Att ta tjuren vid hornen

Patrik Engellau

I den nietzscheanskt inspirerade serien ”omvärdering av alla värden” har vi nu kommit fram till feminismen. På förekommen anledning misstänker jag att feminismen hyser en del fördomsfulla föreställningar och då inte bara som i dess extrema idéer om könsmaktsordningar och strukturellt kvinnohat utan även i den numera mer eller mindre vedertagna grunduppfattningen att kvinnor tidigare var tillbakasatta av männen.

Den förekomna anledningen var ett seminarium om ”Kvinnorna i diplomatin” som jag nyligen bevistade på Litterära fakulteten vid Universitetet i Lissabon. Det var mest lärda och akademiskt tillkrånglade föredrag om sådant som kvinnornas roll i kampen mellan jesuiter och antijesuiter i Spanien och Portugal under 1600-talets andra hälft. (Kvinnorna hade skyddat jesuiterna genom att gömma dem för antijesuiterna, visade det sig. Jaha.)

Men ett av föredragen livade upp tillställningen. Arrangörerna visade upp något så föga politiskt korrekt som en visserligen pensionerad men ändå levande före detta ambassadris, alltså hustru till en ambassadör. ”Bara” en hustru, således. Hennes roll var att berätta om en traditionell diplomathustrus liv.

Det tog inte många minuter förrän lyssnarna förstod att en sådan kvinna hade stor betydelse för det portugisiska utrikesdepartementet genom sina insatser i de diplomatiska sammanhangen. Hon byggde nätverk med de andra diplomathustrurna och kunde därigenom öppna betydelsefulla dörrar och hon fick reda på saker – diplomati är ju till inte så liten del även spioneri eller kanske kunskapsinhämtande – som kunde vara väl så betydelsefulla som det som maken lyckades snoka reda på.

Som vanligt började jag tänka fritt (vilket inte nödvändigtvis betyder att jag tänkte rätt). Den här kvinnan kände sig uppenbarligen inte ett dugg förtryckt. Hon var tvärtom stolt över vad hon åstadkommit som oavlönad diplomathustru. Tänk om det är så, föresvävade det mig i mitt fria tänkande, att kvinnor, åtminstone i västerlandet, på det hela taget inte alls varit förtryckta. Tänk om hela föreställningen om en patriarkal könsmaktsordning är ett grundlöst hugskott.

Jag inser att en sådan förmodan från min sida är lika stötande för samtiden som det var när Kopernikus hävdade att jorden snurrade kring solen i stället för tvärtom (vilket han inte vågade hävda offentligt; först efter hans död utgavs hans skrifter). Jag har på prov ventilerat tesen att kvinnor kanske aldrig varit förtryckta inför några jämnåriga, manliga vänner och fått chockerade reaktioner. Det finns saker om vilka man helst inte bör tänka fritt i vårt samhälle.

Jo, kvinnor har genom historien ofta haft ett helvete redan på jorden. Men det har män också. Ja, andra – sämre – rättighetsbestämmelser har ofta gällt för kvinnor. ”Gånge hatt till och huva ifrån” stod det i den medeltida Östgötalagen. Det betydde att söner, men inte döttrar, skulle ärva. Sant, sant, sant, men betyder det nödvändigtvis att män förtryckte kvinnor? Var det en könsmaktsordning som låg bakom?

Låt mig pröva en annan tolkning av fakta. Det som skiljer vår tid från alla föregående perioder i mänsklighetens historia är att livet tidigare var så mycket fattigare, farligare och strängare. Det fanns inga marginaler för excesser. Allt måste skötas med största allvar, sparsamhet och effektivitet. Ingen tänkbar produktivitetsförbättring fick lämnas ogjord.

Den enda betydelsefulla produktionsfaktorn var människan. Människor är olika. Män är olika och kvinnor är olika och framför allt, tror jag fastän det kan vara ett provocerande påstående, att män och kvinnor är strukturellt olika. Till exempel tror jag att män till sin läggning är mer aggressiva än kvinnor och att kvinnor till sin läggning är bättre på att sköta små barn.

Vår tid har råd att vara lite slösaktig och ibland göra saker som inte utnyttjar resurserna optimalt, till exempel att ta ut kvinnor i krigstjänst och att låta pappor vårda spädbarn. Äldre tiders kargare villkor tillät inte sådant överdåd. Av samma skäl använde man inte hunden till att jaga råttor eller grisen till att hjälpa till vid rådjursjakten. Det hade kanske gått men det hade varit slöseri med resurser som kunde användas bättre. Fattigdomen förbjuder extravaganser.
För sin överlevnads skull utvecklade därför samhällena de möjligheter naturen gett att låta människorna specialisera sig på de sysslor där de hade sina bästa komparativa fördelar. Män tilldelades vissa funktioner och kvinnor andra.

I västerlandet skapades, vad jag vet, sedan många århundraden tillbaka ungefär samma rollfördelning bland män och kvinnor i alla länder och samhällen. Detta var inte påbjudet av Gud eller kungen utan växte fram av sig självt.

Då kommer frågan vad det var som gjorde att könsrollerna fick just den form de fick praktiskt taget överallt. Något måste det ju ha varit.

Vi har två kandidater till svar. Det officiella svaret är Den Patriarkala Könsmaktsordningen. Det andra svaret, mitt svar, är Fattigdomens Stränga Krav.

Ju mer jag tänker på det, desto mindre trovärdigt förefaller mig det officiella svaret. Det innebär ju att männen skulle ha ingått en hemlig, gemensam överenskommelse att offra den naturliga ordning som gett samhället de bästa överlevnadschanserna bara för nöjet att sätta sina kvinnor på plats. Det betyder att det hade funnits ett bättre och effektivare sätt att ordna samhället som männen genom en konspiration mot kvinnorna valde att inte förverkliga eftersom de fick större tillfredsställelse av att kuva kvinnor än av ett bättre materiellt liv. Fan tro´t.

43 reaktioner på ”Att ta tjuren vid hornen

  1. pllay skriver:

    Du slår in öppna dörrar.
    Naturen och evolutionen gör inte fel.
    Religioner och ideologier är försök att tolka eller forma verkligheten,
    då kan det bli hur fel som helst.
    Ibland har vi satt dessa i högsätet med hemska följder, våra moderna ismer är bra exempel på när dessa leder till fullständigt absurda resultat.
    ibland har vi studerat och lärt av naturen, det är då vi flyttat fram gränserna för vår civilisation.
    Pendeln svajar mellan förnuft och dårskap, mellan ödmjukhet och hybris.

    Liked by 6 people

    • Björn G skriver:

      Ideologin socialism, har skapat begreppet feminism.

      Feminism, är ju bara ett verktyg (bland många), i den socialistiska verktygslådan, för att så split hos det underlydande folket.

      Feminismens enda syfte är, som vi förstår skapat för att socialisterna tryggt skall kunna sitta kvar vid makten.

      Det bästa/billigaste förtryckarverktyget för socialistmakten, är ju att det underlydande folket krigar med varandra (och ej mot socialistparasiterna).

      Liked by 6 people

      • Björn G skriver:

        De andra socialistiska förtryckarbegreppen, i den utstuderade socialistiska verktygslådan, är ju :
        Jämlikhet, Diskriminering, Minoritetsrättigheter, Värdegrund, Allas lika värde, Rasism, HBTQ, Metoo, Hen och HMTF-lagar.

        Liked by 6 people

    • Richard skriver:

      Ja, för dig och mig är dörren öppen. Men det finns en massa människor som verkligen behöver läsa Patriks text och inse att de blivit lurade så att de kan komma tillbaka till verkligheten.

      Liked by 7 people

  2. A skriver:

    Helt rätt PE. Jag häpnar över vissa tjejers iver att delta i försvaret. Har de verkligen förstått vad ett sådant sysslar med. Men visst, vill de dela på den bördan så..

    Mvh A

    Gilla

  3. Christer L skriver:

    Fattigdomen innebar att om du inte hade en hund så fick du ta till grisen för rådjursjakten. Så att säga. Spänna hustrun för plogen. Man tager vad man haver. Vad gäller den patriarkala strukturen så går det inte att prata förbi den. Ett annat namn för den är: den starkes rätt. Det fungerande alternativet till den starkes rätt är demokrati, alltså inte feminism. Demokrati förutsätter en lugn svalkande politisk debatt. Feminismen har gjort ett enormt misstag och identifierar sig kontrasterande mot patriarkatet/den starke, även inom demokratin. Detta kan bara leda till ett fördärv där den naturliga ömsesidigheten mellan män och kvinnor övergår i hat och förakt. I vår tid framstår den starkes rätt just på grund av feminismen som den utväg som snart nog kan bli den enda och oundvikliga. Glöm därför inte bort våldet i fredsivern.

    Liked by 1 person

  4. En jakt på plattityder skriver:

    I den värld som befolkas av ”strukturalister” mäts och jämförs det ständigt. Om de går i en skog och hittar blad från både lönn och ek, så börjar de genast värdera vad som är bättre eller sämre. Och i förlängningen mer eftersträvansvärt att bejaka.

    Inplacering i värdehierarkier tycks få styra det mesta. Men Strukturalisterna har samtidigt en något ambivalent inställning till värdehierarkier. För allt skall samtidigt vara lika. Platt och slätt, på samma nivå. Man är därför manisk i sin jakt på olikhet. Att ständigt leta upp och hitta skillnader. Och gå till storms mot dem. Som Flicka och Pojke. Nu är det henom som gäller. Neutralare än destillerat vatten. Samtidigt hyllar man mångkulturen för sin brokighet.
    Det färgglada i den.

    Man blir aldrig riktigt klok på hur de vill ha det. I mina sämre stunder tänker jag – allt drivs av avundssjuka. Att kullen bredvid alltid är grönare. Att allt styrs av en egen plats i solen. En bättre plats. Oavsett var de själva för stunden råkar befinna sig. Strukturalism och Relativism på samma gång, paketerat som Feminism.

    Liked by 1 person

  5. Lennart Bengtsson skriver:

    Jag håller helt med om att män och kvinnor är strukturellt olika vilket alla borde se som en styrka. Jag är förvisso biased som växt upp i värld omgiven av energiska och kloka kvinnor som täcker hela tidsspannet från mormödrar till dotterdöttrar. Att påstå att de saknar makt och inflytande är helt enkelt nonsens. Mitt förslag är att lägga postmodernismens strunt i skräpkorgen och återgå till ett tidigare väl utprovat mönster med sunt förnuft som ledstjärna. Män har sin styrka på vissa områden och kvinnor sin styrka på lika många områden. När det gäller att ha hand om små barn och sköta sociala relationer och mycket annat därtill är kvinnor helt enkelt bättre rustade. Sedan finns det förvisso undantag men man skall inte basera ett samhälle på avvikelser och tycka att man måste göra alla kvinnor till stridande soldater.

    Liked by 8 people

  6. antje skriver:

    Jordan Peterson hävdar att kvinnor slår män oftare än män slår kvinnor, men män tenderar att slå hårdare (och kvinnor går sönder lättare). Han säger också att kvinnor försöker begå självmord lika ofta som män (kommer inte ihåg precis) men män tenderar att lyckas oftare.
    Visst är det som Patrik skriver, en av mäns huvudkompetenser är just våld och detta återupptäcker vi nu i Sverige på smärtsammast möjliga vis, för detta är på inget vis slut, jag tror att svensken inte kan betraktas som vaken innan kvinnorna återigen röstar som i en stenåldersby, på de som skyddar deras fysiska säkerhet bäst, så inte förrän fler kvinnor än män röstar SD så har vi nått någon slags balans. Det är nu våldet som styr Sveriges utveckling, som Niall Ferguson sade vid något tillfälle. För tilfället så går det att dölja att ingen kvinna i Sverige är säker mer och måste begränsa var hon befinner sig och vem hon umgås med, vi hade uppnått ett tillstånd av trygghet av sällan skådat slag i Sverige men det började väl gå utför redan innan för vänsterparasiterna och kulturmarxisterna jobbade hela tiden på sin destruktiva agenda som till sist anammades av alla partier, då uppstod SD. Sanningen är den att allt vad de politiska partierna säger nu kvittar (utom AFS och deras repatriering), inget som det nu talas om kommer att kunna stoppa det ökande våldet, nya hårdare ledare måste till och eftersom kvinnor inte förstår våld förrän de själva känner av det så kommer detta att fortsätta ett tag till, sådan är livet med kvinnlig rösträtt, kvinnorna röstar för att bli slagna och våldtagna.

    Liked by 9 people

  7. Erik2 skriver:

    Jag tänker att det här är verkligen mitt i prick. Visst är det så här. Den tanken bottnar för mig i den erfarenhet jag har av det lilla samhälle jag växte upp i. Mina släktingar som var födda runt förra sekelskiftet var lyckligt ovetande om allt vad könsmaktsordning hette. Jag uppfattade aldrig att kvinnorna kände sig förtryckta generellt. Men visst, det fanns familjer där mannen inte var så snäll. Och ännu fler där frun i huset faktiskt var den som bestämde. Man var mycket gladare och tryggare i sina roller än vad vi är i våra idag.

    De företag som mest pratar jämställdhet idag är de som har råd. Det stämmer att de företag som går bäst också har fler kvinnor i styrelsen osv. Men det är för att de har råd att inte vara helt optimala i sin personalpolitik. Det är inte tvärtom, som ju är dagens officiella sanning.

    Liked by 2 people

  8. Fredrik Östman skriver:

    Det svåra är inte att, som du här gör, genomskåda den s.k. feminismens absoluta förljugenhet. Det svåra är att förstå hur den uppkommer och breder ut sig och hur man kan utrota den. Det gick en gång att utrota vidskeplighet och dumdryghet när det gäller fysiska och kemiska fenomen och i viss mån biologiska. Hur gick det till? Hur kan vi upprepa bravaden?

    Detsamma som för den s.k. feminismen gäller många andra skadliga förljugenheter i vår offentliga värld: Lögnen att islam är en fredlig religion (Den Stora Lögnen sedan nine-eleven), lögnen att det finns olika slags ekonomier som man kan välja emellan eller blanda med varandra (marxism, kommandoplaneri), lögnen att det bästa för människan är att plågas och dö (socialism), lögnerna om sociala konstruktioner och alltings likgiltighet så länge bara de dummaste och illvilligaste påhitten värderas högre (postmodernism), lögnerna om den vita mannens historiska aondska (leninism), lögnerna om den inneboende rasbundna ondskan (national-socialism).

    Liked by 5 people

    • Richard skriver:

      …lögnerna om global uppvärmning, lögnerna om mat (t.ex. att fett skulle vara farligt), lögnerna om sjukdomar (t.ex. att sockersjuka inte längre kallas sockersjuka eftersom det pekar på att högt sockerintag bidrar till sjukdomen), lögnerna om att makthavarna skulle vara demokratiskt sinnade (för yttrandefrihet osv.), osv…

      Liked by 5 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Det är verkligen fascinerande att så gott som allt som har kommit från etablissemanget sedan 1960 har varit helt och hållet fullkomligt förljuget. De ljuger när de säger ”och” och ”men”! De ljuger om allt. Det är Tom tvärtom hela tiden. Salt och fett kött skyddar oss mot den metabola pandemin. Allt de har varnat oss för är nyttigt. Allt de har rekommenderat är rena giftet.

        Liked by 2 people

      • Jvk skriver:

        Ja det är chockerande, tar man som regel att ALLT är precis tvärt om mot det man sagt från ledande håll sedan 70-talet så kommer man nära sanningen.

        Liked by 3 people

      • Jvk skriver:

        Ja det är chockerande, tar man som regel att ALLT är precis tvärt om mot det man sagt från ledande håll sedan 70-talet så kommer man nära sanningen.

        Gilla

  9. Jan Andersson skriver:

    I slutet av 1800-talet var de flesta familjer fortfarande bönder, och att sköta en lanthushåll var nog inget för dagens feminister. Eldstaden var öppen, grytorna hade trefot, många hade inte ”kokspis” (vedspis) förrän på 1920-talet. Det enda ljuskällan i köket var den öppna elden. När det blev mörkt i köket efter att man installerat kokspis var man tvungen att skaffa fotogenlampa för att se vad man gjorde. Den gamla öppna elden krävde betydligt mer ved än kokspisen, och som skulle huggas, torkas och bäras in morgon, middag, kväll, och vintertid flera gånger däremellan.

    Vatten fick man bära från sjön, ån eller bäcken, vintertid även till djuren. Tvättade gjorde man i stora kokgrytor, sedan skölja tvätten knästående på en tvättbrygga, på vintern efter att ha slagit hål på isen.

    Spannmålen var tidigt oftast avsedda som djurfoder, människor åt helst kött och fisk. Så sent som i 1900-talets början var det brist på t.ex. potatis, och man ersatte den med torkad mört (!) som fanns i stora mängder i många sjöar.

    Hushållet var kvinnogöra, men alla barn fick givetvis hjälpa till med allt de kunde. Bärplockning var alltid barnens uppgift. Männens kraft gick åt till det fysiskt tyngsta arbetet med jordberedning, sådd, skörd, torkning och lagring, utan maskinella hjälpmedel, förutom att ta ned skog och köra hem för vedhuggning, och att sköta djuren. Alla hjälptes åt med höbärgning på ängar och myrar. Allas arbete var helt nödvändigt för familjens överlevnad.

    Värst var att bryta nya odlingsfält; träd, rötter och sten skulle bort. Alla ortsskyltar idag med -ryd, -röd eller -rud vittnar om detta ofattbara slit för att barn och barnbarn skulle ges förutsättningar för ett bättre liv i framtiden. Nu växer deras inägor igen eftersom det finns en mask eller insekt där som måste skyddas.

    I gamla bouppteckningar kan man ofta läsa att det enda bonden hade ägt var trettio bättre eller sämre träspadar.

    Efter kvällsvarden fick man inte sjunka ner hjärndöd framför TV:n, det var syndigt att låta händerna vila. Kvinnorna vävde, sydde och stickade, männen snidade redskap och knöt fisknät i det skumma ljuset i köket. I fattigbygder fick de också tillverka korgar och annat och köra till marknaden för att få litet kontanter som kunde omsättas i en jaktbössa eller bibel.

    Sedan sköt man en älg när man behövde kött, inte när det var jaktsäsong. Skogvaktarna var ibland överseende för att skogstorparnas ungar inte skulle behöva svälta.

    Under den 300 år långa järnbruksepoken fram till 1870 när Sverige grundlade sitt industrisamhälle, fanns ett uttalat krav att alla hemmansägare skulle bidra med att leverera träkol till smälthyttorna och smedjorna som fanns överallt i Mellansverige. Det innebar att ta ned och hugga mängder av träd, bygga, tända och riva kolmilor som måste passas varje minut dygnet runt för att inte flamma upp och brinna upp på några minuter. Detta gav visserligen pengar men knappast lön för mödan.

    Sedan väntade prästen på alla i kyrkan på söndagarna. Efter jordreformen 1850 blev det glesare i bänkarna eftersom många fick orimligt långt till kyrkbacken, men det var det enda tillfälle förutom husförhören när prästen som i huvudsak var den enda myndighetspersonen i socknen kunde träffa och syna sina församlingsbor. Här kunde han höra skvallret om vilka käringar som var trätgiriga, män som slog sin familj, eller vilka som var tjuvaktiga. Dessa kunde så småningom få strafförelägganden och även få krypa i fängelse en månad för att begrunda sitt okristliga levnadssätt

    Idag är alla så arbetsfria att vi måste hitta på problem att lösa för att motivera vår existens. Och störst problem verkar kvinnorna ha fått; deras omvårdnadsinstinkt yttrar sig mest som sympati för alla ”offer” inkluderat hundar, katter och vissna blommor.

    Männen verkar att klara sysslolösheten bättre, men det finns en magi i tungt svettdrivande arbete även om det är meningslöst; som golf, styrketräning eller att bygga altaner. Kolmilan finns kvar i form av utegrillen, den idag mest primitiva metod som finns att förstöra kött. Men livet känns som skönast när man får sitta på sin nybygga altan med en kall öl och se robotklipparen skumpa fram på gräsmattan. Farmors mor från 1800-talet skulle nog kunna sätta fart på dagens goddagspiltar.

    Liked by 13 people

    • Lars skriver:

      Fin beskrivning och det var ju så att minst 80 % bodde på landsbygden, så arbetsdelningen uppstod där genom nyttan man gjorde, inte i första hand hos de på herrgården. Jag har svårt inse att dessa familjer inte levde i ömsesidigt beroende och med egna områden där de vann självständighet och respekt, men det skiftade förstås. Numera är ju arbetsdelningen i samhället annorlunda, rollerna annorlunda och därmed relationerna.

      Gilla

  10. Hovs_hällar skriver:

    Jodå, jag kan tycka att Patrik har en poäng här. Livet var hårt förr, för de flesta, både män och kvinnor, och de såkallade ”könsrollerna” såg ut som de gjorde av rationella skäl, nämligen att kvinnor och män tenderar att vara bra på olika saker.

    Männen brukar ex-vis vara fysiskt starkare och används därför i de tyngsta jobben medan kvinnorna kommer till sin rätt i lättare arbeten som kräver känsla för detaljer.

    I praktiken arbetade båda könen, fast med olika saker. Att kunna hålla sig med en sysslolös hustru var något för de rika, de som servades av tjänstefolk.

    Nu är det annorlunda. Nu kan de unga gå på Södertörn och få lära sig en massa förbannade dumheter som inte nyttar till något utan tvärtom bryter ner samhället.

    Gilla

  11. Steven Jörsäter skriver:

    Feminismen är med ett ord: avskyvärd! Den sår split där endräkt ska råda. Den sprider hat där kärlek ska råda. Den väcker avund där storsinthet och generositet ska råda. Den vill styra och domdera där frihet ska råda.

    Feminismen handlar lika lite om kvinnors väl som socialismen handlar om arbetarens. Målet är att införa den marxistiska klasskampen och motsättningen ända in i hemmen.

    Liked by 8 people

  12. oppti skriver:

    En diplomats hustru får en betydelsefull roll.
    En annan diplomats man får inte samma status.
    En prästs hustru är prästfru, en rektors fru är rektorsfru osv.
    Nu med fler kvinnor i styrande roller så blir det även fler män som får del av denna statushöjning kan man tro, men det är inte alltid det är så attraktivt att som man kallas medföljande utan egen formell roll.
    Kanske gammaldags men så har det fungerat länge.

    Gilla

  13. plq017 skriver:

    Hmm, vi är där vi är. Kuvade män, som nu skall byta blöjor. Och med högvis med (obefogad) historisk skuld. Så hur kommer det sig att feministerna vill se invandring av bland annat afghaner? De har ju inte riktigt uppfattningen att vara jämlika med kvinnor, se detta briljanta inlägg av Helena Edlund: http://helenaedlund.se/pa-varderingarnas-slagfalt/
    Är det längtan efter ‘verkliga’ män som är drivkraften? I varje fall tycks många afghan-supporters till utseendet vara personer som inte får så många likes på datingsiter.
    Eller skämtteckningen från ett cocktail-party, där en kvinna avbildad med välformad bak i jeans, säger till sin vännina att: “Om ingen nyper mig i baken den närmsta kvarten, så går jag hem.”
    Tecknaren är kvinna, som av #metoo-skäl får vara anonym här.

    Gilla

  14. Aurora skriver:

    Könsmaktsordningen är ett faktum. Vi är ändå däggdjur och våra hjärnor är samma som hos grottmänniskan. Denna ordning har sedan fastställts i religioner och andra kulturella ordningar som människan skapat. Det hjälper inte rabiatfeministerna att hata män. Istället ska både män och kvinnor respektera den andra sorten; för detas olikheter men också för deras likheter. Det tycks vara svårt.

    Gilla

    • Aurora skriver:

      Det religiösa fastställande av kvinnans underordnade roll (både socialt och intelligens) är alltså förkastligt, vill jag klargöra. Det har gjorts i rent maktsyfte. Och tyvärr i de flesta religioner. Respekten saknas alltså redan här.

      Gilla

  15. Laggar skriver:

    Feminister har ibland svårt att visa på det konkreta förtrycket och de har i stället hittat på det ”strukturella förtrycket”, dvs ett förtryck som de konstruerar utan att de ”förtryckta” vet om att de är förtryckta låt vara att de hittar en del ”ad hoc” exempel. En behändig tankekonstruktion som gör det möjligt att konstruera en helt egen värld, även användbar på andra ”förtryckta” individer. Avsikten är förstås något helt annan än att skildra en samhällssituation.

    Liked by 1 person

  16. Rikard skriver:

    Hej.

    Kanske kommer framtidens kvinnor att förbanna feminismen för att de tack vare denna kommer att veta att feminismen var det som rev ned allt skydd de hade för äldre, mer traditionella rasers levnadssätt?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare
    PS Jag skriver raser då detta är modern jargong för kultur hos så väletablerade grupper som SSU Stockholm. DS

    Liked by 3 people

  17. Jvk skriver:

    Inte många hittar till denna bra konferens från 9 Maj på youtube så jag slår ett slag för den, tycker också att youtube sökalgoritm spökar en del.

    Så i mappen ”de vill ha det så här” kan vi lägga polisens omorganisation, 430 polischefer fick uppmaningen att söka sina jobb på nytt, 5 återanställdes. Jag tycker verkligen att man bör lyssna på Lennarts föredrag, och de andra också:

    Liked by 3 people

  18. Magnus Rosensparr skriver:

    Den första vågens feminism var en sociopolitisk rörelse, men också en seger för logiken. En man och en kvinna kan båda tänka; ”Jag tänker, alltså är jag.” Båda bör därför ha rösträtt. Den tredje vågens feminism är inte ens en åsikt utan bara en fördom.

    Gilla

  19. Susann Andersson skriver:

    Annica Dahlström beskrev kvinnligheten och manligheten som två separata kurvor i ett diagram som delvis överlappade varandra. Det finns enligt den teorin alltså en liten minoritet kvinnor som är mer manliga till sättet än de mest kvinnliga männen. Kanske är det dessa kvinnor som gör karriärer och vill bli t.ex. militärer.
    Dessa uppmärksammas sedan som ett föredöme för alla kvinnor, och så försöker man uppfostra även andra kvinnor att bli mer manliga. På samma sätt uppmuntras de mer kvinnliga männen att leva ut sina kvinnliga sidor. På så sätt försöker man bevisa att det inte finns några könsskillnader.
    Bilden jag tänker på finns lite längre ner på denna sidan: https://galnegunnarsblogg.files.wordpress.com/2013/08/hjarnans_dag-07admini.pdf

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.