Det får man väl för fan förhandla om!

Anders Leion

”Franskan är behäftad med fel, alla sorters fel. Under de trettio år jag har intresserat mig för detta olyckliga språk har jag fått höra allt om detta ämne. För det första är det elitistiskt, som en följd av de egenartade rättskrivningsreglerna, en källa till misslyckanden i skolan och exkluderande. Det har varit både auktoritärt och revolutionärt och det har tjänat till att skapa förakt för och förintat de lokala språken. Samtidigt har det varit kolonialistiskt… ” (Begrav inte franskan! François Taillandier i Le Figaro 15/3 2018).

Denna tirad är fullständigt omöjlig i Sverige. Ingen skulle kunna uttrycka sig på detta sätt, oavsett hur mycket språkpolis vederbörande kunde tänkas vara. Det är helt enkelt omöjligt, därför att det inte finns något svenskt språk att på detta sätt angripa. Varje försök till angrepp skulle elegant pareras med invändningen: ”Ingen har sagt att man behöver uttrycka sig så. Språket definieras av den som för tillfället använder det.” Med andra ord: varje påstående om att svenskan är på ett visst sätt är falskt. Svenskan är så nebulös att språket inte kan beskrivas annat som ett uttryck för varje enskild användares bruk i varje särskild situation. Detta är i alla fall den officiella inställningen.

Detta konstaterande är för många kanske bara värt en axelryckning. Än sen då? Men det har ändå en vidare och allvarligare innebörd. Allt mer i det svenska samhället har på detta sätt blivit allt omöjligare att beskriva och därmed kritisera. Det är för nebulöst, utan struktur och konturer.

Låt os ta skolan som ett första exempel. Den svenska grundskolans första skepnad kallades enhetsskola. Namnet anger den fortfarande gällande inriktningen. Alla skall gå i samma skola, som skall vara utrustad och ledd på samma sätt, överallt i landet. Från detta mål eller ideal avlägsnar sig skolan alltmer. Målet förblir detsamma. Verkligheten må ändras. Kartan förblir densamma.

Nästa exempel. Den statliga förvaltningen skall överallt fungera på samma sätt, styrd av gällande lagar. Flera aktuella exempel, till exempel hanteringen av IT-frågor på Transportstyrelsen, visar att också detta är en idealbild, utan större förankring i verkligheten.

Invandringspolitikens omsvängning från Europas generösaste till den inom EU gällande lägsta nivån är ett tredje exempel. Politiken har samtidigt motiverats av förljugna verklighetsbeskrivningar och ihärdiga försök att förneka dess följder. Kan någon med trovärdighet förklara vad som idag gäller?

Polisen och övriga delar av rättssystemet fungerar allt mer nyckfullt. Grova brott utreds inte samtidigt som betydande resurser läggs ned på struntsaker, alltefter vad som anses vara politiskt lämpligt. Äldre människor, oroade över samhällsutvecklingen, rättsförs för i sak helt riktiga uttalanden om invandrares grova brottslighet, framförallt deras utbredda sexualbrottslighet. När någon av dessa äldre påstår att det är invandrare som begår gruppvåldtäkterna, leder detta till fällande dom för hets mot folkgrupp. Ändå är detta fakta, som rätten väljer att bortse från – och kan bortse ifrån därför att landets högsta ledning bestämt att saken inte skall undersökas. Dock finns fullt tillräckliga belägg från andra, icke av staten utförda, undersökningar som gör påståendet lätt att kontrollera och avgöra som sant. Slutsatsen måste vara att rätten anser att dessa pensionärer bör klämmas åt, även om jurister, också höga jurister, inser att de i sitt yrkesutövande förnekar och beljuger verkligheten.

Samtidigt kan svenskar utsättas för de mest hatfyllda uttalanden, de mest skamlösa och grova invektiv utan att det leder till någon reaktion, därför att majoriteten anses kunna tåla detta – just deras flertal anses inte göra kränkningarna tillräckligt vägande för att beaktas. Men är en flicka i en skola med övervägande invandrarelever, de flesta pojkar, en del av en majoritet som bör tåla grova könsord och andra förolämpningar? I ”Hets mot folkgrupp” har Erik van der Heeg klarlagt att lagen visst ger utrymme att döma för hets mot folkgrupp också i det fall en företrädare för en minoritetsgrupp riktar sig mot någon från majoritetssamhället. (Han citerar Göran Lambertz:  ”syftet vid tillkomsten av straffstadgandet om hets mot folkgrupp var att tillförsäkra minoritetsgrupper av skilda sammansättningar och bekännare av olika trosuppfattningar ett rättsskydd. Det fallet att någon uttrycker kritik mot svenskar torde inte ha varit avsett att träffas av straffstadgandet”. Ordet ”torde” ger möjlighet att inte upprätthålla denna särskillnad mellan svenskar och andra – men det väljer man att göra). Rätten anser alltså att det är viktigare att skydda muslimska förövare än deras offer. Ty minoritetsföreträdarnas straffimmunitet leder förstås till fler brott, alla utan påföljder.

Svensk politik finns alltså inte. Vad som är med lagen överensstämmande avgörs från fall till fall, uppenbarligen styrt av den enskilda tjänstemannens personliga övertygelser. För länge sen fanns det en skämttecknare vid namn Mats Erik Molander, MEM, som i en skämtteckning låter en i den svarta ämbetskostymen skrudade ämbetsmannen yttra: ”Vad som är sant får man väl förhandla om”. Då var det roligt. Nu är det bara grå vardag.

Alltså, det svenska språket liksom den gällande lagen och därmed politiken definieras av varje enskilds handlande vid varje tillfälle. Det finns inget språk och ingen sanning, ingen gällande lag och ingen beskrivbar politik. Allt flyter.

Så är det. Men bara de som har nytta av det vill att det så ska vara. Språkvetaren som säger att språket definieras av varje användare, är själv mycket medveten om de regler som gäller för att man skall kunna tala och skriva ett språk som accepteras i vidare grupper, det vill säga ett användbart språk. Den tillåtande attityd de uppvisar mot dem, som inte rätt kan hantera språket, skapar därför just de klyftor de säger sig vilja motverka med sin vidsynthet.

Den politiker som liksom Margot Wallström säger sig inte veta varför judar väljer att lämna Malmö, varför svenskar flyttar från områden med för många invandrare, varför sexualbrotten ökar i exponentiell takt, varför skolorna presterar alltmer olika och som anser att statens resurser skall läggas främst på invandrarnas behov istället för på vård och omsorg och på svenska pensionärers behov – den politikern är fångad i sin egen retorik och sina egna mångåriga lögner. Han vet att han med sitt förtigande ljuger, men kan inte backa, inte rätta sig själv, för då skulle han förlora det sista av det lilla förtroende han har kvar.

Ty i vårt samhälle kan inget i politiken angripas, lika litet som man kan tala om brott mot det svenska språkets regler. De finns ju inte. Politiken liksom språket har blivit så utan struktur och utan konturer att det inte går att beskriva. Hur skall man då kunna angripa det? Vem kan angripa moderaterna för deras invandringspolitik? Den existerar ju bara ögonblicksvis. I morgon har den säkert ändrats, i alla fall på någon punkt.

Detsamma kan sägas om de andra partierna – med tre undantag. Vänstern är att lita på. Allt som strider mot marknadsekonomi och ekonomiskt förnuft bejakar de, nu som alltid. Centern visar också ett mått av konsekvens. De arbetar verkligen för ett samhälle för alla, bokstavligen alla. Alla skall ha rätt att bosätta sig här och ta del av vår välfärd. Ståndaktigheten är beundransvärd och ståndpunkten vore det också, om den intogs av en elvaårig, romantisk flicka, men deras partiledare är, så vitt jag förstår, äldre. Och SD håller fast vid den politik de sedan länge formulerat, en politik grundad på en verklighetsbeskrivning som de inte behövt låta styras av taktiska överväganden. De var ju utbölingar, utan försänkningar i den etablerade politikerklanen. De kunde beskriva vad de – och större delen av befolkningen – med egna ögon sett.

Hur kan då en svensk väljare i detta läge fatta beslut om vilket parti han skall rösta på? Det är – med de tre undantagen – omöjligt att göra det utifrån den politik partierna säger sig vilja föra. Ingen, inte ens de själva, vet vad det innebär..

Väljarna måste därför göra det utifrån vilket förtroende de har för främst partiledaren – partiet är ju bara en etikett på något obestämbart. Var och en får alltså avgöra vem de kan ge sitt förtroende. Blir det månne de partier som inte ser några problem utöver dem som kan lösas med lite mer utgifter? Kanske blir det istället det parti som länge beskrivit uppenbara problem?

32 thoughts on “Det får man väl för fan förhandla om!

  1. Lars skriver:

    Tämligen rörig artikel. Jag slutade efter att ha konstaterat att det är bra med homogena och ensartad statsförvaltning och det även är bra med enhetsskolan, att alla får en liknande bas. Det befordrar rättssäkerhet, solidaritet, transparens, myndighetsansvar, ansvarsutkrävande. problemen då?
    1) Politiker med otillräcklig kompetens står som ägare av kommunal och landstingskommunal tjänsteproduktion.
    2) Statens ämbetsmän har inte levt i en konkurrensutsatt värld och arbetar inte heller på de premisserna utan vad statens uppgift för sina tjänstemän är kan betecknas som oväld och likvärdighet. Detta bör även gälla skola, vård och omsorg inom det kommunala området.
    3) Ansvarsutkrävande sker inte.
    4) Grundskolan borde separera elever i olika grupperingar beroende på betyg och förmåga vid sjätte klass, men förövrigt ha samma kurser. Man vinner mer homogena grupper och tar tillvara på begåvningar och får enklare anpassa undervisning till de mindre begåvade. Begåvning är dessutom inte lätt att vare sig bestämma eller mäta och ge en prognos för framtiden.
    5) Politiker är generellt för unga när de börjar sin politiska karriär, det blir ett yrke, de saknar relevant utbildning och kompetens, de bildar en styrande klass och de har ingen bas för självständigt tänkande och agerande utan är helt beroende av partiernas organisation och styrning.

    Liked by 2 people

    • Bo Adolfsson skriver:

      Jag tycker att det var en bra artikel och en bra beskrivning vad som sker när man är som pastor Jansson: Livet är tomt som en påse om man inte fyller det med något.
      Sverige hade blivit så tomt att det måste fyllas med något. Det är i alla fall politikernas beskrivning för att motivera sin egen existens. För dem blev detta något invandringen och nu har de tappat kontrollen över utvecklingen. Efter detta tror de att folket inte har förstått något och därför ber de om förnyat förtroende.
      Nu skall jag deklarera och undrar varför skatteverket har mer kontroll på mig än Özz Nujen.

      Liked by 3 people

    • Lars skriver:

      Jo, artikeln är bra, kan sammanfattas med ”allt flyter” och så är det ju, inga linjer, ingen analys. Vi lever i ett samhälle där politiker säger ”barn måste få kosta”, ”vi måste ha mer resurser”. Svensson tycks också ha lärt sig ”bilen måste få kosta”, ” vi lånar”. För att kunna tala måste man använda samma språk. För att samhället ska fungera måste ledningen vara klar och tydlig liksom informationen.

      Gilla

    • olle reimers skriver:

      Lars, du verkar ha fått det mesta om bakfoten. Du har svårt för att slita dig från den PK-ism du uppenbarligen fått med modersmjölken. Den PK-ism som säger att politikerna arbetar för folkets bästa. Det är väl helt uppenbart att här gäller helt andra regler. Det är MAKTEN saken gäller.

      Grunden i det socialistiska tänkandet är klasshatet. Klasshatet har på senare tid tagit sig uttryck i identitetspolitiken. Du definieras utifrån var du är född, vilken färg du har på skinnet och inte av din individuella förmåga eller vilja. Tidigare var färgen inte så viktig eftersom det bara fanns en i taget men nu är den desto vktigare.

      Att tro att ett poltiskt parti som har klasshatet som grund skulle vilja se till att välfärden omfattar alla är övermåttan naivt. När pengarna nu är makthavarna inom räckhåll kommer de att kämpa för att alla som uppfattas som fiender till deras egen klass/identitet utrotas. Mångfalden kan du glömma!

      Gilla

      • Lars skriver:

        Upprepar min kommentar på annan plats:

        Jag uppfattar det som ett generellt problem med svensk uppfattning om världen att man inte kan skilja på hur man förhåller sig till enstaka individer och till samhällsfenomen typ invandring i hög omfattning. Media har under årtionden excellerat i att personifiera alla händelser av olika slag, föra ned allt till frågan ”hur känner du”. Det är någon slags trend sedan 1970-tal som troligen har rötterna i moralitet att man ska leva som man lär (vilket är en bra maxim, nödvändig för att exempelvis politiker och företagsledare ska vara trovärdiga), men också en följd av individualiseringen, av att inte inse att gruppen/systemet är skilt från individen och att påverkan sker från båda håll, men systemet har andra egenskaper. Det är nog också en följd av 70-tals propagandan, att alt är politik och även en följd av de mer kollektiva frihetsrörelser som skört fart då; gröna vågen, hippies, musikfester, kollektiv, progg vår, men motsvarande till höger; moderata studentförbundet, Timbro, löntagarfrågan osv. dvs föregångare till identitetspolitik, man är vad man tror på…

        Gilla

      • Lars skriver:

        Så är man mot invandringen så är man mot invandrare, är man för välfärds systemen så är man mot kapitalismen, är man för sparsamhet hos stat och kommun så är man höger, man kan inte vara vänster och ifrågasätta ulandsbistånd, är man höger måste man ifrågasätta klimatfrågan, VIK är ju ett begrepp som inte kan förstås annat än utifrån Milton Fridman och nyliberalismen, montera ned den starka staten, privata försäkringar etc. Jag tror inte det är annat än en propagandafras som styr fel.

        Gilla

  2. Fredrik Östman skriver:

    De som har förstört det svenska språket lyckas inte sällan i en enda mening uppvisa sin grundläggande självmotsägelse: ”Det är felaktigt att påstå att ett språkbruk är felaktigt.” Eller: ”Gällande norm föreskriver deskriptivitet.” Och de här virrpannorna har usurperat universitetens institutioner och Svenska Akademien, i värsta fall samtidigt. Vi kan kalla denna onda tid för svenska språket nollnolltiden. Det som numera talas och skrivs i Sverige är inte längre ärans och hjältarnas, utan SFI.

    Liked by 4 people

  3. Hovs_hällar skriver:

    Själv har jag länge haft svenska språket som yrke, och håller inte alls med om att svenskan skulle vara ”nebulös”. Däremot kan jag gott hålla med om att behandlingen av detta språk i media lämnar mycket övrigt att önska numera. Det kryllar av sär skrivningar och diverse andra oformligheter.

    Nåväl, det förefaller helt uppenbart att även rättsskipningen har degenererat här i landet. ”…Grova brott utreds inte samtidigt som betydande resurser läggs ned på struntsaker, alltefter vad som anses vara politiskt lämpligt….” — Ja exakt så är det. Det är till och med ännu värre; Numera kan man bli lagförd för att man helt enkelt sagt sanningen.

    Om jag säger att ”MENA-invandrare ligger bakom nio av tio grova våldsbrott här i landet”, kan det tolkas som ”hets mot folkgrupp”. Att påståendet har stöd av statistik anses tydligen oviktigt. Numera får man helt enkelt inte säga sanningen här i landet.

    Vill vi ha det så? Eller ska vi kasta ut de makthavare som ligger bakom denna totalitära politik från makten, och ta tillbaka demokratin?!

    Liked by 8 people

    • Jan Bengtsson skriver:

      Resurserna läggs på fortkörare!
      Brott snabbt lösta utan problem…

      Sköna ”pinnar” i statistiken!

      Gilla

    • Bo Adolfsson skriver:

      Det skall bli intressant att se om Richard Jomshoff (sd) blir åtalad för hets mot folkgrupp för sin beskrivning av islam och Muhammed i riksdagen. Detta inlägg i en interpellationsdebatt med Alice Bah Kuncke om böneutrop kan nu återvändas av alla som vill kritisera islam!

      Liked by 1 person

  4. Christer Carlstedt skriver:

    ”Ingen har sagt att man behöver uttrycka sig så. Språket definieras av den som för tillfället använder det.” Med andra ord: varje påstående om att svenskan är på ett visst sätt är falskt. Svenskan är så nebulös att språket inte kan beskrivas annat som ett uttryck för varje enskild användares bruk i varje särskild situation. Detta är i alla fall den officiella inställningen.

    Jag kan svårligen tänka mig något mer förvirrat än ett sådant ställningstagande.
    Språket har en funktion. Det beskriver något.
    Det blir lätt litet jobbigt i vägkorsningen om den våglängd de flesta tycker är röd i min privata värld är grön.
    Många har litet svårt för det här med han och honom. ”Han hjälpte han”. Vad betyder det egentligen? Snackar vi om självtillfredsställelse eller finns det en part som har hjälp en annan part på något sätt?
    Ett samhälle byggs inte utan ett väldefinierat språk. Berättelsen om byggandet av Babels torn är ganska belysande.
    Eller försök köpa en säck kaffe från Brasilien med rinkebysvenskans ”Öhhh mannen”!

    Ett språk definieras inte av den som för tillfället använder det. Definitionerna är en överenskommelse mellan flera parter.

    Liked by 1 person

  5. NETTANN skriver:

    SR P1 har programmet Språket. En gång i tiden ansågs det vara ett slagskepp i SR-armadan. Intressanta inslag om vårt modersmål, dess historia, regler och utveckling. Lyssnarna kunde ställa frågor som ofta fick belysande svar.

    Så upptäckte den dåvarande, bisittande ”experten”, professor i Göteborg, att internet hade kommit – och då kunde man ju göra sökningar. Lyssnarfrågorna om språkregler fick alltmer svar som ”Si och så många skriver på detta nya sätt och de är fler än de som använder det grammatiskt rätta, men ack så gamla, bruket. Så därför vinner det nya alternativet.”

    Ifrågasättande synpunkter kom och programledaren fattade det bekymmersamma med professorns agerande men han gick inte att stoppa.

    PK-eran blåste in med full kraft, ny programledare och expert installerades och gissa vad? De var båda unga kvinnor, svåra att uppfatta/höra (tyckte lyssnare), inslagen började beröra sådant som feminismen i språket, det kvinnliga könet (ja, i språket), man tyckte att de lät som två fnittriga småflickor på ett café, o.s.v. Kort sagt, en inte alldeles djuplodande produkt.

    Fast ibland var den kvinnliga experten ersatt av en manlig och simsalabim blev allt minsann jämställt.

    Det är några år sedan jag slutade lyssna.

    Och jag minns vanliga, simpla P1-program på 70 – 80-talen då orden behandlades så det lät som vacker musik.

    Liked by 9 people

  6. Die Welt skriver:

    Givande text och informativ. Man måste kunna tänka i flera plan för att förstå detta inlägg i sin helhet. Vilket är bra man måste använda sin hjärna och tänka, det gillar jag. Många trådar som därefter knyts ned och upp och visar vilket samhälle vi ha fått mycket på grund utav av att de styrande har givit allt åt alla utan skyldigheter och sedermera skapat ett samhälle som successivt rivs sönder och segregeras ännu mer för nästa regel eller undantag som ges. Snart får jag inte skriva utan det är bara den som skriver exakt det man får säga. Så kanske inte PK försvinner, den kanske blir ännu hårdare. Lagen om yttrandefrihet skall ju ändras så vi är på väg…

    Gilla

  7. Kirurgen skriver:

    Den skicklige retorikern är överlägsen. Har vi någon sådan bland de svenska politikerna? Den förste och siste var väl i så fall Hjalmar Branting. Några vill kanske också inkludera Olof Palme men den snälle Torbjörn Fälldin var ju ett alldeles för lätt byte.
    Njut av den störste genom tiderna.
    CICERO: (uttalas kickero? Någon latinare här?)

    ”Oratio in Catilinam Prima in Senatu Habita[redigera | redigera wikitext]
    Som politiskt tal var det första, hållet den 7 november, relativt kort – bortemot 317 rader på latin, och rakt på sak. Öppningssentensen är alltjämt ihågkommen och i bruk efter 2 000 år:
    Quousque tandem abutere, Catilina, patientia nostra? Quam diu etiam furor iste tuus nos eludet? quem ad finem sese effrenata jactabit audacia?
    Hur länge ännu, Catilina, skall du missbruka vårt tålamod? Hur länge skall detta ditt vanvett ännu få driva sitt spel med oss?
    Cicero fortsatte:
    Hur långt ämnar du gå i din tygellösa fräckhet? Gör det nattliga vakthållandet i Palatinen alldeles inget intryck på dig, inte vakterna i staden, inte folkens fruktan, inte uppslutningen mot dig av alla sanna patrioter, inte denna väl beskyddade mötesplats för senaten, inte alla dessa blickar och miner? Förstår du inte att dina brottsliga planer är uppenbara? Ser du inte att sammansvärjningen är lamslagen av att alla dessa känner till den? Tror du att en enda av oss är ovetande om vad du företog dig i natt och i går natt, var du var, vem du hade med dig, och vilka beslut du fattade? Vilka tider! Vilka seder! (O tempora, o mores!)…”

    Byt idag för skojs skull Catilina mot /-klövern.
    Lassekniven

    Liked by 4 people

  8. Eva Danielsson skriver:

    Effekterna av postmodernistiskt tänkande, antar jag. Så som jag jar förstått det.
    Fakta, objektiv sanning, logiska resonemang, debatter, verkligheten, språkregler, biologiskt givna kön osv är inte intressant. Det finns inte. Fast det gör det i nästa stund. Men självmotsägelser är väl inget som bekymrar en postmodernist. Jag har min sanning och du har din. Fast min sanning vinner om jag har mera makt.

    Det handlar bara om makt. Makt över andra.

    Omvandlat till politik kallas det identitetspolitik. Då ges olika grupper tolkningsföreträde i någon sorts rangordning som ska slå hål på tidigare generationers makt. Fast man behåller själva makten med sig själva vid rodret. Man krigar mot resursstarka konkurrenter till sig själv och favoriserar beklagansvärda minoriteter, därute någonstans. Blir minoritetens terror som resultat. Inga argument biter. Galenskapen frodas. Hen med hönshjärna eller utan skrupler och skam vinner. Och eliten i sina elfenbenstorn.

    Eller vad tyckte du själv att din krönika handlade om, Anders?

    Liked by 1 person

  9. Rikard skriver:

    Hej.

    ”Ingen har sagt att man behöver uttrycka sig så. Språket definieras av den som för tillfället använder det.” Ser bekant ut, inte bara från studierna i och av diskursteori och språklära…hm, var har jag sett uttrycket förr?

    Här!

    ”“I don’t know what you mean by ‘glory,’ ” Alice said.
    Humpty Dumpty smiled contemptuously. ”Of course you don’t—till I tell you. I meant ‘there’s a nice knock-down argument for you!’ ”
    ”But ‘glory’ doesn’t mean ‘a nice knock-down argument’,” Alice objected.
    ”When I use a word,” Humpty Dumpty said, in rather a scornful tone, ”it means just what I choose it to mean—neither more nor less.”
    ”The question is,” said Alice, ”whether you can make words mean so many different things.”
    ”The question is,” said Humpty Dumpty, ”which is to be master—that’s all.”
    ― Lewis Carroll

    Det känns väl som om en eventuell opposition mot dagens alltmer totalitära superstat behöver behärska först språket, sedan kommunikationen och sedan…

    …sedan hitta sin ryggrad och inse att utan handfast handling blir det inget uträttat.

    Men den svenska Mello-klassen som röst på S&m lär vilja att ‘nånannan’ skall göra revolution i deras namn, åt dem, så att de slipper risk och kostnad.

    Det kommer inte att ske. Vi som skulle kunna tänker inte rädda de som skapat Sveriges undergång.

    Som en annan kommentator sade för flera år sedan: ”Säng! Bäddad! Ligg!”

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 2 people

  10. Tove Frisch skriver:

    Tack Anders Leion för dina alltför sanna ord om språkpolitiken i Sverige – en kulturell, litterär, grammatisk dödsdom mot det vackra, rika, svenska språket. Tove

    Gilla

  11. phnordin skriver:

    Panta Rei – Allt Flyter-beskriver väl den attityd till språkvård som den förhärskande vetenskapen förkunnar. Denna inställning går igen i nästan alla av samhällets aspekter som visas i krönikan. Dags att sluta med flummen!

    Gilla

  12. Uppdrag Granskning skriver:

    Invandringspolitikens omsvängning från Europas generösaste till den inom EU gällande lägsta nivån är ett tredje exempel.

    Nu ljuger du för DGS:s läsare, Anders. Sveriges invandringspolitik ligger inte alls på någon ”inom EU gällande lägsta nivå”, var har du fått det ifrån (annat än från Stefan Löfvens mun)?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.