Jihadterrorn börjar bli vardag

Mohamed Omar

De jihadistiska terrorattackerna kommer så tätt att mainstreammedierna knappt ägnar dem någon uppmärksamhet längre. Och när de gör det blir det ytligt. Därför behövs det alternativa medier som försöker förstå och förklara vad som händer.

Nyligen utfördes en vedervärdig jihadistattack i Belgien. Den senaste i en rad attacker, alltså. Jag hoppas att vi inte har glömt bort de blodiga attackerna i Bryssel våren 2016 då tre självmordsbombare dödade 35 människor och skadade fler än 300.

Den 29 maj hugg en jihadist ner två poliser i staden Liège. Han stal sedan en av polisernas tjänstevapen och sköt ner dem och en tredje förbipasserande. Medan mördandet pågick skrek han ”Allahu akbar”. Jihadisten sprang sedan in på en skola där han tog en städerska som gisslan. Hans mål var dock inte skolan, utan att döda poliser.

”Det är tydligt att hans mål var att ge sig på polisen”, sa den lokale polischefen Christian Beaupère på en presskonferens. ”Jag kan lugna skolorna med att han inte var ute efter att döda i en skola utan att skada polisen och den belgiska staten”.

En intressant sak utspelade sig under gisslandramat på skolan. Städerskan Imaankaf Darifa berättar att jihadisten frågat henne: ”Är du muslim? Fastar du i ramadan?” Hon svarade ja på båda frågorna. Då sa jihadisten: ”Var inte orolig. Jag ska inte skada dig.”

Strax därpå började jihadisten skjuta ut genom ett fönster. Städerskan skrek. Då sa jihadisten åt henne att vara tyst och tänka på hennes bröder i Syrien och Palestina. Han sa att han ville dö som martyr och rusade ut, rakt mot polisens eld.

Jihadisten, som hade radikaliserats i fängelset där han suttit sedan 2003 för olika vanliga brott, var ute på permission när han gick till attack. Ett exempel på den slapphet som västerländska myndigheter visar mot islamister. Hur kan man släppa ut en farlig islamist?

I Belgien har massinvandringen från islamvärlden lett till enklavisering där muslimer med invandrarbakgrund lever i separata samhällen med helt andra värderingar än det belgiska majoritetssamhället. Flera av jihadisterna bakom terrordåden i Paris i november 2015 bodde i utanförskapsområdet Molenbeek utanför Bryssel.

Salah Abdeslam, den belgiske jihadisten av marockanskt ursprung som var en av ledarna, kunde hålla sig undan rättvisan i hela fyra månader, innan han greps i Molenbeek. Paris borgmästare Anne Hidalgo menade att hon var säker på Abdeslam skyddades av sina ”bröder” i stadsdelen.

En brittisk undersökning, ”What British Muslims really think”, visade att 66 procent av de tillfrågade muslimerna inte skulle rapportera till polisen om de kände någon som var på väg att bli inblandad i terrorism. Det kan bero på att man känner större lojalitet till den egna gruppen än till det icke-muslimska samhälle man lever i. Man är engelsman, eller för all del även fransman, belgare och svensk, men bara på pappret.

De blodiga terrorattackerna är bara det mest extrema uttrycket för en mer djupgående motsättning mellan väst och islamisk fundamentalism, som omfattar betydligt fler muslimer än de som faktiskt tar till vapen. Det handlar inte om att slå ut en enskild terrorist eller en enskild terrorgrupp. Det är större än så. Det handlar om en konflikt mellan två civilisationer: den islamiska och den västerländska.

Jag tror inte att det var en slump att attacken skedde i just i månaden ramadan. Det är en månad då de troende ska anstränga sig att göra goda gärningar och jihad, heligt krig, räknas av jihadisterna som en av de bästa gärningarna. Profeten Muhammed själv genomförde krigståg och plundringar i ramadan. Det var genom jihad som Muhammed byggde upp sin stat med sig själv som teokratisk envåldshärskare. Glöm inte att den största masskjutningen i USA:s moderna historia var en jihadistisk attack som inträffade under ramadan 2016: massakern på nattklubben Pulse i Orlando, Florida.

Målet för jihadisten i Liège var som sagt att döda belgiska poliser. Samma fientlighet ser vi i våra svenska, mångkulturella förorter där poliser utsätts för stenkastning. Jag har själv, från mitt fönster i Gottsunda utanför Uppsala, sett en polisbil luras in i bakhåll. Vad händer när de skjuter med kulsprutor på polisen i stället för att kasta stenar?

Den här utvecklingen behöver hejdas. Och ett första steg måste vara att drastiskt förändra invandringspolitiken. Ingen integrations- eller assimilationspolitik i världen är möjlig om inflödet fortsätter.

Denna jihadist, liksom alla andra jiahdister, skrek förstås ”Allahu akbar”. Många tror att det betyder ”Gud är stor”. Det gör det inte. Det betyder ”Gud är större”. Med Gud menar man inte vilken gud som helst utan den gud som beskrivs i Koranen. Det man egentligen säger är alltså att islamisk fundamentalism är större än, och över, allt annat – att den ska styra. Det är därför jag kallar islamismen för islamisk makt-rörelsen.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook!