Kafkas värld har överträffat sig själv

Lennart Bengtsson

I Kafkas roman Processen häktas huvudpersonen Josef K utan att veta varför. På detta sätt beskriver Kafka ett av det allra kusligaste som kan hända nämligen att bli anklagad för något som man inte känner till, kanske glömt bort eller som kanske aldrig har hänt. Det finns domstolar på alla vindar säger Josef K i romanen för att på detta beskriva den allsmäktiga makten som alltid finns närvarande och som ingen kan skydda sig emot. Företeelsen finns i alla totalitära samhällen. Människor som försvinner, människor som får hembesök klockan fem på morgonen av några uniformerade eller civilklädda tjänstepersoner och tas till någon plats för att aldrig återkomma. Nacht und Nebel-aktioner kallades det i Nazityskland. I vår tid har det andra namn och det händer varje dag året runt. År ut och år in. Oskyldiga anklagas och elimineras.

Det moderna ”demokratiska” samhället behöver inga anklagelsevindar eller hemliga källarvåningar eller tidiga morgonbesök. Här sköts processen via sociala medier. Fallet Fredrik Virtanen skildrades på onsdagskvällen i Uppdrag Granskning. För så där 10-15 år sedan levde Fredrik V ett aktivt socialt liv i Stockholms innerstad där sex, sprit och droger hörde till vanligheterna. Mycket händer säkert i en sådan miljö där aktiva unga människor söker spänning och utlevelse. Tjejerna söker spännande killar och killarna söker attraktiva och sexiga tjejer.

Allt blir inte som man tänkt sig men de flesta glömmer bort det mesta och går vidare. Alkohol har ju inte minst egenskapen att försvaga minnet. Det är ju därför många super. De flesta har säkert varit med om upplevelser som är så svaga i minnet att man kanske inte ens vet om man har upplevt det, drömt det eller bara läst det i en roman.

Så händer något långt senare i ett annat liv. De sociala sajterna har spridit den för länge sedan bortglömda händelsen med samma hastighet som neutronerna i en uranbomb. På några timmar finns berättelsen överallt i alla mobiler och datorer. En händelse som ingen kan bevisa eller bekräfta eftersom den redan är delvis bortglömd eller kanske aldrig ens har hänt.

Kafkas hemska roman har dykt upp i ny gestalt under det allmänna mottot: #metoo. I Virtanens värld liksom i andra olyckliga eller oförsiktiga och glömska mäns tillvaro faller allt samman. De drabbas inte av ett civiliserat rättssamhälle utan av Josef Ks hemliga domstolsvindar där alla är dömda på förhand ty media har sin alldeles egen rättsordning. Där behöver ingen skuld bevisas utan det är i stället den anklagade som skall bevisa sin oskuld som han för länge sedan glömt bort eftersom han aldrig betraktade det som ett brott.

I så måtto tror jag faktiskt at #metoo-rörelsen överträffat Kafka. Inte ens Kafka skulle ha kunnat föreställa sig en mer utstuderad perfiditet.