I Göteborg fanns på 80-talet en butik som kallades ”Porrvaruhuset”, och som hade Västsveriges största urval av porrvideor. Själv var jag aldrig där (men även om jag varit det, skulle jag aldrig erkänna det).

Fasaden var ofta nerklottrad med slagord, och det hände att feministiska grupper demonstrerade utanför. Man menade att Porrvaruhuset bidrog till kvinnoförtryck genom att unga män fick en snedvriden syn på sin sexualitet.

Idag kan pornografi nästan uppfattas som lite coolt, bland feminister. Lite som rökning var på 1950-talet. En företeelse som tidigare var en ovana bland män blir plötsligt symbol för kvinnlig frigörelse.

Ståuppkomiken var länge ett av manlighetens trygga rum. En plats där våra y-kromosomer (utan alltför höga kvalitetskrav) tilläts blomma ut i pubertal självbespegling. Som i det här charmiga klippet med Kodj o Akolor. Ytligt kanske, men det han förmedlar känns ändå genuint på något sätt.

När Nour El Rafai försöker göra ungefär samma sak, fast från ett kvinnligt feministiskt perspektiv, blir det plötsligt väldigt fel. Att det inte är roligt kan ju förklaras med att Nour El Rafai inte är så begåvad komiker. Men det är något annat som skaver.

Mäns besatthet av sex, tror jag rymmer en del ofta förbisedda existensiella aspekter. Det ögonblick då spermier överförs till livmodern – är det enda tillfälle (rent biologiskt) då ”mannen” faktiskt behövs. Han är helt enkelt nödvändig. I övrigt skulle världen (rent teoretiskt) kunna övertas av kvinnor, men de kan inte producera spermier. Och de kommer aldrig att kunna göra det. Det är vårt trumfkort i evolutionen.

Vad har då kvinnorna för trumfkort? Jo, livmodern förstås, vem klarar sig utan den? Men det finns en annan företeelse, som jag tror bättre motsvarar mäns sexfixering. Nämligen kvinnors fixering vid relationer.

Relationer är inte bara ett sätt att umgås, det är också ett sätt att utöva makt. Och ett livsvillkor för att barn ska klara sitt första levnadsår. Precis som män är disponerade att bygga muskler, är kvinnor disponerade att skapa känslomässiga relationer med spädbarn. Visst händer det att män kan axla modersrollen (Mowgli, i Kiplings roman Djungelboken, kunde ju till och med uppfostras av vargar), men de flesta av oss inser nog att trumfkortet gäller. Kvinnor är bra på att få små barn att känna trygghet.

Redan Strindberg lade märke till att kvinnor ibland använder sin relationsskapande förmåga, lika hänsynslöst som män kan göra bruk av sin sexualitet – som ett verktyg i syfte att dominera. Att kvinnor är mindre brutala, gör inte deras vapen mindre effektivt, snarare tvärtom.

Å andra sidan kan kvinnlig humor vara ganska rolig, just när den fokuserar på relationer och kryddar med lite sex. Som till exempel i det här klippet, där Susanne Reuter åker tåg tillsammans med Ulla Skoog. Två män i samma situation skulle kanske kommunicera på ett annat sätt (som här).

Vad hände då med Porrvaruhuset? Jag gick faktiskt förbi där häromdan och det hade verkligen förändrats. Ny fasad och ny logotyp. På insidan var det ljust och fräscht. Med hjälp av Google-teknik kan du själv göra ett virtuellt besök inne i butiken (klicka här, och sedan på den svarta rutan en bit ner till vänster).

Sortimentet hade också ändrats. Borta var de skumma videobåsen och hyllorna med sexfilmer. Istället fanns montrar, där varorna exponerades under spotlight som i en juvelbutik. Min blick fastnade på en purpurfärgad klitorisstimulator i 2000-kronorsklassen. Personalen (en flicka i 20-årsåldern) var mycket hjälpsam. Hon visade några nyinkomna produkter, som hon trodde att min fru kanske skulle gilla. Jag noterade att det mest var kvinnor i butiken, några lite äldre. Vem vet? Kanske hade de varit med och demonstrerat under 80-talet.