Jalla, jalla, moské för alla

Mohamed Omar

En märklig scen utspelade sig på torget i Uddevalla fredagen den 15 december. Vid 12-tiden på dagen höll Islamiska centret en manifestation för att ställa krav på en större moské. Det är politikernas ansvar, menar de, och skanderade ”Jalla, jalla, moské för alla!”

Manifestationen bestod av en gemensam fredagsbön. En fredagsbön innebär att männen ställer sig i raka led och sedan böjer knä och faller ner på sitt ansikte. En imam reciterar Koranen högt och håller en predikan.

Hade den arabiska våren kommit till Sverige? För alla minns väl bilderna av Muslimska Brödraskapets massböner på Tahrir- och sedan Rabiatorget i Kairo.

”Vi vill visa vår närvaro. Vi har sett att flera invånare flyttat till kommunen, och utrymmet vi har idag räcker inte till”, sade Feysal Reerabdullah, sekreterare på Islamiska centret Uddevalla till P4 Väst

Reerabdullah berättar att det är så trångt i deras nuvarande bönelokal på Dalaberg att muslimer fått be utomhus:

”Vi vill poängtera att vi finns, och att vi vill bygga en moské.”

Ingemar Samuelsson (S), kommunalråd i Uddevalla, menar att det inte är kommunens ansvar att förse muslimerna med en moské:

”Vi bygger inga enskilda samlingslokaler till föreningar. De får hyra in sig på likvärdiga villkor”, säger han.

Ändå har han försökt hjälpa dem att hitta en lokal som passar:

”Vi har försökt hitta lokaler som passar, men inte hittat någon rymlig sådan till en prisbild som föreningen har råd med.”

Det Samuelsson inte verkar ha förstått är att en islamisk församling inte är som vilken förening som helst. Islam följer inte villkor som är uppsatta av människor, islam bestämmer villkoren. Mänskliga regler är tillfälliga, och går att ändra på. Islams regler är eviga och går inte att ändra på.

Kollektiv bön på offentliga platser har länge varit en metod som muslimska grupper använt i Frankrike för att ställa politiska krav. Den 10 november i år uppstod en konfrontation när parisare samlades till motdemonstration. De störde bönen genom att sjunga marseljäsen.

Islam är den minst omtyckta religionen i Sverige. Ja, inte bara i Sverige, utan i hela Europa. En majoritet av européerna vill till och med stoppa all islamisk invandring. Så varför gör islamiska församlingen i Uddevalla så här? Varför visar man upp sig och ställer krav?

Kanske beror det på det mentala utanförskapet. Muslimer med invandrarbakgrund lever så separerade från det svenska majoritetssamhället att man inte förstår hur man uppfattas. Vet man överhuvudtaget att det är advent och att julen nalkas? För ingen hänsyn togs till att julstämningen förstördes på torget.

Ja, eller så vet man, men bryr sig inte om vad ”svennarna” tycker. Man har ju rätt. Islam är den sanna religionen. Dessutom kanske de känner sig starka. Den muslimska befolkningen växter snabbt och det torde påverka självförtroendet.

Om nuvarande migrationsnivåer bibehålls kommer var femte invånare i Sverige att ha muslimskt ursprung år 2050, beräknar Pew Research Center. Men i ett ”mardrömsscenario” med en lika hög migrationsnivå som vi hade under asylkrisen förutspås drygt 30 procent! Det är störst andel i hela Europa.

Islamiseringen avfärdades tidigare av etablissemanget som en myt, som islamofobisk skrämselpropaganda. Trots att alla kunde se den med sina egna ögon. Först hade vi inga moskéer, sedan källarmoskéer, sedan moskéer med minareter, och nu böneutrop. Riktningen är tydlig. Islam etablerar sig.

Varför skulle muslimska invandrare hysa någon respekt för svensk kultur eller beakta ”svennarnas” känslor inför islam? Vi har ju politiker som ser ner på svensk kultur, kallar den ”töntig”, samtidigt som man önskar muslimer ”välsignad ramadan”. Vi har en statsminister, som när det brinner i en moské, utlovar krafttag mot ”islamofobin”, men tiger när en kyrka i Malmö attackeras.

Den 27 juni 2016 vandaliserades ju Sankt Pauli kyrka i Malmö av en man som skrek Allahu akbar och bar ”arabiska kläder”. Enligt polisen var han ”fullständigt galen” och hade ”synpunkter på religionen som utövas i kyrkan”.

För en vecka sedan, lördagen den 9 december, fylldes gatorna i Stockholm av fler än tusen demonstranter som viftade med palestinska och turkiska flaggor och ropade slagord på arabiska medan de brände israeliska och amerikanska flaggor. De var arga för att Trump skulle flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem. Dessa scener kunde lika gärna ha varit filmade i Gaza.

Dagen innan, på fredagskvällen, samlades arga demonstranter på Möllevångstorget i Malmö. De skrek ”Vi har utlyst intifada från Malmö” och ”Vi ska skjuta judarna.” Kanske hade de blivit upphetsade av predikan vid fredagsbönen tidigare under dagen? Så är det ju i Mellanöstern, det är ofta efter eldiga predikningar vid fredagsbönen som massorna strömmar ut ur moskéerna för att protestera och visa sin hängivenhet för Palestina eller någon annan fråga.

Och nu alltså den islamiska manifestationen på det julpyntade torget i Uddevalla. Men statsministern är inte oroad över ”sverigebilden”…

Kvällen den 24 augusti 2015 sände Aktuellt ett reportage från Rinkeby. Reportern befann sig på torget med den somaliska ex-muslimen Mona Walter. Ett gäng aggressiva ungdomar jagade bort Mona och tv-teamet medan de skrek ”Hora!” och ”Det här är inte Sverige!”

Kan vi verkligen säga att dessa ungdomar har fel? Och i hur många andra områden ser det likadant ut som i Rinkeby? Och hur många är på väg åt samma håll?

Många förväntade sig nog att ”integration” skulle fungera så att invandrare tog till sig den svenska kulturen, men den integration vi ser fungerar snarare så att Sverige allt mer börjar likna Mellanöstern.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook!