande, och trigga andra känslor, än hos en ofrivillig åhörare, tillexempel när man ser någon talare vars åsikter man inte gillar på tevenyheterna, eller, tillochmed när någon är under hot när denne här det talade, för att göra invändningen åskådligare.

    Retorikens svaghet är att inte analysera det circonstantiella, utan bara själva talet i sig, inte situationen. Det förklarar inte på något sätt hur det talade är fungerar under olika förhållanden. Nej inte ens om det regnar eller är soligt, vilket mycket väl kan påverka hur mottagaren mottar ordet.

    Men visst är det intressant som instrument för att komplettera det andra som behövs under förberedelserna till ett retoriskt tal, reciterande eller liknande.

    Liked by 1 person

    • Jan Bengtsson skriver:

      Som väljare bedömer man i högsta grad trovärdigheten!
      En kontinuitet i budskapet krävs då!

      Vilka partiledare klarar det kriteriet?

      Gilla

      • Christer Hanefalk skriver:

        Hej Jan!
        Jag håller med dig till viss del. Många väljare föredrar trovärdiga politiker, men ännu fler saknar förmåga att tänka långsiktigt och kan därför inte heller genomskåda fullständigt tomma argument som (exempelvis) ”We will make Britain great again” eller ”I will make America great again”. Sådana argument skapar ett slags kortsiktigt ”rus” hos en publik som helt enkelt saknar förutsättningar att tänka långsiktigt (vilket det finns forskning om – forskning som omfattar cirka 500.000 individer i 4 världsdelar).
        Det ställs också oerhört höga krav på människor som är satta att leda ett land. Man bör ha en förmåga i ett sådant uppdrag som motsvarar en långsiktighet som överstiger (minst!) 20 år. Vi bör tänka på att områden som infrastruktur, försvar, vård, äldreomsorg, energiförsörjning, med (många) fler handlar om tidshorisonter som överstiger 100 år eller mer. En förmåga som jag personligen är övertygad om att Johan August Gripenstedt (minister i Sverige på 1850- och 1860-talen) hade.
        Frågar du mig så tror jag att vi i Sverige inte har någon ledande politiker som har förmågan att tänka i de tidsspann som nationellt ledarskap kräver. Hanteringen av migrationen är ju ett tydligt exempel på en genuin oförmåga att tänka i orsak-och-verkan-samband. Samtidigt tror jag att politiker i allmänhet är mer långsiktiga än den genomsnittlige väljaren.Och däri ligger kanske den största utmaningen: hur säljer man långsiktiga idéer till kortsiktiga ‘köpare’??

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.