Vänstern säger att alla är välkomna, att ingen människa är illegal och att det är omöjligt att hålla migranter ute. Men när någon försöker ta sig in i Storbritannien som vänstern ser som fiende, en meningsmotståndare, ja, då låter det annorlunda.

Det finns stunder då vänstern älskar stängda gränser och stängsel. Stunder då vänstern jublar över att någon inte släpps in i landet. En sådan stund var söndag den 11 mars när den 22-åriga kanadensiska journalisten Lauren Southern skulle besöka Storbritannien. Hon stoppades i Calais. Hon fick inte komma in. Hon var inte välkommen. Och vänstern applåderade.

Varför blev inte Lauren Southern insläppt? För att hon vid ett tidigare besök i februari ska ha provocerat muslimer i Luton genom att dela ut regnbågsfärgade flygblad med texten ”Allah is Gay”. Det var ett socialt experiment för att blottlägga skillnader i attityder till homosexuella. Polisen tvingade henne att packa ihop flygbladen och avsluta aktionen för ”hennes egen säkerhets skull”.

I många islamiska länder är det förbjudet att häda profeten Muhammed, hans gud och Koranen. En stor andel av muslimerna i dessa länder ser dessa saker som heliga. Så hädelselagarna är, även om vi västerlänningar inte gillar dem, ganska naturliga där.

Men i västvärlden är inte profeten Muhammed helig. Västvärlden har en kristen tradition. I den kristna traditionen betyder Muhammed och hans Koran ingenting. Det fanns tidigare lagar i väst mot att häda mot kristendomen, men inga mot att häda mot islam. Att häda mot islam var helt okej eftersom det inte var vår religion.

Men nu, tre hundra år efter upplysningstiden, har det uppstått en märklig situation. Lauren Southern får inte komma in i Storbritannien för att hon hädat mot islam. Man får häda mot kristendomen, som är britternas religion sedan gammalt och en del av deras kultur, men man får inte häda mot islam, som inte har någonting med Storbritannien att göra. Varför är det så?
För att britterna ser Muhammed och hans religion som helig? För att de har sådan stor respekt för islam? Nej, snarare för att det numera finns en minoritet muslimer med invandrarbakgrund i Storbritannien som man inte vill reta upp. Fruktan för denna minoritet, inte respekt för islam, har gjort islamiska hädelselagar i ett traditionellt kristet land möjliga. Vem vågar riskera en ny Charlie Hebdo-massaker?

För att det hela inte ska verka för bisarrt, att Storbritannien, alltså ett sekulärt land med kristen tradition, infört främmande religiösa lagar, så kallar man det misshagliga beteendet något i stil med ”rasistisk hets” i stället för ”hädelse mot islam”.

Men det som Lauren Southern har gjort, att sprida flygblad som beskriver islams gud som ”gay”, har ingenting med rasism att göra. Islam är liksom kristendomen en universalistisk religion med anhängare av olika folkslag som talar en mängd olika språk. Islam är inte en folkgrupp utan en religion.

I väst tillåter lagarna därför att profeten Muhammed förolämpas, förlöjligas och kritiseras. För att komma åt hädare, den islamiska fundamentalismens fiender, måste man trixa.

Man befinner sig på ett sluttande plan när man tystar provokatörer och kritiker av rädsla för de kritiserades eller de provocerades hot och våld. Det är ju de som hotar och är våldsamma som måste lära sig respektera yttrandefriheten och de som kritiserar och provocerar som ska ha skydd av staten. Dessa eftergifter gör de islamiska fundamentalisterna starkare. De får som de vill.

Med vilken rätt kan islamiska fundamentalister kräva att just deras religion, vars närvaro bara blivit märkbar de senaste tjugo-trettio åren, ska ges särskilda privilegier? Det finns inga som helst argument för det förutom våld. Enbart våldet och rädslan för våldet kan göra Muhammed och hans gud heliga i väst.

Muslimer som kommer till väst för att leva hos oss, bör anpassa sig till vad som gäller här. Om de anser att Muhammed och hans gud är heliga och inte får avbildas eller förolämpas så är det en trossak som ingår i religionsfriheten. Ingen tvingar dem att förolämpa Muhammed, hans gud och hans Koran.

Men de kan inte förvänta sig att västerlänningar ska följa islams lagar. Det finns ingen rimlig anledning till att just Muhammed och islams gud av alla världens profeter, gudar, helgon och änglar ska ha en särställning i ett sekulärt väst som samtidigt tillåter att man säger vad som helst om den egna kristna traditionen.

Händelsen visar också att gränser kan kontrolleras. Man skulle kunna stävja spridningen av islamism. Det är en den politiska viljan som saknas. De som propagerar för ”öppna gränser” menar inte vad de säger. Några dagar innan Lauren Southern stoppades från att besöka Storbritannien hade två andra nationalistiska aktivister nekats inträde: österrikaren Martin Sellner och amerikanen Brittany Pettibone. De hade planerat att hålla islamkritiska tal vid Speakers’ Corner i Hyde Park.